Syftet med den här undersökningen, var att beskriva vilken betydelse som gruppdiskussioner och laborationerna kan ha för elevers lärandemöjligheter inom ämnet matematik i en åk 8, med ett extra fokus på SUM-elever. Studien gjordes dels med hjälp av systematiska observationer då klassen genomförde fyra laborationer tillsammans med ordinarie matematiklärare, dels med hjälp av tio stycken enskilda kvalitativa intervjuer (varav sex stycken av ungdomarna var SUM-elever) i en åk8 vid en skola i Västerbottens inland. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, det kritiska perspektivet på matematiksvårigheter och som analysverktyg användes olika typer av samtal. Resultatet visade på att de flesta eleverna tyckte att både laborationer och gruppdiskussioner ökar deras möjligheter till lärande. Alla informanterna betonade på vikten av att få delta i grupper bestående av deras kamrater då de ansåg att det gav ett bättre samarbete och en mer givande diskussion. Under laborationerna interagerade för det mesta SUM-eleverna med varandra respektive de övriga eleverna med varandra. Största delen av samtalen i grupperna bestod av sådana samtal som erbjuder möjligheter till lärande. Däremot fanns även inslag av samtal vilka inte erbjuder lärandemöjligheter och därmed inte leder till utveckling av ny kunskap. SUM-eleverna i laborationsgrupperna hade inte i lika stor utsträckning som de övriga eleverna tillgång till de typer av samtal som gav större lärandemöjligheter.

Det svenska samhället bygger på förmågan att kunna läsa och skriva och läsförståelse är av den anledningen en viktig förutsättning för att bli en delaktig samhällsmedborgare. Bedömning av elevers läsförståelse är många gånger problematisk på grund av dess komplexitet, men samtidigt nödvändig. Enligt PIRLS studie från 2011 framkommer det att elever många gånger lämnas själva i sitt arbete med läsförståelse, och att det hade varit mer fördelaktig att låta dem arbeta i grupp. Denna litteraturstudie syftar till att ge ett kunskapsbidrag om hur tidigare forskning å ena sidan beskriver kopplingen mellan elevers läsförståelseutveckling och gruppdiskussioner, å andra sidan hur tidigare forskning beskriver kopplingen mellan formativ bedömning och gruppdiskussioner för att diskutera hur lärare kan arbeta för att utveckla läsförståelse i årskurs 4-6. För att besvara syftet användes framför allt en databassökning. Tidigare forskning som har undersökts är elva vetenskapliga artiklar, en avhandling, en forskningsrapport och en tryckt bok. Av litteraturen som använts är avhandlingen skriven på svenska men i övrigt är litteraturen internationell. Teorin om det sociokulturella perspektivet på lärande återfinns i vald forskning och har således en central plats i denna litteraturstudie. Studiens resultat visade att det är möjligt att utveckla elevernas läsförståelse genom gruppdiskussioner och att gruppdiskussioner är en effektiv form för att bedöma elever formativt. Två metoder för gruppdiskussioner studerades närmare, Reciprocal Teaching och Quality Talk. Reciprocal Teaching var framför allt gynnsamt vid utvecklingen av elevers läsförståelse på en grundläggande nivå. Quality talk utvecklade både den grundläggande och högre kognitiva nivån hos eleverna, dock la forskare i sin studie emfas på den högre kognitiva nivån. Vid formativ bedömning av elevers läsförståelseutveckling visade sig gruppdiskussioner i mindre grupper vara fördelaktigt. Slutsatsen vi kan dra är att det finns positiva aspekter med att introducera elever för gruppdiskussioner både när det gäller att utveckla deras läsförståelse och för att som lärare kunna bedöma dem formativt.

Syftet med arbetet är att studera hur en undervisningssekvens, som vi utvecklat, kan hjälpa elever i årskurs fyra att utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergångarna där emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten från förförståelse- respektive efterenkät har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har också gjort en kvalitativ studie där vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförståelseenkät, efterenkät och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger är för att skapa diskussioner under laborationerna. Studien visar också att eleverna väldigt sällan använder sina egna erfarenheter i gruppdiskussioner. Den övergripande slutsatsen av studien är att elevernas förståelse för de begrepp som behandlats i undervisningssekvensen ökar genom vår undervisning, även om undantag finns.

The purpose of the study was to contribute knowledge on how a teacher's instruction, supported by group discussions, can be planned, implemented, and evaluated to develop pupils' ability to identify messages in narrative texts. To fulfill the purpose of the study, the following research questions were answered: What are the critical aspects when educating a selected group of pupils to develop their ability to identify messages in narrative texts? What knowledge of identifying messages in narrative texts do the pupils demonstrate before and after the instruction? How can group discussions be used in instruction to develop pupils' ability to identify messages in narrative texts? The theoretical framework of the study was variation theory, and the method used was an intervention study inspired by a Learning study. A Learning study consists of cycles of implementation where instruction is planned, implemented, and evaluated. The development of instruction is analyzed with the support of pre-tests and post-tests to determine the knowledge that pupils demonstrate before and after the instruction. The critical aspects that emerged for the specific group of pupils were: The pupil should discern that the text is related to the individual. The pupil should identify the essential parts of a narrative text. The pupil should understand the concept of a message. The pupil should discern the difference between what is stated on the in the text and what is implied between the lines. The pupils showed improved results on the post-test compared to the pre-test. The use of group discussions was shown to be more beneficial for both the pupils and the teacher when there was a clear structure in the discussions.

This thesis investigates how students in upper secondary school solve problems and discuss physics in small groups. The study examines how gender, knowledge in physics and the image of the subject physics are constructed in the students’ conversation and how these processes are related to each other. The theoretical framework includes a sociocultural perspective on learning and a gender perspective that views gender as both process and discourse and focus on how femininity and masculinity are constructed in social relations. 28 students in two classes at the science program participated in the study. 8 videotaped group discussions and 15 audiotaped interviews where analysed through thematic analysis and discourse analysis according to different research questions. The results show the complexity of a learning conversation. The character of the dialogue in the groups, the difficulties the student encounter when dealing with the tasks, and the social interaction in the groups, has a deep impact on the possibilities to develop the discussion about physics phenomena and concepts. The images of the subject physics and the images of a student skilled in physic that are constructed in the interviews are reconstructed in the students’ discussions and in their acting in the groups. But there are also inconsistencies and counter discourses. The possibilities for learning are related to the construction of gender and to equality issues within the groups. Traditional gendered positions are to a large extent reconstructed in the students’ interaction. Boys are for instance positioned as more competent in physics than girls. But traditional gendered positions are also resisted and challenged.

Syftet med studien är att undersöka lärare samt studenters distanserade gruppdiskussioner inuti Zoom’s funktion breakout-rooms, samt hur studenternas engagemang följaktligen har påverkats. Studien är grundad i tre semistrukturerade fokusgrupper gjorda med studenter samt lärare med erfarenhet av distanserade gruppdiskussioner inuti breakout-rooms. Utifrån det empiriska materialet från fokusgrupperna framgår det tydligt att respondenterna till en stor del fokuserar på funktionalitet, flexibilitet samt sociala relationer och kameraanvändlighet. Utifrån det empiriska materialet framgår det att det funnits förmåner i form av en enkelhet och smidighet för lärarrespondenterna att utforma gruppdiskussioner, samt flexibiliteten som gett studenterna en ökad frihet. Emellertid framgår det utifrån studentrespondenterna att uppfattningen av distanseringen grundar sig i försämrad kommunikation med lärare och studenter, svårigheter i form av distraktioner samt en försämrad relation till sina klasskamrater, vilket följaktnings har påverkat studenternas engagemang negativt. / The purpose of the study is to examine teachers' and students' distant group discussions within Zoom's function breakout rooms, and how the students' involvement has consequently been affected. The study is based on three semi-structured focus groups made with students and teachers with experience of distant group discussions inside breakout rooms. Based on the empirical material from the focus groups, it is clear that the respondents largely focus on functionality, flexibility as well as social relations and camera usability. Based on the empirical material, it appears that there have been benefits in the form of a simplicity and flexibility for the teacher respondents to design group discussions, as well as the flexibility that has given the students increased freedom. However, it appears from the student respondents that the perception of distancing is based on impaired communication with teachers and students, difficulties in the form of distractions and a deteriorating relationship with their classmates, which consequently has affected students' commitment negatively.