Den här studiens syfte är att undersöka två olika läromedel i engelska för årskurs 9 utifrån ett genusperspektiv och hur väl läromedlen relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor. Våra frågeställningar är Hur framställs kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv? och Hur relaterar läromedlen i engelskundervisningen till de jämställdhetsfrågor som tas upp i LGR11? Vi utgår ifrån socialkonstruktionism och genusteori och sammanlänkar dessa i begreppet doing gender. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med den så kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa två böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av män och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av båda könen. Män lyfts ofta upp i maktpositioner medan kvinnor befinner sig i mer passiva roller, vilket bevarar patriarkala strukturer. Vidare kan vi konstatera att varken någon av böckerna på ett lämpligt sätt relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor, utan att enbart en av texterna tar upp jämställdhetsrelaterad problematik.

This study examines if children in 5th grade experience any speech anxiety about speaking when everyone in the class will hear but while sitting down either by their desks or in a circle. I also want to find out how much the children speak; do boys or girls speak more than the other sex? Is there any difference in space of speech in the classroom, and if so is it connected to speech anxiety? Gender perspective is the theoretical outlook that this study has which is used to find out if there are any differences between boys and girls in the amount they talk in the classroom and the way the children themselves describe how it is to talk in the classroom. To find out if children in 5th grade experience any speech anxiety while speaking sitting down in everyday activities I interviewed six boys and six girls and to find out how much they spoke I observed the grade for a total of nine lessons. The result shows that some of the pupils do experience speech anxiety when sitting down and speaking so that everyone can. The boys spoke more but it was not connected to speech anxiety since it was both girls and boys that felt embarrassed and feared getting laughed at if they said something wrong.

Denna studie har som syfte att belysa relationen mellan förskollärares resonemang om sitt jämställdhetsuppdrag och hur det kommer till uttryck i det direkta mötet med barn. Studiens empiri har samlats ihop genom två halvstrukturerade intervjuer med två förskollärare och tre löpande observationer i samlingssituation vid en förskola. Resultatet visar att förskollärarna resonerar kring sitt jämställdhetsuppdrag på ett professionellt sätt. De visar hög medvetenhet när de resonerar om sitt jämställdhetsuppdrag. Genom observationerna har jag kunnat se att förskollärarna använder samma typ av tonläge, röst, språk och ögonkontakt i bemötandet med alla barn, både flickor och pojkar. En slutsats jag dragit är att förskollärarna kan resonera om sitt jämställdhetsuppdrag. Att de vet vad uppdraget innebär och vilka svårigheter som finns och som kan förhindra uppdraget men även hur de kan lösa dessa svårigheter.

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen. Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen. Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex. stadsparken. Det finns också tendenset att Borås stad värderar de manliga konstnärernas verk på ett helt annat sätt än de kvinnliga konstnärernas verk, då dessa i större omfattning nämns i sammanhang som är kopplade till Borås strävan efter marknadsföring och fungerar då som varumärken för staden. Orsaken till dessa skillnader har spårats till samhället där mannen betraktas som norm, vilket gör att han upphöjs på ett helt annat sätt än kvinnan. Situationen i Borås får konsekvensen att allmänheten möter och identifierar sig med en manlig värld i stadsrummet. På så sätt fortsätter skevheten i synen på könen att reproduceras, där den manlige normen är rådande och kvinnan förblir relativt osynlig.

I en fältstudie på grundskolan studeras elevernas arbete med Lego som visuell kultur och hur de ser på lärande kring Lego. Syftet med studien är att ge ett bidrag till förståelsen av olika könsstrukturer i byggandet av Lego och därmed se eventuella skillnader i utföranden mellan flickor och pojkar. Det handlar också om att låta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas berättandekultur och kunskapande. Frågeställningarna är: På vilket sätt blir olika genusperspektiv framträdande i byggandet med Lego? Hur framträder skillnader mellan pojkar och flickor? På vilket sätt kan elever uppfatta och beskriva Lego som en kunskapsform? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, där eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till grundskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrån metoder inom diskursanalys som en variant av textanalys. Resultatet av detta arbete har medfört att jag har fått en större förståelse för hur viktig kommunikationen är i bildämnet för språkutveckling. Jag har också funnit att det behövs en reflektion och medvetenhet kring genusperspektivet för att kunna förändra dessa mönster. Som bildlärare har jag genom detta arbete sett de positiva effekterna av att skaffa mig mer kunskap om jämställdhet för att kunna förändra äldre traditioner.

Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför. Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform. De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade. Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor

No description available.

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv.</p>

Idén om att vår bild av verkligheten konstrueras till stor del utifrån medierna är i min mening mycket intressant, men är bilderna vi dagligen matas med verklighetsförankrade? Att påstå att det finns ett korrekt och ett felaktigt sätt att framställa kön på vore att föra sig med osanning men att stereotypera könsrollerna borde kunna undvikas, kan tyckas. Min fråga var hur det förhåller sig i ett av Sveriges största modemagasin för kvinnor. I den här uppsatsen undersöker jag hur det svenska modemagasinet Styleby, med modeprofilen och entreprenören Elin Kling i spetsen, framställer kvinnan. Undersökningen är gjord ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Delarna som analyserats är ledarsidan eftersom den i min mening sätter prägeln för magasinet samt modereportagen eftersom det är där mest resurser används. Semiotiken i Barthes version, där begreppen denotation och konnotation står i centrum, användes som huvudsaklig metod. I Barthes semiotiska modell analyseras bilden i två steg där det första steget, denotationen, är läsarens omedelbara förståelse och den andra nivån, konnotationen, är det samspel som uppstår då bildens tecken möter läsarens förkunskaper och kulturella förståelse. Vid analyserna av ledarsidan förstärktes semiotiken med en textanalytisk metod som kan säga något mer om tilltalet. Enligt min analys porträtterar Styleby i sina modereportage kvinnan som ung och smal vilket inte skiljer sig från hur modemagasin traditionellt framställer kvinnan. Det finns en ambition till en etnisk variation men som enligt min åsikt skulle kunna förbättras ytterligare. Magasinet tenderar att emellanåt framställa kvinnan som underordnad och ett sexuellt objekt men det är något mindre tydligt i de senare numren är i de tidiga. Kvinnorna porträtteras aldrig uttryckligen i en arbetssituation eller ett officiellt sammanhang vilket kan tolkas som att myten om att kvinnan är mindre viktig än mannen på en samhällelig nivå upprätthålls. På ledarsidan porträtteras kvinnan som en förebild: ambitiös, och självständig men medveten om vilka förmåner ett fördelaktigt yttre kan ha.

<p>This is my thesis on the D-level at the university in Karlstad at the department for environmental science. It is an analysis of the idea of self-realisation in the deepecology movement.</p><p>The Norwegian philosopher Arne Naess is one of the profiles in the foreground of deepecology in the world. His teories is important for the development of how to look at ecophilosophical matters in the nordic countries.</p><p>i will therefor investigate his theories and see how Naess constructs the relation man-nature in his ecosophy T. The principle of self-realisation and identification is there the most important foundation for the antropocentric perspective.</p><p>In my analysis I use Martin Bubers philosophy of dialogue and his thoughts about relational concept of the self as tools for my investigation.</p><p>Ecophilosophy is an academic subject that touches a variety of fields of studies but has the collaboration between the subject of culture and nature as its base. Bubers concept of the self that highlights the third. Videlicet, the relation is a third aspect of the selfs constitution apart from the me and you.</p><p>I will also, as Buber does not notice power and hierarchy in his teory, try to integrate Val Plumwoods critique towards dualism in the thinking of western society as a complementing tool.</p><p>Plumwood points out, in her ecofeministic point of view, the importance of noticing difference as an important aspect of the problems in western thinking when it comes to the relationship between humanity-environment. To develop a non-dualistic thinking, according to Plumwood, it would take a critical analysis of all types of concepts that has been developed through the classic concept of logics reduktionistic discussion wich uses separation as a method.</p><p>Plumwoods conclusion is that to come to terms with the underlying powerstructures we have to examine the thinking itself.</p><p>Buber who is rooted in the jewish chassidism tradition has from a spiritual point of view examined aspects of the relationship between I and the other/world which touches Plumwoods theories.</p><p>By combining these two thinkers I want to formulate a more complex analysis of Arne Naess principle of self-realisation.</p>