<p>Bilaga: 1 CD</p>

Kvinnliga tonsättare är underrepresenterade i både musikbranschen som helhet och inom dataspelsbranschen. Genom skapandet av två olika men snarlika musikstycken undersöktes huruvida en person bedömde ett stycke annorlunda när denne visste vilket kön kompositören hade, jämfört med en person som inte hade kännedom om detta. De två kompositionerna tilldelades varsitt fiktivt namn respresenterande tonsättaren till stycket. En testgrupp fick sedan göra en enkät och svara på frågan vilket stycke de tyckte passade bäst till ett valt filmklipp av en spelsekvens. En andra testgrupp fick göra samma sak, men i denna grupp utesluts informationen som kompositörernas namn och kön. Svaren jämfördes sedan för att se om den testgrupp som vetat om tonsättarna namn och kön svarat annorlunda än den som inte fått denna information.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

No description available.

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med detta arbete är att utforska två aspekter av att vara musiker, att skriva musik och att framföra den, och hur dessa påverkar varandra. Arbetet tar också upp varför det inte längre är så vanligt att vara både tonsättare och utövande musiker.

No description available.

Syftet med studien var att finna lösningar i en begränsad repertoar för oboe, genom att belysa musik komponerad för violin av den ouppmärksammade kvinnliga tonsättaren Marion Bauer. Syftet var i förlängningen att inspirera andra musiker att utföra liknande studier. Detta genomfördes metodiskt genom konstnärliga val baserade på musikanalys och transkription till oboe av Bauers verk Up the Ocklawaha, Op. 6 som komponerades för den kvinnliga violinisten Maud Powell. Vidare egna inspelningar, musikhistoriska studier och intag av andra verk, såsom Clara Schumann-Wiecks tre romanser för violin och piano, Op. 22. I transkriptionen identifierades utmaningar i form av dubbelgrepp och flageoletter för violin. Studiens resultat påvisar lösningar genom konstnärliga val som prioriteringar av bärande meloditoner och oktaveringar. Resultatet indikerar att transkriptionen var fullt genomförbar genom noga övervägda konstnärliga val trots tekniska utmaningar. Studiens övergripande resultat belyser vikten av att framhäva kvinnliga kompositörer som annars i tillräcklig grad inte uppmärksammas.

Vad är för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: Föreställningen Någon borde ta tag i det här... på Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för stråktrio ensemble recherche. / <p>Bilaga: 1 DVD</p><p>Titel: Någon borde ta tag i det här...</p><p>Text och Musik: Maria Lithell Flyg</p><p>Medverkande: KammarensmbleN (Jörgen Pettersson, Anders Kilstrom, Kristian Möller, Ivo Nilsson, Jonny Axelsson) Thomas Sepp, Disa Krosness, Jonas Jurström, samt förinspelad röst Maria Lithell Flyg.</p><p>Dirigent: Andreas Eriksson</p><p>Koreografi: Disa Krosness</p><p>Scenografi och rekvisita: Maria Lithell Flyg</p><p>Kostym: SaraLo Serra</p><p>Smink/Mask: Amelia Cazorla</p><p>Ljudtekniker LarsEmil Öjeberget och Jerker Eklund</p><p>Ljus och Ljussättning: Mats Andreasson</p><p></p><p>Föreställningen gavs två gånger kl 14.00 och 20.00</p> / examensprojekt

Through examining Judith Weir’s woman.life.song (2000), the work presented in this written reflection is centered on the power of collaboration and context to create meaningful art and music that express important and often underrepresented experiences. Through a musical and sociological analysis of this piece, it is examined how the personal is political and how the creation of music and art are therefore inherently political projects. This paper argues that musicians have a responsibility to consciously select our repertoire: a conscience based upon an understanding of intersectionality. Such consciousness must take into account structures of sexism and racism, which positions music in its socio-political context and actively challenges the concept of “quality” as it is constructed in the art music canon. Placing the composer and authors within their broader socio-political contexts, it is argued that lifting pieces such woman.life.song are important contributions of a musician’s participation in music. This paper draws upon work in sociology that centers on identity to examine how structures of power impact the voices that are heard and that are represented in the musical canon. / <p><strong>Kristine Nowlain, sopran</strong></p><p></p><p>Gustave Charpentier (1860-1956)</p><p>Depuis le jour</p><p>Ur <em>Louise</em>(Louise)</p><p>Libretto av G. Charpentier</p><p>Albert Dahllöf, piano</p><p> </p><p>Mario Castelnuovo-Tedesco (1895-1968)</p><p><em>The Divan of Moses-Ibn-Ezra</em></p><p>1. When the morning of life has passed</p><p>2. The dove that nests in the tree-top</p><p>3. Wrung with anguish</p><p>Text av Moses-Ibn-Ezra (1058-1138) </p><p>Gustav Sondén, gitarr</p><p> </p><p> </p><p>Heitor Villa-Lobos (1887-1959)</p><p>Bachianas Brasileiras, no. 5 (Aria)</p><p>Text av Ruth V. Corrêa </p><p>Gustav Sondén, gitarr</p><p> </p><p> </p><p>Åke Uddén (1903-1987)</p><p><em>Tre sånger ur ”Les Chanson de Bilitis” </em></p><p>1. Tendresses</p><p>3. Chanson</p><p>Text av Pierre Louÿs (1870-1925)</p><p>Johanna Johnsson, piano</p><p> </p><p>Gösta Nyström (1890-1966)</p><p><em>På Reveln</em></p><p>3. Havet Sjunger</p><p>Text av Ebba Lindqvist (1908-1995)</p><p>Johanna Johnsson, piano</p><p> </p><p>Rebecca Clarke (1886-1979)</p><p>The Seal Man</p><p>Text ur <em>A Mainsail Haul </em>av John Masefield (1878-1967)</p><p>Albert Dahllöf, piano</p><p> </p><p>W.A. Mozart (1756-1791)</p><p>Ach, ich Fühl’s</p><p>Ur <em>Die Zauberflöte</em>(Pamina)</p><p>Libretto av Emanuel Schikaneder (1751-1812)</p><p>KMH Kammarorkester</p><p> </p><p>Judith Weir (f. 1954)</p><p><em>woman.life.song</em></p><p>1c. Edge (text av Toni Morrison, f. 1931)</p><p>2. Eve Remembering (text av Toni Morrison)</p><p>3b. The Mothership: when a good mother sails from this world (Stave II) – (text av Clarissa Pinkola Estés, f. 1945)</p><p>KMH Kammarorkester: </p><p>Sofia Winiarski, dirigent</p><p>Albert Dahllöf, piano</p><p>Andreas Nyström, slagverk</p><p>Astrid le Clercq, klarinett</p><p>Catrin Spångberg Johansson, altflöjt</p><p>Enno Leggedör, viola</p><p>Gustav Wetterbrandt, basklarinett</p><p>Henrik Wassenius, slagverk</p><p>Hugo Olsson, klarinett</p><p>Isabel Godau, violin</p><p>Johanna Moraeus, violin</p><p>Kajsa Nilsson, flöjt</p><p>Klara Källström, cello</p><p>Miia Roiko-Jokela, flöjt</p><p>Miriam Liljefors, harpa</p><p>Moa Nissfolk, gitarr</p><p>Ragnhild Kvist, viola</p><p>Simon Landqvist, slagverk</p><p>Svante Söderqvist, kontrabas</p><p>Viktoria Hillerud, cello</p><p> </p>