601 |
Föräldrastress i familjer med 1-åriga barnTernborg, Mariann January 2009 (has links)
<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i föräldrastress i familjer med 1-åriga barn i relation till kvinnans ålder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i föräldrastress mellan kvinnor och män.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är en tvärsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har använts. SPSQ består av fem delskalor: inkompetens, rollbegränsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hälsoproblem. Postenkäter skickades till föräldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 föräldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 män, svarsfrekvensen var 38 procent.</p><p><strong>Resultat:</strong> Föräldrastress i familjer med ettåriga barn skilde sig inte åt mellan yngre och äldre mödrar. Däremot hade omföderskor signifikant högre föräldrastress än förstföderskor under delskalan inkompetens. För kvinnor och män var skillnaden signifikant i delskalorna inkompetens och rollbegränsning, då kvinnor hade högre föräldrastress än män.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien visar behovet av stöd framförallt för omföderskor då dessa kvinnor upplever känslor av otillräcklighet/inkompetens när det gäller föräldrarollen och att kvinnor mer uttalat jämfört med män upplever begränsningar av intressen och aktiviteter relaterat till föräldraskapets ansvar/förpliktelser.</p>
|
602 |
Hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna inskrivna på överviktscentrum, Norrtulls sjukhusMixter, Susanna January 2010 (has links)
<p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt och fetma (<em>obesitas</em>) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier.</p><p><strong>Metod:</strong> En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts. <strong></strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Resultaten visade att vårdsökande obesa unga vuxna i åldern 16-25 år hade en mycket lägre hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D jämfört med tidigare publicerade populationsstudier (t-värde= 8.3, 6.91). Sannolikt bidrar fetma till ett sämre välbefinnande, mycket beroende på det sociala stigmat som förknippas med fetma, samt den fysiska inskränkningen det innebär att vara fet. Dessa fynd är något som bör tas hänsyn till då resurser fördelas och fetmabehandling för denna åldersgrupp planeras.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> Overweight and obesity are serious global and national health issues. Previous studies have shown that obesity is associated with a lowered health-related quality of life and mental health problems among adults, teenagers and children. However, few studies have investigated the association between health-related quality of life and obesity in young adults. The purpose of this study was to describe health-related quality of life, mental health and anthropometric measures in a group of obese young adults at the age of 16-25 years (n=203) and to compare their health-related quality of life with results from previous population studies.</p><p><strong>Methods: </strong>A description of the group was made by using the data that were collected at the time for enrollment in the obesity treatment at the hospital of Norrtull. The health related quality of life was measured with Euroqol five dimensions (EQ5D) and the result was compared with results from population studies that were carried out in three different counties in Sweden; Stockholm, Uppsala and Jämtland.</p><p><strong>Results:</strong> The results showed that the obese group had a much lower health-related quality of life measured with EQ5D than in previous population studies (t-value 8.3, 6.91). Most likely obesity affects the health-related quality of life partly because of the social stigma which is associated with obesity but also because of the physical restraints which obesity places on the individual. These findings should be taken in account when resources are allocated and in planning of treatment for obese young adults.</p>
|
603 |
"Så länge man är med, gör sitt bästa, så räcker det liksom" : En kvalitativ studie om betyg och bedömning i idrott och hälsaMyrberg, Annie, Olofsson, Maria January 2010 (has links)
<p><p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka elevens syn på bedömning vid ett högt betyg i idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna;</p><p>Vad tror eleven är viktigt för att uppnå ett högt betyg? Hur tror eleven att hans/hennes inställning till ämnet påverkar betyget?</p><p>Metod</p><p>Studien är utförd på en skola i Stockholmsregionen där fem kvalitativa intervjuer genomfördes med elever i år nio. Intervjuerna fokuserade på elevernas åsikter och tankar kring bedömning i ämnet idrott och hälsa och vad eleverna tycker är viktigt för att ett högt betyg ska erhållas.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att alla intervjuade elever tror att fysiska prestationer, till exempel att springa en viss sträcka på en viss tid är betydande för att få ett högt betyg i idrott och hälsa. Eleverna tror också att beteendekriterier, som exempelvis närvaro och inställning, är viktigt. De tror att läraren tittar mer på någon som är positiv till ämnet och att det är svårt att få Mycket Väl Godkänt om man inte gör sitt bästa.</p><p>Slutsats</p><p>Vår studie visar att eleverna tror, att både fysisk prestation och inställning har betydelse för bedömningen av ett högt betyg i idrott och hälsa. Beteendekriterier, som att göra sitt bästa, samarbeta, att ha en bra inställning, utgör den viktigaste delen för att eleverna ska erhålla ett högt betyg. Det krävs också att eleverna presterar fysiskt och aktiviteter får en biroll när bedömningsunderlag diskuteras. Därigenom går det inte att dra slutsatsen att eleverna helt har missuppfattat ämnet och dess kunskapsobjekt.</p></p>
|
604 |
Faktorer som utmärker långtidsfriska : En kvantitativ studie på If Skadeförsäkring, Business support och StabReistad, Ulrika, Hultenius, Patrik January 2007 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring.</p><p>För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar:</p><p>•Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska?</p><p>•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt?</p><p>•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt?</p><p>Metod</p><p>En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %.</p><p>Resultat</p><p>De tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter.</p><p>Slutsats</p><p>Att arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats. Man måste dock vara medveten om att dessa faktorer påverkar varandra olika beroende på lokala förutsättningar och sammanhang samt att hälsan även beror på andra faktorer såsom livsstil och sociala relationer. För att kunna dra generella slutsatser av undersökningar likt denna krävs inte bara bättre mätmetoder av hälsa utan även fler studier som kan förklara varför vissa medarbetare är friskare än andra.</p>
|
605 |
Hur hanteras olycksfall i skolan? : en kvalitativ studie om elevers och lärares uppfattningar om samt upplevelser av den olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsaLindgren, Anna, Sjölin, Teresa January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt upplevelser av den olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa.</p><p>För att uppnå syftet har vi besvarat följande frågeställningar:</p><p>– Vad händer vid ett omhändertagande av olycksfall och hur ser elever och lärare på det?</p><p>– Finns förutsättningar för omhändertagande av olycksfall vad gäller resurser, kunskap och utbildning hos lärare och elever?</p><p>– Hur skulle lärare och elever önska att ett omhändertagande av olycksfall såg ut?</p><p>Metod</p><p>För att besvara våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua fem gymnasieelever och två lärare i idrott och hälsa.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att både elever och lärare är av den uppfattningen att det är eleverna själva som till stor del ska kunna ta hand om ett olycksfall. Eleverna anser att det är skolans och framförallt idrottslärare samt skolsköterskans ansvar att undersöka och ta hand om en skadad elev. Eleverna talar om vikten om att läraren känner sig trygg i sin kunskap. Lärarna berättar att de känner sig trygga med den kunskap de har. Resultatet visar även att eleverna anser att lärarnas utbildning och kunskap inom området skador är viktig. Lärarna själva upplever att de har tillräcklig utbildning och kunskap och de känner sig trygga med den kunskap de har.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats av denna undersökning är att elever samt lärare har många upplevelser och uppfattningar om olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa. Skolan bör bistå lärarna i idrott och hälsa med resurser samt fortbildning inom olycksfallshantering samt i det förebyggande arbetet. Det är sedan lärarna i idrott och hälsa som har ansvar över eleverna och är de personer som ska se till att minimera olycksfallen i skolan och stå för ett idealt omhändertagande.</p>
|
606 |
50 armhävningar för MVG? : en studie om gymnasieelevers kunskaper om de lokala arbetsplanerna för idrott och hälsaGunnarsson, André, Ingerlund, Jens January 2008 (has links)
<p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong><p>Syftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Data har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument. Vår insamlade data behandlades sedan statistiskt via SPSS.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>Studien påvisar att eleverna hade svårt att urskilja tydliga skillnader mellan betygskraven för G och MVG. Det framkommer också att eleverna enbart förlitar sig på lärarens beskrivande av arbetsplanens innehåll, de inhämtar alltså ingen kunskap själva ur dokumentet. Inga tydliga skillnader återfanns mellan elever med högt respektive lågt betyg i ämnet. Inte heller såg vi någon skillnad i kunskap mellan pojkars och flickors kunskap om detta dokument. Elevernas kunskap i arbetsplanen, har vi funnit, kan härröra från tre nivåer.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Vår slutsats av denna studie är att eleverna har bristande kunskap om den lokala arbetsplanen. Okunskapen om detta dokument beror antagligen på att läraren inte kontinuerligt emfaserar innehållet i arbetsplanen i samband med lektionerna.</p></p>
|
607 |
MVG - en fråga om kön? : En komperativ studie om betygsfördelningen mellan pojkar och flickor i idrott och hälsaEricsson, Mikaela, Brissman, Jessica January 2008 (has links)
<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><p>Syftet med denna studie har varit att utifrån ett komparativt perspektiv, mellan två skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. De frågeställningar som användes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i ämnet idrott och hälsa och hur väl förankrade är dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslärarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslärarna om en elev ska få betyget MVG? Hur medvetna är idrottslärarna om pojkars och flickors villkor i ämnet idrott och hälsa?</p><strong><p>Metod</p></strong><p>De metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Två grundskolor deltog i undersökningen. På den ena skolan (skola A) hade fler pojkar än flickor betyget MVG i ämnet idrott och hälsa medan det på andra skolan (skola B) var tvärtom. Efter att skolorna gett sitt medgivande att delta i studien analyserades och jämfördes skolornas lokala arbetsplaner samt den nationella kursplanen i idrott och hälsa. Utifrån resultatet av textanalysen samt studiens tre sista frågeställningar utformades tre frågeområden. Därefter intervjuades en idrottslärare på vardera skolan. För att förklara och förstå resultatet har Yvonne Hirdmans genusteori använts.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>Resultatet visar att skola B: s arbetsplan är bättre förankrad i den nationella kursplanen i idrott och hälsa än skola A: s. Undervisningens innehåll och lärarnas inställning till ämnet skiljer sig åt mellan skolorna. Lärare A ser ämnet som en möjlighet för eleverna att förbättra sin fysiska kapacitet och undervisningen består till stor del av bollspel. I sin bedömning utgår han framförallt från elevens fysiska prestation. Lärare B anser att det centrala i ämnet är elevernas förståelse för idrotten vilket även är utgångspunkten i betygsbedömningen. Hans undervisning är därför mer varierad och har även teoretiska inslag. Vidare visar studien att lärare B i större utsträckning än lärare A är medveten om pojkars och flickors olika villkor i ämnet.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Slutsatsen är att betygsfördelning mellan pojkar och flickor beror på de undersökta skolornas olika inställning till ämnet. Där den fysiska prestationen värdesätts har pojkarna högre betyg medan flickorna har högre betyg då fokus ligger på förståelse och teoretiska kunskaper. Vidare har flickorna högre betyg då läraren medvetet arbetar för att motverka traditionella könsmönster.</p></p>
|
608 |
Elevers upplevda och fysiska hälsa : En jämförande studieGabrielsson, Adam, Johansson, Marie January 2006 (has links)
<p><strong>Sammanfattning</strong><strong></strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa.</p><p> </p><p>Frågeställningar:</p><ul><li>Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst?</li><li>Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa?</li><li>Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut?</li></ul><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet. Enkäten innehöll frågor gällande elevens hälsa och motionsvanor. Eleverna har fått svara på en enkät. Frågorna i enkäten innefattar frågor gällande om eleven känner sig frisk, hur ofta hon/han upplever glädje/lycka i sitt skolliv? Hur ofta hon/han har kontroll över skolan, hur ofta hon/han vaknar utvilad? Vidare ingår frågor i enkäten som avhandlar elevens kost och motionsvanor. Som stöd till vår enkät genomförde vi även fysiska tester.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Resultatet visar att ingen skillnad finns mellan HI- och IT-programmen gällande upplevelsen av att känna sig frisk, uppleva glädje eller lycka i skollivet, upplevd kontroll över skolan och hur utvilad eleverna känner sig när de vaknar på morgnarna. Ingen skillnad framkommer heller när det gäller elevernas kostvanor. Skillnad mellan programmen syns i frågorna gällande antalet trettio- respektive sextiominuterspass som utförs per vecka. Fler antal elever i HI-klassen utför fler antal, både trettio- och sextiominuterspass per vecka. Resultatet visar vidare att eleverna i HI-programmet presterar bättre resultat på fysiktesterna än eleverna från IT-programmet.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Denna studies resultat visar på samband mellan god fysisk hälsa och mycket idrott och hälsa inom programmet. Detta talar för folkhälsoinstitutets rekommendation att varje elev ska få erbjudande om fysisk aktivitet dagligen i skolan.</p>
|
609 |
Hur skall en arbetsplats vara för att främja den fysiska hälsan? - en litteraturstudieJohansson, Kristofer, Laurin, Hanna, Lippens, Sofia January 2008 (has links)
<p>Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.</p>
|
610 |
ANSTÄLLNINGSOTRYGGHETENS KONSEKVENSER I SYDAFRIKA OCH SOCIALT STÖD SOM MODERATORAmidani, Emilie January 2010 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen. Studien utgår från en enkätundersökning som gjordes 2006 på ABSA bank, en organisation inom den finansiella sektorn i Sydafrika. De anställdas reaktioner på osäkerhet är av grundläggande betydelse både ur ett hälso- och ett företagsledningsperspektiv. / Tack för MFS- stipendium som gjorde detta möjligt.
|
Page generated in 0.0448 seconds