Denna rapport berör företaget Bilteknik i Söderköping som idag inte har någon webbplats. Den här rapporten följer ett arbete där man vill ta fram vilka faktorer som är avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet på en webbplats. Syftet med uppsatsen är att få fram de metoder som är lämpligast vid ett framtagande av en webbplats till ett företag som idag inte har någon. Så vad finns det för faktorer som är viktiga i framtagandet av en webbplats, utifrån ett användarperspektiv? Användarna ska ha lätt för att hitta den information de söker. Webbplatsen ska attrahera användarna från början till slut, och inte minst, uppfylla deras behov. För att få fram detta utfördes flera utvärderingar och tester, men vilka metoder är lämpligast och vilka faktorer är då avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet? En webbplats ska alltså vara enkel, och användaren ska inte behöva tänka för mycket för att förstå hur man tar sig vidare till den information som användaren söker. Genom intervjuer, SWOT-analyser och heuristiska utvärderingar, samt en bakgrundsforskning belyser den här rapporten de faktorer man ska tänka på vid framtagning av en webbplats. Förvirrande funktioner i samband med otillräcklig information leder till sämre användbarhet. För att skapa en användarvänlig webbplats har jag hittat punkter, inom användarcentrerad design och design av grafiska gränssnitt, som man behöver tänka på. Uppfyller inte en webbplats de krav som användarna har leder det till att de söker sig till konkurrenterna. Min fråga är: Vilka faktorer är avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet på en webbplats? Frågan har jag besvarat genom att använda mig av olika metoder, så som intervjuer, SWOT-analyser, heuristiska utvärderingar och användartester som utfördes på prototyper av webbplatsen. Flera av metoderna kan vara lämliga, men oftast i kombination till varandra för att öka tillförlitligheten på resultaten.

Varje år slänger vi i Sverige flera ton ätbar mat för att den inte har det rätta utseendet eller för att bäst-före-datumet närmar sig. Det är varken ekologiskt eller ekonomiskt hållbart. Maten skulle kunna användas till något bättre. Genom att koka chutney på frukt och grönt, som butikerna annars skulle slänga, får maten en andra chans. Projektet Fallguld är ett samarbete mellan kooperativet Macken, Växjö Kommun, Sveriges Lantbruksuniversitet, Coop Oxtorget och ICA Maxi Växjö. Jag har tagit fram den grafiska identiteten åt projektet i form av logotyp, etiketter och marknadsföring samt undersökt hur man ger värde åt något som anses vara värdelöst. / Every year in Sweden we throw away tons of edible food. It is neither ecologically nor economically sustainable. The food could be used for something better. By making chutney from the fruit and vegetables which shops otherwise would throw away, the food gets a second chance. The “Fallguld” project is a collaboration between the co- operative organisation Macken, Växjö Municipality, the Swedish University of Agricultural Sciences, Coop Oxtorget and ICA Maxi Växjö. 
 I have developed the graphic identity for the project including logotype, labels and marketing, and examined how to give value to something that is considered worthless. / Chutneyprojektet Fallguld

No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte är att diskutera och problematisera hur miljö och hållbarhet används och framställs i företags reklam för att uppnå en ökad förståelse för hur dessa ämnen visuellt kommuniceras. Genom att inta ett kvalitativt perspektiv avser uppsatsen undersöka hur den grafiska designern på ett ansvarstagande och transparent sätt kan kommunicera miljö och hållbarhet till en mottagare. De forskningsmetoder som används är semiotisk analys, diskursanalys samt kvalitativ intervjustudie. Genom metoderna ämnar uppsatsen besvara frågeställningen: På vilket sätt kan grafisk design användas som ett medel för att kommunicera miljö och hållbarhet, på ett ansvarstagande och transparent sätt, i företags reklam? Det teoretiska ramverket utgår ifrån semiotik, diskurs, budskap, ansvarstagande och marknadsföring. Teorierna används för att möjliggöra djupare analys av tre reklambilder som behandlar miljö och hållbarhet, samt genomföra och diskutera utifrån en intervjustudie. Resultatet av studien visar att ärlighet genererar större trovärdighet gentemot företag. Ur perspektivet som grafisk designer är viktigt att etiskt besluta att budskap förs fram på ett sätt som uppfattas på ett ärligt sätt. / The purpose of this thesis is to discuss and problematize how the environment and sustainability are used and portrayed in corporate advertising, in order to gain an increased understanding of how these topics are visually communicated. By taking a qualitative perspective, the essay aims to examine how the graphic designer can communicate environmental sustainability with responsibility and transparency to a recipient. The research methods used are semiotic analysis, discourse analysis as well as a qualitative interview study. Through the methods the thesis aims to answer the question: In what way can graphic design be used as a means of communicating information about the environment and sustainability, in a responsible and transparent way, in corporate advertising? The theoretical framework is based on discourse, semiotics, message, responsibility and marketing. The theories are used to enable deeper analysis of three advertising images that incorporate the topic of environment and sustainability, as well as conduct and discuss the results of an interview study. The results of the study shows that honesty generates greater credibility towards companies. From the perspective of a graphic designer it is important to ethically decide that messages are conveyed in a way that is perceived in an honest way.

Utifrån de teorier som undersökningen har lutat sig mot, stämmer resultatet generellt sätt väl in i det som teorin pekar mot. Genom undersökningen kan man se att de grafiska element som vi analyserats går att koppla till prisklassen.

This essay aims to investigate how the representation of visible disability appears in three separate campaigns with different senders. The purpose of the essay is to reveal, through a semiotic analysis, the hidden messages that can be found in these campaigns and thus gain a better understanding of how the representation of visible disabilities can take place in advertising. The question raised in the essay is as follows: In what way is visible disability portrayed in terms of visual representation in the three campaigns - Arbetsförmedlingen's "Gör plats," Teen Vogue's "The New Faces of Fashion," and Fotografiska med Glada Hudiks' "Ikoner"? This question is answered through representation theories and by being analyzed in a semiotic analysis. The result of the analysis shows that the different senders have an impact on the representation of visible disabilities in different ways. Stereotypes surrounding visible disabilities are to some extent diluted, and in some cases, these stereotypes are broken down. However, this depends on the sender, their knowledge, and the differences in graphic elements.

Denna studie syftar till att undersöka hur ord och bild kan användas i recept i kokböcker riktade till barn för att göra dessa mer lättförståeliga. Studiens frågeställning lyder: Hur upplever ungdomar i åldern 13–16 år att ett recept bör utformas för att vara lätt att följa, avseende text, fotografi och illustration, utifrån böckerna ”Första bakboken” (Westman 2003), ”Baka med Alisa” (Bandell 2016) och ”Laga: steg-för-steg” (Lidström & Nyberg 2016)? Studien grundar sig i teorier kring skillnaden mellan ord och bild, olika slags bilder, kognition samt hur instruktioner bör utformas. Metoderna som har använts är visuell analys av tre kokböcker riktade till barn, med olika nivå av text och bild samt kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldern 13-16 år. Resultatet visar att informanterna föredrar instruktioner som är bildbaserade, oavsett om det är fotografier eller illustrationer.

Allt fler dagligvarukedjor erbjuder produkter vid sidan av leverantörernas, dessa säljs under ett flertal egna varumärken som delas in i olika prissegment. Med det ökade utbudet av varumärken blir konsumenterna allt mer selektiva vilket ställer högre krav på en tydlig differentiering för att varumärkena ska kunna konkurrera och nå målsegmentet. Denna studie undersöker hur lågprisvarumärkena differentierar sig genom förpackningsdesign och vilka konsumentreaktioner det medför. Detta görs genom att identifiera och utvärdera de typiska stildrag som idag tycks gälla vid formgivningen av distributörers egna lågprisförpackningar. Stildragen fastställs utifrån kulör, typografi, bildspråk och visuell hierarki. De lågprisvarumärken som undersöktes var Ica Basic, Coop X-tra och Eldorado, vilka tillhör de tre ledande aktörerna på den svenska livsmedelsmarknaden; Ica, Coop och Axfood. För att uppfylla syftet och besvara de preciserade frågorna genomfördes en visuell datainsamling samt fokuserade gruppintervjuer. Under den visuella datainsamlingen fotograferades aktuella förpackningar i sina respektive butiker, där bilderna sedan användes för att identifiera de gemensamma stildragen. För att utvärdera de identifierade stildragen genomfördes därefter fokusgruppsintervjuer som undersökte konsumenternas reaktioner på förpackningarna. Studien visade att stildragen som lågprisvarumärkena använder sig av utgörs av ett utbrett användande av kulören vitt tillsammans med mättade kulörer, ofta i stora block. För typografin används grova linjära typsnitt satta i stor teckengrad. Stildragen för bildspråk utgörs av användandet av avskalade produktbilder samt enkla illustrationer. Den visuella hierarkin utmärktes av att förpackningsdesignen inkluderade få designelement och ett tydligt fokus på produktnamn, produktbild och logotyp. Stildragen har visat sig vara väl inarbetade indikatorer för lågpris hos konsumenterna då de har lärt sig associera dessa med lågprissegmentet. Det har även visat sig att stildragen medför associationer till låg kvalitet och att de överlag ofta uppfattas som icke attraktiva, detta väljer dock många att bortse från då engagemanget rörande livsmedelsprodukter visat sig vara lågt när det kommer till förbrukningsvaror. Att signalera en högre kvalitet och attraktivitet utan att avvika från stildragen har visat sig möjligt då Eldorados alternativa implementering väckt dessa känslor hos flertalet av studiens deltagare. Dock så medför detta även en problematik då varumärkets differentiering som lågpris tycks vara otydligare och därför riskerar att bli insorterad i fel prisgrupp hos konsumenterna.

På grund av krig och förstörelse i olika delar av världen har Sverige under de senaste åren tagit emot ett stort antal människor som tvingats fly från sina hemländer. Sveriges demografiska sammansättning har på kort tid kommit att förändras och samhället behöver anpassas efter den nya situation som råder. För att integrationen av nya invånare ska fungera anser jag att vi behöver arbeta på flera fronter samtidigt. I den här undersökningen vill jag ta reda på om en väg till integration och inkluderande av fler människor skulle kunna vara genom deltagande design. I deltagande design arbetar designer och slutanvändare tillsammans i designprocessen med intentionen att göra designen mer användarvänlig. För att undersöka denna metodologi har jag arbetat med flyktingar i workshops där vi skapat ett informationsmaterial avsett att hjälpa andra flyktingar. Materialet innehåller tips, råd och information som flyktingar kan ha behov av när de kommit till Sverige. Det grafiska materialet, som resulterade i en broschyr, är mitt bidrag till att göra det svenska samhället mer inkluderande och Sverige till ett bättre land att leva i.