Föreliggande studie avser beskriva lärares uppfattningar om främjande respektive hindrande faktorer för elevers driv i problemlösning samt deras påverkansmöjligheter. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Det empiriska underlaget har analyserats med stöd av ett ramverk i linje med begreppet grit, vilket i studien efterliknar betydelsen av driv. Studiens resultat visar en komplexitet i formandet av driv, där potentiellt hindrande och främjande faktorer ses som många. Det är viktigt att lärare är medvetna samt beaktar dessa faktorer för att skapa förutsättningar för elevers genomförande av problemlösningsuppgifter på ett utvecklande och drivande sätt. Detta utmynnar i en slutsats om att lärare har en betydande roll i arbetet mot drivna elever, samtidigt som det finns aspekter bortom skolan och dess direkta påverkansmöjligheter. Hopp verkar vara en av de mest omfattande och komplexa faktorerna för elevers driv och dessutom en förutsättning att beakta för utveckling. Studien indikerar också på att det är denna faktor som är svårast att nå och arbeta kring. / This paper aims to describe teachers’ perceptions of promotive and obstructive factors for pupils’ effort in problem solving, and their opportunities for impact. The study is based on a qualitative approach, based on semi-structured interviews with authorized primary school teachers. The empirical evidence was analyzed with a framework in line with the concept of grit, which in the study compares to effort. The study’s result shows a complexity in the formation of effort, where potentially promoting and obstructing factors are seen as many. It is evident that it is important for teachers to be aware of and to take these factors into account in order to create the conditions for pupils to carry out problem solving tasks with effort in a developing way. This leads to the conclusion that teachers have a significant role in the work towards students with effort, although there are aspects beyond the school and its opportunities for impact. Hope seems to be one of the most comprehensive and complex factor for student’s effort and also a condition to consider for development. The study also indicates that this factor is one of the most difficult to reach and develop.

This paper assessed the redundancy of the construct of grit (Crede, Tynan, Harms, 2017) compared to other similar constructs using structural equation modeling to remove the effect of measurement error. A series of models regressed grit and its subdomains (passion and perseverance of effort) on self-control, conscientiousness, achievement striving, and resilience. The R-squared values for these models ranged from 0.62 to 0.89. It is concluded that the concept of grit is mostly redundant with other constructs and is therefore an example of a Jangle fallacy (Kelley, 1927). The unique aspect of grit is mostly related to its passion subdomain. The latent correlation between the passion and perseverance of effort subdomains was r = 0.19. Further, it was found that several popular measures failed to conform to their intended factor structure.

No description available.

Bakgrund: Trots att de nya utbildningskraven som togs i bruk 2018 förändrar revisorns väg fram till auktorisation förblir revisorsexamen densamma. Provet ska fortfarande säkerställa att revisorn besitter tillräckligt med kompetens och erfarenhet för att utföra lagstadgad revision. Medan somliga välkomnar en mer öppen och flexibel utbildning för revisorer, är andra kritiska och ifrågasätter utfallet av ett reducerat utbildningskrav.   Hösten 2019 var provets godkännandegrad endast 49 procent, samtidigt som antalet revisorer minskar och branschen snabbt förändras. Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Metod: Med en deduktiv ansats har hypoteser härletts utifrån befintlig teori och sedan testats empiriskt för att finna eventuella samband. Studien har utgått från två olika dataset och inkluderat sex provtillfällen under perioden 2017–2019. Dataset 1 har utgjorts av sekundärdata från Revisorsinspektionen och dataset 2 av primärdata från en webbenkät.  Resultat: Studiens resultat visar att universitet, betyg, byrå, ålder, provtillfälle samt förstagångsskrivare påverkar prestationen på revisorsexamen. Revisorer som är unga, har studerat vid något av de fem högst rankade universiteten, har höga universitetsbetyg, jobbar inom Big 4 och avlägger revisorsexamen vid vårtillfället samt är förstagångsskrivare har bäst förutsättningar att klara provet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Studien breddar också kunskapen inom området genom att inkludera variabler som sällan undersöks i sammanhanget, såsom universitetsbetyg och uppehåll. Det praktiska bidraget riktar sig främst till studenter då valet av universitet och revisionsbyrå kan påverka möjligheterna att erhålla auktorisation.

No description available.

No description available.

From 2000 to 2014 the number of Hispanics grew 230%, representing an 8.6% of the national's youth (Tennessee Higher Education Commission, 2016). Although the population is growing, the educational attainment does not reflect this growth. This research tries to identify what factors influence individuals' decision to pursue higher education in rural Tennessee. Intrinsic (grit, hardiness, and motivation to lead) and extrinsic factors (Status in the U.S., caregivers’ education, involvement in high school and others) were explored. Sixty-six complete responses were submitted to our online survey. Hypothesis testing with Pearson chi-square, difference of means (ANOVA and two sample t-test), and correlational analysis were conducted. It was concluded that regardless of the level of education, caregivers will motivate their students to pursue higher education. In addition, first generation students tend to showcase more grit than their counter parts and that the more education the individual has, the more they exemplify grit, hardiness, and motivation to lead.

No description available.

Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnen vi lär oss och dagens samhälle ställer höga krav på matematiskt kunnande, oavsett utbildningsnivå. Samtidigt har elevresultaten försämrats sedan mitten av 90-talet och har sedan 2013 legat relativt stabilt, där cirka 10% av samtliga elever i årskurs 9 går ut grundskolan med ett F eller streck i matematik. Syftet med studien är att undersöka vad elever med ett icke-godkänt slutbetyg i matematik i årskurs 9 har för uppfattning om och attityd till ämnet, samt försöka se hur det påverkat deras skolgång. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie och en enkätundersökning där sex elever från olika skolor, inom samma kommun, deltog. Resultaten analyserades därefter med hjälp av en tolkande fenomenologisk metod. Resultaten visade att eleverna hade ett växande statiskt mindset och en bristande självförmåga som utvecklats genom åren fram till årskurs 9. En tydlig framgångsfaktor för majoriteten av eleverna var att ett ökat lärarengagemang och stärkt relation mellan lärare och elev främjade elevernas motivation och självförtroende. Slutligen diskuteras behovet av välutbildade lärare som förstår vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Vidare forskning i större omfattning krävs dock för att kunna dra generaliserbara slutsatser kring elevers affektiva faktorer i relation till matematik.

Men Like Us is a novel about David, a factory worker in Comstock, Michigan in his late twenties, who attempts to understand the death of his friend, Ben, and choose a future for himself, even as all the paths leading into his future seem to become more and more desolate. David faces the challenges of his life with his friends and roommates Mark and Andy, who also work in the local factory. In addition to Mark and Andy, David’s father plays an integral role in the plot as the head factory supervisor. The story is written in the first person and is recollected by David from a point in the future. The critical introduction for the novel examines the way in which the Great Recession in the Midwestern United States has provided the region’s writers with a unique voice, and how Men Like Us adds to that voice.