Utifrån grunden att reklam för produkter till barn riktas till både barn och föräldrar, har vi undersökt hur tryckta annonser i tidningar som har målgruppen barn respektive föräldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifrån innehållsanalys och fokuserar på hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns för bilder, symboler och färger, och vad det säger om barn och föräldrar som konsumenter och målgrupp. Reklam som riktas till barn finns inte enbart i barntidningar utan även i föräldratidningar. Därför har vi valt att analysera barntidningar som riktar sig till olika åldrar från liten upp till tonåren, och även föräldratidningar som har specifikt mamma, pappa eller båda som målgrupp. Vi undersöker layout, färg och form i annonserna. Vi tittar även på likheter och skillnader i utformningen utefter om målgruppen är barn eller föräldrar. Det den här studien ska hjälpa till med är alltså att få en inblick i vad det är för reklam som barn och föräldrar stöter på till vardags.

Instruktionsfilmer är ett vanligt inslag i undervisningen. Somliga instruktionsfilmsproducenter gör en enkel skärminspelning medan andra lägger till grafiska element för att locka användarnas uppmärksamhet till specifika delar av skärmen. Idag saknas riktlinjer över hur en instruktionsfilm bör presenteras. Riktlinjer hade inte bara hjälpt videoproducenterna utan ännu viktigare, användarna. I denna studie analyserades två plattformar som använder instruktionsfilmer, LinkedIn Learning och SkillShare. Dessa analyserades för att samla in krav som tillsammans med en litteraturstudie låg till grund för den kravspecifikation som användes till utformningen av prototypen. Med hjälp av A/B-testning testades sedan prototypen på 14 studenter och granskades av en expert inom området människa-datorinteraktion (HCI).  Resultaten indikerar att grafiska element är en viktig del i instruktionsfilmer, detta då de hjälper användarna att fokusera på viktiga och relevanta element som instruktören nämner. Ett resultat från studien är en lista över instruktionsfilmsrekommendationer. / Video tutorials is common in teaching environments. Some tutorial producers record a simple screen recording while others add graphical elements to attract the user's attention to specific parts of the screen. Currently, no guidelines exist on how a video tutorial should be presented. Guidelines would not only help the producers but more importantly, the users.  In this study, two platforms using video tutorials were analysed; LinkedIn Learning and SkillShare. These platforms were analysed to collect requirements that, together with a literature study, specified the requirements later used for the design of the prototype. The prototype was examined by 14 students using the A/B-testing method, as well as being reviewed by an expert within human computer interaction (HCI). The result of this study indicates that graphical elements is an important part of video tutorials, as they help the users to focus on important and relevant elements explained by the instructor. A result from the study is a list of recommendations for video tutorials.

Att spela in sig själv och sända live på internetsidan Twitch.tv har ökat drastiskt i popularitet mellan 2012 och 2020. Med tiden har dock antalet aktiva sändare på Twitch.tv ökat mer än antalet tittare. Därmed har konkurrensen blivit kraftigare och vikten att marknadsföra sig och sticka ut visuellt likaså. Studien syftar till att undersöka vilka grafiska element från traditionell television som är relevanta och praktiskt applicerbara på en personlig livesändning på Twitch.tv. Vidare ska studien besvara hur dessa grafiska element upplevs på en personlig livesändning. I denna studie definieras grafiska element som visuella hjälpmedel i television och på livesändningar på Twitch.tv.  För att besvara frågeställningarna gjordes först en visuell analys av grafiska element på TV och populära teman på Twitch.tv. Utifrån resultatet från dessa skapades två teman som applicerades på innehåll typiskt för livestreaming på Twitch.tv. Videofilmer av dessa exempel testades genom en onlinebaserad enkätundersökning. Studiens slutsats är att resultaten tyder på att grafiska element från television som är relevanta och praktiskt applicerbara på en livesändning på Twitch.tv är introsekvens, bug, News ticker, lower third och eftertexter. Mottagarna upplever ett tema inspirerat från vanliga teman på Twitch.tv som lite mer givande och mindre störande än ett tema inspirerat från traditionell television. / To record oneself and broadcasting it live to the internet site Twitch.tv has increased in popularity dramatically between 2012 and 2020. Over time, however, the number of active broadcasters on Twitch.tv have increased more than the number of viewers. Competition has become more fierce as a result, and with it, the importance of branding and standing out visually has increased as well. This study aims to investigate which graphic elements from traditional television are relevant and practically applicable to a personal live broadcast on Twitch.tv. Furthermore, the study will answer how these graphic elements are perceived on a personal live broadcast. In this study, graphic elements are defined as visual aids in television and on live broadcasts on Twitch.tv. In order to answer the questions, a visual analysis of graphic elements from television and popular themes used on Twitch.tv was first made. Two themes were then put together based on those results and later applied to content typical for a live stream on Twitch.tv. Lastly, the resulting videos were tested with the help of an online survey. The study’s conclusion is that the results indicate that graphic elements from television that are relevant and practically applicable to a live broadcast on Twitch.tv are intro sequences, bugs, News tickers, lower thirds and credits. The recipients experience a theme inspired by common themes on Twitch.tv as a bit more rewarding and less disturbing than a theme inspired by traditional television.

Companies are required to have the ability to be attractive because of today's intense market. They have to constantly make sure that their visual elements and graphic profile are related to the current market conditions. Furthermore the market are placing higher demands on how companies expose their brands and quite often the companies have to do a rebrand to keep their brand relevant. To do this, companies often have to hire an external party, such as an external advertising- or media agency. The purpose of this study is to investigate what causes a rebranding and how the external agencys are working with the process. The study also examines which factors the agencies take into account when designing a new visual identity and whether it's important to preserve certain core elements from the previous visual identity. This is investigated based on following questions: "What are the reasons to why a company chooses to do a rebrand?", "What do external agencies take into account when designing a new visual identity?" and "Is it important to maintain graphic elements from the previous visual identity?". To answer the questions, the researchers have applied a qualitative study where semi-structured interviews have been implemented. Theory is based on secondary sources and previous research that deals with the area of rebranding, visual identity and the different elements of identity. The reasons to rebranding can be different. The study also shows that some companies have a visual identity that does not interact with their products or services, which is the reason to rebranding. In summary, the external agencies take into account many of the aspects surrounding the design that are brought up by previous research, but the study also adds new perspectives. / Dagens marknad kräver att företagen behöver ha förmågan att vara attraktiva. Företagen behöver ständigt se till att deras visuella element och grafiska profil förhåller sig till de nuvarande marknadsförutsättningarna. Marknaden ställer högre krav på hur företag exponerar sina varumärken och många gånger behöver företagen genomgå en rebranding för att hålla sitt varumärke relevant. Ofta behöver företag anlita en extern part för att genomföra rebranding, denna hjälp kan i dessa fall komma från en extern reklam- eller mediabyrå. Syftet med studien är att undersöka vad som är orsaken till rebranding och hur externa byråer arbetar med processen. Studien undersöker även vilka faktorer byråerna tar hänsyn till i utformande i utformandet av en ny visuell identitet samt om det är viktigt att bevara kärnelement från den tidigare visuella identiteten. Detta genom att utgå från frågeställningarna "Vilka är orsakerna till att ett företag väljer att göra en rebranding av sitt varumärke?", "Vad tar externa byråer hänsyn till vid utformandet av en ny visuell identitet?" samt "Är det viktigt att bevara grafiska element från den tidigare visuella identiteten?". För att besvara frågeställningarna har forskarna tillämpat en kvalitativ studie där intervjuer med utvalda respondenter från tre externa byråer har genomförts. Intervjuerna var semistrukturerade och byggde på öppna frågor som möjliggjorde för väl utvecklade svar. Teori grundas på sekundärkällor och tidigare forskning som handlar om området rebranding, visuell identitet och identitetens olika element. Studiens slutsats visar att de externa byråerna arbetar olika med rebranding. Vissa byråer väljer att ta stor hänsyn till det tidigare existerande varumärket medan andra vågar vara helt nytänkande. Orsakerna till rebranding kan vara relativt skilda och studien indikerar på en ytterligare faktor som handlar om att vissa företag har en visuell identitet som inte samverkar med deras produkter eller tjänster. De externa byråerna tar hänsyn till många av de aspekter kring utformandet som tidigare forskning behandlar. Det framkommer även att företagets logotyp ska laddas med värde och behov. Byråerna tillför också idén om att skapa mönster, piktogram och illustrationer, målet med dessa grafiska element är att de ska kunna associeras lika starkt till varumärket som företagets logotyp gör.

Denna studie jämför hur SVT respektive Aftonbladet använder den sociala mediekanalen TikTok för att förmedla nyheter till ungdomar och unga vuxna. Specifikt analyseras hur programledaren (och andra aktörer) använder språkliga medel för att bygga en relation med publiken i nyhetsförmedlingen, hur grafiska element samverkar med programledaren för att skapa begriplighet och väcka intresse, samt hur SVT och Aftonbladet skiljer sig åt vad gäller relation, begriplighet och intresse i nyhetsförmedlingen på TikTok. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs av systemisk-funktionell grammatik (SFG) och sociosemiotik för att studera multimodal kommunikation. Undersökningens analysmetoder lägger fokus på den interpersonella metafunktionen och dess kategorier och begrepp för att besvara frågan om relation, samt visuell framskjutenhet för att studera de grafiska element som förekommer i TikTok-klippen. Undersökningen har sin grund i min praktik på SVT där det framkom att SVT nyligen lanserat nyhetsförmedling via TikTok i syfte att locka unga vuxna, den så kallade generation Z, och en direkt dialog med målgruppen genom återkommande studiebesök. Studien jämför användandet av språkliga och grafiska element i tre likadana nyheter från SVT:s och Aftonbladets TikTok-kanaler. Vidare genomförs en intervjuundersökning mot målgruppen för att få en initial empirisk återkoppling på de slutsatser som framkommer i den språkvetenskapliga analysen. Undersökningens resultat visar på tydliga skillnader i interaktionen mellan programledare och tittare i SVT:s respektive Aftonbladets TikTok-klipp. Slutsatserna ger därmed insikter till hur nyhetsförmedling på TikTok bör utformas för att nå den önskade målgruppen generation Z.

Att kommunicera rummets varierande funktion genom 3D-visualiseringar är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Uppdraget kommer från Husmuttern AB som arbetar med huskoncept som sedan ska leda till produktion av modulhus. Syftet med arbetet har varit att studera hur en 3D-modell bör utformas för att kommunicera ett rums varierande funktion. Detta för att veta hur jag ska visualisera en undervisningssal i ett modulhus. För att arbeta fram en 3D-modell som uppfyller dessa krav krävs det att studera kommunikation mellan parter, bildens egenskaper, rummets form och färg, detta med stöd i litteratur, forskning och användartester. Därefter kunde en modell arbetas fram som kunde kommunicera en undervisningssal i ett modulhus. Genom användartesterna visade det sig att det är bra med en modell som fokuserar på modulhusets grund men också att ha med inredning för att visa funktionen. Det resulterade i en modell som innehöll husgrunden på en halva och realistisk inredning på den andra halvan men i samma modell. Genom litteratur och tidigare forskning blev resultatet för visualiseringar att det är ofta som 3D-modeller används. I utformningen bör detaljer uteslutas och verklighetstrogna vyer undvikas. Fokus bör ligga på det väsentliga då det annars blir för mycket att ta in för betraktaren och budskapet går förlorat, samt att verklighetstrogna skisser upplevs som färdigutvecklade. Det resulterade i en skissartad modell med avskalad inredning för att visa rummets funktion. / Att kommunicera rummets varierande funktion genom 3D-visualiseringar is a thesis in information design with orientation in spatial design. The assignment comes from the company Husmuttern AB who work with house concept that will lead to production of module housing. The purpose has been to study how a 3D- visualisation should be formed to communicate rooms varying functions. All this so that I will know how to visualize a classroom in a module housing. To be able to come up with a 3D-model that have this quality it was requires to study communication between two parties, properties of the image, shape and color of the room, with the help of literature, previous research and user tests. Then it was possible to come up with a model that could communicate a classroom constructed in module. Through the user tests it was shown to be preferable with a model that focuses on the basic units of the module housing but that also has some realistic decor to show some function. All this resulted in a model which includes the basic units of the module on one half and realistic décor on the other half in the same model. Thanks to literature and previous research the result for visualization was that it is common to use 3D-modells. In the modeling details and realistic views should be avoid. The focus should be on the essential or it will be too much for the viewer to take in and the message gets lost, but also that to realistic models were considered to be fully complete. All this resulted in a sketchy model with a small amount of décor to show the rooms function