'Teachers in current Swedish child- and youth literature' is an essay that attempts to understand the reasons behind why authors portray teachers the way they do. The foundation and focus point of this essay are ten Swedish child and youth books that were all published during 2012. Throughout this essay I have analyzed the fictional teachers in these books using the discourse analysis method but also employed a gender perspective. The main questions were these: Do the teachers presented in these books follow the curriculum LGR - 11, or do they represent the authors own education experience brought forward to current settings? Furthermore, was there a difference in how female and male teachers were represented? And if so what, possible reasons could account for that? The conclusions made were thus:•The teacher characters within these books were mostly a throwback to days gone by, therefore reflecting the authors own memories of their school.•They were mainly presented to the reader in a negative light which most likely has its roots in how Swedish school and Swedish teachers have been portrayed within the mass media.•That there was indeed gender stereotyping in how female and male teachers were described.

Vi har skrivit ett arbete om genus och jämställdhet i två förskolor. På dessa två förskolor har vi gjort undersökningar med hjälp av observationer och intervjuer. Undersökningarna har visat oss hur förskollärare och barnskötare tillämpar genus och jämställdhet i sina barngrupper. Med hjälp av litteratur och forskning har vi sedan sammanställt hur förskolorna jobbar med ämnet.

Syftet med denna uppsats är att granska Ulf Janssons litteraturhistoriska lärobok för gymnasieskolan, Litteraturen lever, ur ett genusperspektiv. En del av föresatsen är att se om den är mer jämlik än sin föregångare Den levande litteraturen. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och utgår från Yvonne Hirdmans genusperspektivistiska begrepp, dikotomi och hierarki. Resultatet visar en underrepresentation av kvinnliga författare och tecken på hierarki, den manliga normens logik. Det komparativa inslaget visar att Litteraturen lever inte är nämnvärt mer jämlik än Den levande litteraturen.

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet. Resultatet visade även att vägledare inte har några tydliga verktyg och metoder för vägledning ur ett genusperspektiv samt att det finns en bristande kunskap angående genus. Vi anser att lärarna på Studie- och yrkesvägledarprogrammet har ett ansvar att ge de studerande den kunskap som krävs för att som vägledare kunna utföra det professionella samtalet. / choice of career, choice of studies, gender, guidance

Examensarbetet har skrivits baserat på intresset för läromedel men också för ämnet religionskunskap för högstadiet. Studien syftar till att med hjälp av genusperspektiv synliggöra hur genus, identitet, manligt och kvinnligt representeras i ett för grundskolan populärt läromedel. Till min hjälp har jag använt mig av det hermeneutiska perspektivet och kritisk diskursteori som utgångspunkt för innehållsanalysen. Studien började med frågorna ”hur beskrivs män och kvinnor inom världsreligionerna utifrån genusperspektiv” och ”hur skildras mäns och kvinnors identiteter?”. Kvalitativ metod har använts i studien med syfte att undersöka hur läromedlet förhåller sig till teman som genus och identitet baserat på de fem världsreligionerna. På vilket sätt utgår läroboken från läroplanens värdegrund samt hur genusperspektiv synliggörs inom religionerna kommer också att analyseras. Om läroboken används som primärkälla i undervisningen får resultatet av studien stor betydelse för kunskapsinhämtningen. Studien visar att män och bilder på män är överrepresenterade inom de flesta religioner vilket visar en ojämlik bild av män och kvinnor utifrån genusperspektiv. Forskningen visar även att läromedel kan stärka elever i klassrummet och presentera olika perspektiv inom religion och olika sätt att leva utifrån genusperspektiv. Studien visar att män och kvinnor framställs på ojämlika sätt i hemmet, i olika ledarroller och som betydelsefulla historiska personer där män premieras framför kvinnor.

Läkarsekreterare är en i stort sett obeforskad yrkesgrupp. Det är nästan bara kvinnor som har detta yrke.  Arbetsuppgifter eller kompetens har sällan synliggjorts. Denna studie granskar hur gruppen har beskrivits av den egna fackföreningen SKTF/Vision och försöker också förstå hur fackföreningen har arbetat för att stärka sina medlemmar. Materialet analyseras med utgångspunkt i genusvetenskaplig teori. Metod och material Empirin i studien är hämtad från artiklar ur fackföreningens egna tidskrifter under perioden 1960 till 2015.  Resultat Resultaten visar på att gruppen under hela tidsperioden upplevt en stor frustration över låga löner och osynlighet i organisationen. Satsningar på en formell utbildning och högre löner efterlyses ständigt. Det förefaller dock som om fackförbundet, trots en retorik som stödjer jämställdhet, inte lyckats förbättra status och arbetsvillkor. Förbättringsarbetet har mest präglats av tillfälliga satsningar, och en långsiktig jämställdhetsintergering verkar saknas.

Detta examensarbete utgörs av en litteraturstudie som skildrar förhållandet mellan läsförståelse och genus i skolan, där syftet är att undersöka skillnader mellan könen samt vilka faktorer som kan påverka. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur ser sambandet ut mellan läsförståelse och genus i skolan? Vilka faktorer påverkar läsförståelsen, i synnerhet hos pojkar? Tillvägagångssättet för att hitta relevant material har varit att använda oss av söktjänster som tillhandahåller vetenskaplig och pedagogisk forskning. För att bedöma lämpligheten och kvalitéten i artiklarna och rapporterna har vi tillämpat ett urval av kriterier som vi har funnit lämpliga. Resultatet visar att flertalet faktorer påverkar sambandet mellan könsskillnader och läsförståelse. De övergripande faktorerna som kan tänkas ligga bakom är: biologiska och kognitiva skillnader samt kulturella faktorer. Utifrån resultatanalysen kan vi i vår framtida yrkesprofession utröna vilka faktorer vi kan påverka och vilka vi måste ta hänsyn till för att ge alla elever en likvärdig utbildning.

This essay is a comparative study and a semiotic analysis of a selection of artworks from the artists Sigrid Hjertén and Siri Derkert. The purpose of this paper is to study the artworks from a gender perspective. The purpose is also to examine if there are reflections and connections in their art that reflects both of the artist lives and if they in some way exceeded the norm. From each artist I have chosen artworks with similar motives, a self-portrait, one where they have painted their children, and one of an exotic woman. / Denna uppsats är en komparativ studie där ett urval verk av konstnärerna Sigrid Hjertén och Siri Derkert analyseras semiotiskt. Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv studera om det finns reflektioner och kopplingar i deras konst som speglar deras liv och om de i sitt skapande på något sätt överskred normen. De urval verk som uppsatsen berör är tre konstverk från respektive konstnär med liknande motiv, ett självporträtt, ett verk där deras barn är avbildade och slutligen ett verk där bägge konstnärerna avbildat en ”exotisk kvinna”.

<p><p>Syftet med detta arbete är att studera annonsering i ICA-kuriren och se vilka typer av varor har könade annonser. Mer specifikt är syftet att jämföra reklamens syn på kvinnor och män i ICA-kuriren mellan året 1955 och året 1975. 15 nummer studeras från år 1955 och tio från år 1975. Resultatet visar att annonser år 1975 behåller den konservativa genusordningen som rådde redan år 1955: Kvinnan tar hand om hemmet och barnen och mannen arbetar och försörjer familjen. Det fanns dock några tydliga förändringar mellan de två åren. I annonserna år 1975 syns inte så många människor i bilderna, vilket kan tyda på att det hände något i samhället, men annonsörerna vågade inte visa dessa förändringar. Dessutom var atmosfären friare år 1975: Människor såg inte så perfekta ut längre och flickor och pojkar liknade mer varandra än år 1955.</p></p>

I mitt arbete har jag undersökt om eleverna på Estetiska programmet anser att utbildningen tar upp frågan om genus och könsroller i undervisningen. Jag har främst intresserat mig för teaterinriktningen. Jag har intervjuat tio elever i årskurserna 3 och 1. Samtliga av eleverna har jag haft i undervisningen. En del av eleverna har kommit i kontakt med frågorna inom teatern, andra har det inte. Jag har också frågat dem om de arbetat med frågan i andra sammanhang. Jag har frågat dem om hur det uppfattar begreppet genus och om de kommit i kontakt med det i samhället och vad det innebär för dem på ett personligt plan. Vidare har jag undersökt om och på vilket sätt de har kommit i kontakt med genus/könsroller i undervisningen. Jag har specialiserat mig på att ställa frågor kring teaterundervisningen, om de har arbetat med genus/könsroller och på vilket sätt. Jag har också försökt få fram hur de vill arbeta med frågan och dess betydelse. I arbetet har jag också beskrivit metoder för instudering av rollen enligt pedagogerna/teaterteoretikerna Konstantin Stanislavskij och Bertolt Brecht. Jag har också tagit upp forskning kring genus och könsroller bland barn och unga inom skolan. I mitt arbete har jag diskuterat och analyserat vikten av en normkritisk pedagogik i utbildningen och behovet av att våga arbeta och ifrågasätta rådande värderingar och normer i samhället. Att man som pedagog vågar utmana sina egna värderingar tillsammans med eleverna. Jag har också beskrivit en del metoder för att arbeta med genus och könsroller inom scenisk gestaltning. Resultatet från min undersökning är att samtliga elever tycker att det är viktigt att arbeta med genus och könsroller i undervisningen. De tycker att det är intressant att ifrågasätta värderingar och normer och att arbetet leder till en större tolerans mot varandra. Eleverna tycker också att det är viktigt att arbeta med genus och könsroller i undervisningen. De säger att de främst har fått arbeta med frågan inom teaterämnet och att de saknar ett genusperspektiv i utbildningen på Estetiska programmet.