No description available.

No description available.

<p>Bakgrund: Idrott och hälsa tillhör de största ämnena i skolan. Rörelse är viktigt för hälsan och människans välbefinnande. För att alla elever ska få möjlighet till detta är det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen så att alla elever ges möjlighet till utveckling inom ämnet. Samhällsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pågår ständigt. Ges de elever som är i behov av stödundervisning möjlighet till detta då deras hälsa påverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnå ett lustfyllt lärande inom ämnet bör det vara ett tillåtande klimat samt finnas möjlighet till att nivågruppera efter elevernas behov. Syfte: Syftet med vår studie var att förklara pedagogers tankar kring orsaker och samband avseende gruppindelningar inom ämnet idrott och hälsa samt om pedagoger ansåg stödundervisning som relevant inom ämnet. Metod: Vi har i vår studie använt oss av kvantitativ metod i form av enkätundersökning på internet. Vår målgrupp i undersökningen var pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa oavsett om de är utbildade eller ej inom ämnet. För att nå ut till så många pedagoger som möjligt i Sverige ringde och skickade vi e-post till rektorer som vidarebefordrade vår enkät till sina berörda pedagoger. Resultat: Vi fick svar på våra frågeställningar och vårt resultat visade att de flesta pedagoger var positiva till nivågruppering oavsett kön eller utbildning. Även när det gäller stödundervisning inom ämnet kom vi fram till att de flesta pedagoger var positiva, men det vi kunde utläsa av pedagogernas åsikter, så saknades i de flesta fall resurser för att kunna genomföra denna form av undervisning. Pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa var också överens om att den fysiska aktiviteten påverkade elevernas prestationer i de teoretiska ämnena och detta var ny kunskap för oss.</p>

No description available.

No description available.

<p>The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health. It would also lead to patients feeling greater security knowing that the nurses treating them possess adequate knowledge in caring for the mentally ill.</p>

No description available.

<p>Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler. EG–rätten ger förutsättningarna för hur mycket vila varje arbetstagare ska få per år, vecka och dag, samt hur mycket det är tillåtet att arbeta per vecka och dag. Arbetstidslagen föreskriver därutöver också regler om ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid. I kollektivavtalen finns ofta de mer precisa reglerna om dygnsarbetstiden och vilan.     Syftet med att arbetstidslagen och EG:s arbetstidsdirektiv finns är att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Frågan är vad som menas med hälsa och säkerhet och hur det går att få en bättre miljö som garanterar hälsa och säkerhet genom arbetstidsreglering? Givetvis är inte arbetstiden den enda komponenten som avgör arbetsmiljön, men hur arbetstiden är utformad har effekter på arbetsmiljön, och därmed på hälsan och säkerheten. Hur syftet med arbetstidsreglerna uppfylls och vilka regler som gäller kommer att behandlas i uppsatsen.     Syftet med uppsatsen är att undersöka gällande rätt inom arbetstidsregleringen, samt att undersöka om och hur den fyller syftet att främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet att fastställa gällande rätt har vi använt oss av traditionell juridisk metod. För att undersöka hur väl arbetstidsregleringens syfte uppfylls har vi kompletterat gällande rätt med en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra arbetstagare inom den sektor vars kollektivavtal vi undersökt.     I uppsatsens första teorikapitel fastställs gällande rätt genom att medtraditionell juridisk metod behandla de tre nämnda regelverken; EG-direktiven,arbetstidslagen samt ett gällande kollektivavtal. I kapitlet därefter undersöker vi begreppen säkerhet och hälsa samt redogör för viss tidigare forskning kring dessa begrepp. Uppsatsens rättskällebearbetning kompletteras i nästa kapitel med den kvalitativa undersökningen för att belysa rätten i dess tillämpning.     I analyskapitlet presenteras först gällande rätt i en genomgång av hur de tre olika formerna av arbetstidsregleringar interagerar och kompletterar varandra. Sedan följer en diskussion om regleringens syfte där fokus ligger påhälsobegreppet och dess tillämpning.</p>

<p><strong>Introduktion:</strong> Uppskattningsvis lider 4-20% av världens vuxna befolkning av tandvårdsrädsla. Rädsla är individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. Rädslan uppväcker en fysiologisk spänning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvårdsrädsla.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvårdsrädsla uppstår hos vuxna samt att undersöka om tandvårdsrädsla kan få konsekvenser för den orala hälsan och i så fall vilka konsekvenserna är.</p><p><strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie.</p><p><strong>Resultat:</strong> <em>Orsaker:</em> Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvårdssituation uppvisar högre grad av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädsla är multifaktoriell men rädsla för smärta har visat sig vara en central orsak till att tandvårdsrädsla uppstår hos individer. <em>Konsekvenser:</em> Patienter som lider av tandvårdsrädsla besöker tandvården mindre regelbundet och har mindre goda ,vilket påverkar den orala hälsan.</p>

<p>HIV/AIDS är en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptäcktes för 27 år sedan har den orsakat 25 miljoner människors död. Personer med kunskap om HIV-smittvägar, preventiva åtgärder samt utvecklad självförmåga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förändra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningar efter artiklar har skett i databaserna PubMed och CINAHL, genom dem har 11 artiklar identifierats, fem kvantitativa och sex kvalitativa. Samtliga artiklar som ingår i studiens resultat har granskats enligt mall (Avdelningen för omvårdnad 2004). Relevanta delar identifierades och organiserades i tre huvudkategorier och tillhörande underkategorier. Bemötande, nå ut och tillvägagångssätt är de tre huvudkategorierna. Underkategorierna till kategorin bemötande är respekt för målgruppen, trygghet och sekretess. Kategorin nå ut innefattar underkategorierna flexibilitet, tillgänglighet och anpassning. Tillvägagångssätt innehåller planering av undervisning, undervisning och samtal.</p>