Thesis (doctoral)--Universität, Münster, 2009. / Includes bibliographical references.

Submitted by João Arthur Martins (joao.arthur@ufpe.br) on 2015-03-05T17:55:38Z No. of bitstreams: 2 Dissertação. José Alexander Benavides Tutillo.pdf: 4818067 bytes, checksum: e5eed884c5fbc92a89ba7363566787db (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-05T17:55:38Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação. José Alexander Benavides Tutillo.pdf: 4818067 bytes, checksum: e5eed884c5fbc92a89ba7363566787db (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2012-04-02 / O presente trabalho tem como objetivo analisar os indicadores de sustentabilidade da Global Reporting Initiative nas empresas do setor de lavanderia de jeans na cidade de Toritama a fim de que as informações obtidas possam auxiliar outras empresas do setor a descobrir oportunidades de Desenvolvimento Sustentável e transformá-las em vantagem competitiva. Foi realizado um levantamento bibliográfico apresentando a evolução da Responsabilidade Social Corporativa e Sustentabilidade assim como as normas, certificações e iniciativas voluntárias no contexto mundial e brasileiro que estão ligadas a estes conceitos. Em seguida, foi apresentada a estrutura da Global Reporting Initiative assim como as características do setor de estudo. Posteriormente, a partir dos dados coletados com um questionário tomando como referência o número mínimo de indicadores GRI para publicação de relatórios de sustentabilidade em treze empresas que participaram da pesquisa, foram identificadas as principais limitações que as empresas entrevistadas enfrentam na implementação de estratégias sustentáveis, bem como os resultados que as mesmas esperam ao implantar estas estratégias. Observou-se também que, embora exista desconhecimento do termo sustentabilidade, algumas práticas relativas a desenvolvimento sustentável têm sido adotadas por várias organizações, como por exemplo, o controle de materiais usados no processo produtivo, de emissões atmosféricas produzidas pelas operações e controle de descarte de água dos processos de lavanderia e tinturaria, assim como o controle de investimentos e gastos em proteção ambiental.

L'enjeu de la normalisation du reporting RSE occupe une place croissante dans la communication des entreprises à l'égard de leurs parties prenantes. La norme GRI constitue, à l'heure actuelle, le référentiel de reporting RSE le plus utilisé à l'échelle internationale pour la rédaction des rapports RSE. Le corpus G3C constitué est représentatif du genre discursif « rapport RSE normalisé selon le référentiel GRI ». Ainsi, à partir de la théorie des réseaux collocationnels de Williams (1998) et de l'outil d'analyse lexicale Sketchengine, nous procédons à une analyse collocationnelle de G3C afin de détecter les régularités et les patrons prototypiques qui caractérisent les variables linguistiques, géographiques et sectorielles du corpus analysé. / CSR reporting standardisation has become an increasing issue for companies when they address their stakeholders. GRI standards are, at the moment, the most widely-used standards for CSR reporting. G3C corpus has been built to be representative of the genre " GRI standardised CSR reports ". The adopted methodology is based upon the collocational network theory of Williams (1998) and the lexical analysis tool Sketchengine of Kilgariff (2004). The study aims at detecting the most significant regularities and prototypical patterns which characterize the linguistic, geographical and sector-specific dimensions of the corpus.

En så kallad hållbarhetsredovisning har blivit allt mer vanligt att använda sig av hos företag då intressenternas krav på hållbar medvetenhet ökar. Samtidigt har företag en tendens till att försköna verksamheten genom att redovisa för de positiva aspekterna i sina hållbarhetsredovisningar medan negativ information uteblir. Det gör att hållbarhetsredovisningarna framställs mer som ett kommersiellt verktyg för att förbättra företagets rykte och legitimitet, istället för att uppvisa företagets verkliga bild. Av den anledningen har den internationella organisationen Global Reporting Initiative (GRI) utmanat företag med en redovisningsprincip om balans i sina riktlinjer. Principen innebär att det ska finnas en balans mellan positiv och negativ information i hållbarhetsredovisningen. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur svenska banker kommunicerar ut sina negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar. En kvalitativ dokumentanalys har använts som metod för att granska åtta svenska bankers hållbarhetsredovisningar. De åtta bankerna upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. I studiens empiriska material har sex strategier kunnat identifieras vid bankernas kommunikation av negativ information. Strategierna som kunnat identifieras tyder på att de svenska bankerna strategiskt kommunicerar ut sina negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar för att behålla eller skapa legitimitet. Med hjälp av den här studien har tidigare forskning stärkts och studien bevisar att flertalet av de identifierade strategier som de svenska bankerna använder, har även tidigare identifierats hos internationella företag i olika branscher. Studiens empiriska material har även kunnat bidra med tillägg till tidigare forskning och en ytterligare strategi som svenska banker använder sig av vid kommunikation av negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar. Trots att tidigare forskning har stärkts tyder det på att de legitimitetsstrategier som tidigare identifierats inte kan generaliseras till samtliga branscher. Den här studiens bidrag till den svenska bankbranschen har således visat att bankerna använder andra sätt att legitimera sina negativa avslöjanden än vad tidigare forskning kunnat visa. / A, so called, sustainability report has become increasingly common to use for companies, in lined with the increased stakeholder demand for sustainable awareness. At the same time, companies tend to beautify the business by reporting positive aspects, while the negative information exclude. This leads to that the sustainability reports appear to be used as a commercial tool, to improve real image. For this reason the international organisation Global Reporting Initiative (GRI) has challenged the companies with an accounting principle of balance in their guidelines. According to the principle, it should be a balance between positive and negative information in the sustainability reports. The aim of this study was to find out how the Swedish banks communicate their negative disclosures in their sustainability reports. A qualitative document analysis has been used as a method to examine the eight Swedish banks sustainability reports. The eight banks create the sustainability reports according to GRI’s guidelines. In the empirical material, six strategies where identified in banks communication of negative information. The identified strategies indicate that the Swedish banks strategically communicate their negative disclosures in their sustainability reports, to maintain or create legitimacy. This study has strengthened previous research, and the study proves that most of the identified strategies that the Swedish banks use have previously been identified in international companies in different industries. The empirical material has also been able to contribute addition to previous research and an additional strategy that Swedish banks use when communicating negative disclosures in their sustainability reports. Although previous research has been strengthened, it means that the previously identified legitimacy strategies cannot be generalized to all industries. This study’s contribution to the Swedish banking industry has shown that banks use other ways to legitimize their negative disclosures, than previous research did not afford to do.

Title: Sustainability accounting - A qualitative study about the understanding, usefulness and relevance of sustainability reporting based on an employee perspective. Problematization: There has been previous research about sustainability reporting through an external point of view. There is however a gap in research about sustainability reporting from an employee perspective. Purpose: The purpose of this study is to develop a better comprehension of how employees perceive the information presented in sustainability report and if they feel that the report is aimed for them or external stakeholders. Frame of reference: This episode began with previous research about the three qualitative characteristics that are used when creating a financial report. The framework of GRI is also presented. Lastly the stakeholder theory and stakeholder dialogue are introduced. Method: This study has a qualitative approach where 10 semi-structured interviews have been held to collect data. Research: The employees have a better understanding of the information related to the social and environmental issues. Furthermore they only consider the information regarding the environment to be useful in their daily work. The employees believe that the environmental and social part of the report is relevant while the economic could not be assessed by the employees. Conclusions: Diagrams, thorough explanations and knowledge of the subject increased the understanding of the report. The economical part can be further understood if there is more extensive content. The information becomes useful when they can directly use it in their daily work and when they feel that the information is aimed for them. They need to receive the information through meetings for it to be useful for them. They had little previous knowledge of the economical part and were there for not able to assess the relevance of the report's content while the environmental and the social area were relevant because the content has currently been highlighted in newspapers and debates.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.</p><p>Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna.</p> / <p>The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting.</p><p>The method used is case studies with semi structured interviews.</p><p>Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen. Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer. Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna. / The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting. The method used is case studies with semi structured interviews. Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.

Background: Following an increased awareness concerning social and environmental aspectsin society, more enterprises establish sustainability reports in order to inform theirstakeholders about the company’s sustainability duties. A previous study indicates that themetal sector is enjoying relatively limited increases in business opportunities and/or financialvalue of corporate responsibility. Another study suggests that there is a gap in expectationsbetween producers and users of sustainability reports due to an uncertainty regarding whatinformation such reports should contain and what audience such reports should target. Thequestion is whether or not a gap in expectations concerning sustainability reporting is acontributing factor to the limited increases in financial value in the metal sector? Purpose: The purpose of the study was to examine how a sustainability report should becarried out by a company in the steel industry given what information the company and thestakeholders consider as essential in a sustainability report. Methodology: To accomplish the purpose of the study, a deductive approach was used due tothe availability of suitable theories. We conducted semi-structured interviews in order toenable a deeper analysis of the subject. Interviews were carried out with employees at thesteel company Ovako in order to investigate what information they aim to communicate, themotivations for sustainability reporting, to whom the information is addressed and howcommunication with stakeholders is carried out. Four interviews with different stakeholders inthe Swedish steel industry were also conducted in order to study what information theyrequire for. The purpose was to highlight potential differences between the company and thestakeholders. Results: The study indicates the importance of clarifying the motives behind sustainabilityreporting and to identify which stakeholders to target. The importance stems from the fact thatthese factors decide what information to include. The case company identifies thestakeholders' expectations as their main motive and these should therefore form the basis forthe sustainability report. Both internal stakeholders such as employees and externalstakeholders as investors, customers and society are identified as important stakeholders bythe case company. The study further indicates that financial stakeholders without specificsustainability criteria do not place emphasis on the content of sustainability reports. Financialstakeholders with such criteria on the other hand, demand in particular informationconcerning environmental aspects, while non-financial stakeholders also requests informationon social aspects such as employee responsibility and business ethics. The case companydoes, however, show skepticism on whether social aspects such as employee responsibilityare relevant to include in the report due to the information's subjective nature and narrowaudience. The study indicates that the lack of stakeholder dialogues results in a sustainabilityreport that excludes information requested by stakeholders to whom the report is addressed.For a company in the steel industry, information concerning impact on the environment mayseem more relevant, but given the non-financial stakeholders demand the company shouldalso report on their social impact. / Bakgrund: Till följd av en ökad medvetenhet i dagens samhälle om miljömässiga och socialaaspekter, har det blivit allt vanligare att företag avger en hållbarhetsredovisning. En tidigarestudie tyder på att företag i metallbranschen har upplevt ett relativt litet ekonomiskt värde avarbete med hållbar utveckling. En annan studie visar på ett förväntningsgap mellan upprättareoch användare av hållbarhetsredovisningar som antas bero på osäkerhet om vilka intressentersom informationen ska rikta sig till och vilken information dessa intressenter vill få. Frågan ärom ett förväntningsgap när det gäller hållbarhetsredovisning är en bidragande faktor till detlåga ekonomiska värdet i metallbranschen? Syfte: Syftet var att undersöka hur en hållbarhetsredovisning bör utformas av ett företag istålbranschen utifrån vilken information företag respektive intressenter anser är väsentlig i enhållbarhetsredovisning. Genomförande: Ett deduktivt angreppssätt antogs eftersom vi fann lämpliga teorier att utgåfrån i analysen. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för en djupare behandling avämnet. Intervjuer genomfördes på stålföretaget Ovako för att undersöka vilken informationföretaget vill kommunicera till intressenterna, motiven till att hållbarhetsredovisa, till veminformationen riktar sig och hur kommunikationen med intressenterna sker. För att ävenerhålla ett intressentperspektiv genomfördes intervjuer med fyra intressenter med anknytningtill stålbranschen. Detta för att undersöka vilken information de efterfrågar och belysaeventuella skillnader mellan företaget och intressenterna. Resultat: Inför utformandet av en hållbarhetsredovisning i stålbranschen är det viktigt attföretaget klargör motiven till att hållbarhetsredovisa och identifierar vilka intressenterföretaget vill rikta sig till. Det påverkar nämligen vilken information som ska ingå ihållbarhetsredovisningen. Fallföretaget framhåller att den starkaste drivkraften till atthållbarhetsredovisa är intressenternas förväntningar, och dessa bör därmed utgöra grunden förhållbarhetsredovisningen. Både interna intressenter, som medarbetare, och externaintressenter i form av investerare, kunder och samhälle lyfts fram som viktiga intressenter attrikta sig till. Studien visar att finansiella intressenter utan speciella hållbarhetskriterier intelägger någon större vikt vid innehållet i hållbarhetsredovisningar. Finansiella intressenter medsådana kriterier efterfrågar framför allt information om miljömässiga aspekter, medan ickefinansiellaintressenter även efterfrågar information om sociala aspekter sommedarbetaransvar och affärsetik. Fallföretaget visar dock en viss skepsis till huruvida det ärrelevant att inkludera sociala aspekter som medarbetaransvar i hållbarhetsredovisningen pågrund av informationens subjektiva karaktär och smala målgrupp. Studien visar emellertid attbristen på intressentdialoger leder till att företaget utelämnar information som efterfrågas avde intressenter som redovisningen riktar sig till. För ett företag i stålbranschen kan det fallasig mer naturligt att rapportera om företagets påverkan på miljön, men med hänsyn till deicke-finansiella intressenternas efterfrågan bör företaget även rapportera om sociala aspekter.

Bakgrund och problem – Negativ miljöpåverkan orsakas i allt högre grad av olika globala utvecklingstrender och trenden hållbarhetsredovisning växer sig allt större bland företag. För att få en jämförbarhet mellan företags hållbarhetsarbeten finns ramverket GRI som ger ut riktlinjer för vad och hur företag ska redovisa. Tidigare forskning visar att det finns olikheter mellan branscher i vad de väljer att redovisa. Syfte - Studiens syfte är att undersöka hur hållbarhetsredovisning skiljer sig åt mellan branscher i Sverige samt vad dessa skillnader beror på. Avgränsning - Studien har avgränsats till att undersöka stora svenska börsnoterade bolags hållbarhetsredovisningar, publicerade 2014, som tillämpar Global Reporting Initiative:s riktlinjer. Enbart företagens arbete med miljö och socialt ansvar har studerats. Metod - I studien har en kvantitativ undersökningsansats valts för att enklare kunna mäta och sammanställa insamlad empiri. Information har hämtats från företagens års- och hållbarhetsredovisningar samt webbsidor. Data har, genom innehållsanalys, kodats om för att underlätta hantering av information. Resultat och slutsats - Studien visar på att det finns skillnader mellan de undersökta branscherna då en del av dem redovisar en större omfattning än andra. Materialbranschen är den bransch som redovisar mest information medan hälsovård redovisar minst. Växthusgaseffekt, energiförbrukning samt information om anställda redovisas mest frekvent bland samtliga företag. Förslag till fortsatt forskning - I fortsatt forskning kan en liknande undersökning göras men där intervjuer genomförs för att få en djupare förståelse kring företagens hållbarhetsarbete. En jämförelse mellan den offentliga och den privata sektorn samt granska hållbarhetsredovisningar över tid är även förslag till fortsatt forskning. / Background and problem - Negative environmental impacts are increasing due to various global development trends and sustainability reporting is growing among companies. To get a comparability between companies' sustainability work GRI can be used which publishes guidelines for what and how companies should report. Previous research shows that there are differences between sectors in what they choose to report.Purpose - The study aims to examine how sustainability reporting differs between industries in Sweden and what these differences are caused by. Delimitation - The study has been limited to analysing major Swedish listed companies' sustainability reports, published in 2014, which applies the Global Reporting Initiative guidelines. Only companies' work on environmental and social responsibility have been studied. Method - In the study a quantitative survey approach has been used to make it easier to measure and compile the collected empirical data. Information has been gathered from companies' annual and sustainability reports, as well as their web pages. Data has through content analysis been reworked to facilitate the information management. Results and conclusions - The study shows that there are differences between the analysed industries since some of them reported a greater extent than others. The material industry is the sector that accounts for most information while the health industry reports the least. Greenhouse effect, energy usage and information about employees are those indicators that are reported most frequently among all companies. Proposal for further research - In continued research, a similar survey can be done but where interviews are conducted to gain a deeper understanding of the corporates sustainability work. A comparison between the public and private sectors as well as examining sustainability reporting over time are also suggestions for further research.

Det finns i dagsläget inget tvingande regelverk kring hållbarhetsredovisningar vilket innebär att företag kan utforma sin information på vilket sätt de vill, om de ens väljer att ge ut någon alls. Organisationen Global Reporting Initiative (GRI) arbetar med att förbättra ramverket för hållbarhetsredovisningar och ger med anledning av detta ut riktlinjer kring vad en hållbarhetsredovisning bör innehålla inom de tre områdena ekonomi, miljö och social påverkan. Tidigare forskning visar att större företag utsätts för större granskning av media och högre press av sina intressenter och frågan är om detta medför en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre företagen. E-handelsföretag står för en allt större del av den totala försäljningen och därför ansågs även denna aspekt vara intressant, speciellt med tanke på att tidigare forskning inom e-handelsbranschen inte berört just kläddetaljister vilket denna studie varit inriktad på. Syftet med studien var att erhålla kunskap om omfattningen och utformningen av hållbarhetsredovisningen hos 15 kläddetaljister. Studien syftade även till att kartlägga om och hur detta skiljer sig mellan världstäckande, europeiska, skandinaviska och e-handelskläddetaljister. Olika förklaringar finns till varför företag väljer att ge ut frivillig information. Det kan vara på grund av att de utsätts för exponering i media och därmed utsätts för press, att företagens intressenter har rätt till information, att företagen vill ha legitimitet eller att företag påverkas av och imiterar varandra. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av företagens hållbarhetsinformation bekräftar tidigare forskning då det är tydligt att mer exponerade företag (med butiker i hela världen) överlag har en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre exponerade företag (med butiker i enbart Europa, Skandinavien eller på internet). Undantaget finns i den sociala kategorin där Europabaserade företag har ett något bättre snitt än världsföretagen. E-handelsdetaljisterna har generellt sett fått ett lågt resultat på alla områden. Flertalet e-handelsdetaljister skriver ingenting om sitt hållbarhetsarbete varken i någon hållbarhetsredovisning eller på sin hemsida. Detta är anmärkningsvärt då det rör sig om stora företag med hundratusentals kunder och det vore intressant att forska vidare på detta område genom exempelvis intervjuer med representanter för företagen. / At this point in time, there are no mandatory rules regarding sustainability reporting which means companies can choose to design their sustainability reports in any way they see fit, if they choose to provide any information at all. The organization Global Reporting Initiative (GRI) aims to improve the framework for sustainability reporting by supplying guidelines regarding what a sustainability report should contain within the areas economy, environment and social impact. Previous research has shown that bigger companies are exposed to bigger pressure from their stakeholders, which poses the question if this entails a more extensive sustainability report than smaller companies. Since e-commerce constitutes a growing part of the total sales this was also an interesting aspect to examine, especially considering no previous research has been made regarding the apparel industry, which this study aimed to look at. The purpose of the study was to gain knowledge about the extension and form of the sustainability reports from 15 clothing retailers. The study also aimed at exploring if and how these reports differ between worldwide, European, Scandinavian and e-commerce retailers. There are different explanations as to why companies choose to disclose voluntary information. It may be because of exposure in the media and the pressure that comes with it, stakeholders right to information, to attain legitimacy, or that companies affect and imitate each other. The result of the qualitative content analysis of the chosen companies' sustainability reports confirms previous research. It is clear that more exposed companies (with stores worldwide) generally has a more extensive sustainability report than less exposed companies (with stores in Europe, Scandinavia or online). There is one exception in the social category where companies with stores in Europe has a slightly better average result than companies with stores worldwide. E-commerce companies produce very low results throughout all three categories. Multiple e-commerce companies have no information about their sustainability work neither in reports nor on their websites. This is noteworthy since these are big companies with hundreds of thousands of customers and this would be an interesting topic for further research, for example by conducting interviews with representatives from the companies.