571 |
ATT INTE DELTAJönsson, Maria January 2007 (has links)
<p>Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam</p><p>livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste</p><p>utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte</p><p>ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och</p><p>hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att</p><p>inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till</p><p>sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit:</p><p>vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att</p><p>inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller</p><p>överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och</p><p>analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna</p><p>anger för sina lärare inte är de samma som dc verkliga. Eleverna som intervjuats har en</p><p>negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är</p><p>rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med</p><p>läraren och några tycker inte att dc lever upp till de kroppsideal som förmedlas via</p><p>massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som</p><p>eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och</p><p>mindre traditionella bollsporter.</p>
|
572 |
Kan mer fysisk aktivitet på gymnsiet ge minskad risk för våra folksjukdomar? En studie om gymnasieelevers vanor avseende fysisk aktivitetHenrysson, Peter January 2010 (has links)
<p>Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. </p><p>Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne.</p><p>Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn.</p><p>Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar. Som det är nu är det viktigaste för idrottsläraren att utnyttja den begränsade tid man får, men egentligen är det en nationell kraftansträngning som behövs och en lagstiftning om ämnets inriktning och timantal om det ska leda till en folkhälsoförbättring.</p>
|
573 |
"Idrott och hälsa ur lärarnas perspektiv" : - En kvalitativ studie om hur lärarna arbetar med Idrott och Hälsa samt styrdokumentens kopplinf till praktikenAhlgren, Daniel, Littorin, Philip January 2009 (has links)
<p>Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden. Resultatet av empirin visar lärarnas olika syn på hur deras undervisning utförs och det är med blandade åsikter de beskriver hur man genom styrdokumenten kan nå en ultimat undervisningssituation.</p>
|
574 |
Vilka hälsoinsatser erbjuder företagsledarna sina anställda? - en kvalitativ studie mot företag som inte samarbetar med företagshälsovårdenArvidsson, Hanna, Karlsson, Jimmy January 2007 (has links)
<p>Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Det latenta temat blev: Företagens behovsanpassade hälsoinsatser, på och utanför arbetsplatsen. De två manifesta huvudkategorierna blev: Friskvårdsinsatser och Medicinska insatser. Resultatet visar att det var stor fokus på den fysiska hälsan och företagen försökte förebygga och/eller bota ohälsa med hjälp av utomstående samarbetspartners till exempel gym, massörer och läkare. Gällande hälsan på själva arbetsplatsen så försökte företagsledarna att tänka ergonomiskt, framför allt på säkerheten. Slutsatsen blev att företagen skulle kunna arbeta mer hälsofrämjande, istället för att bara fokusera på att förebygga och bota ohälsa. Intressant framtida forskning skulle kunna vara en liknande studie i större skala, där även de anställda fick utrymme att ge sina åsikter om sitt företags hälsoinsatser.</p>
|
575 |
"Jag vet om att jag kan simma och därför är jag inte med" : En studie om varför vissa elever i grundskolans senare år väljer att inte delta i idrottsundervisningen.Andersson, Marie, Modig, Katarina January 2010 (has links)
<p>I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet.</p><p>Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på idrottsämnet?</p><p>I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation. Dålig självkänsla kan visa sig i olika former så som rädsla för att göra bort sig och inte vilja byta om tillsammans med andra, medan bristande motivation kan uttryckas genom att inte få bestämma lektionsinnehållet samt att läraren ger eleverna för lätta uppgifter.</p>
|
576 |
Påverkar samhällets kroppsideal eleverna på lektionerna i idrott och hälsa?Sjögren, Niklas, Skoogh, Kristopher January 2007 (has links)
<p>Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet. Idealen som eleverna påverkas av är en blandning av samhällets olika institutioner. Skolan är en av dessa institutioner.</p><p> Syftet med examensarbetet är att undersöka om eleverna påverkas av samhällets kroppsideal under sina lektioner i Idrott och hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av metoden kvalitativ intervju med sammanlagt 29 elever och 4 lärare på 4 stycken gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ner på papper för att underlätta databearbetningen.</p><p> Efter genomförd undersökning fann vi att eleverna inte verkar påverkas i den grad av kroppsidealet som vi trodde att de skulle göra. Det verkar mer som det är viktigare att gå klädd i det senaste modet än att träna sin kropp efter idealen i samhället. Eleverna och lärarna var eniga i att det fanns en påverkan av kroppsidealet i skolorna, men det verkade inte som om elever och lärare tyckte att det påverkade lektionerna i Idrott och hälsa. Det fanns även en skillnad mellan skolorna där skolorna med en idrottslig profil tänkte mer på kroppens utformning än vad eleverna gjorde i skolorna med en estetisk profil.</p>
|
577 |
Grön Rehab - Varför en trädgård kan fungera som rehabilitering och hur det gröna kan utformas - : En processbeskrivningLöfvenholm, Kristina January 2008 (has links)
<p>Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen. Särskilt poängteras vikten av att skapa en trygghet i trädgården, sinnesstimulering samt en relativt kravlös plats. Dock handlar det inte bara om utformningen, nyckeln till framgång ligger även i personalen.</p><p>Med hjälp av den information som framkommit i litteraturstudien gjordes ett förslag på hur en trädgård kan utformas för en specifik målgrupp: personer med utmattningssyndrom.</p>
|
578 |
Betongångest de Luxe : En Trädgårdsmästares examensarbete om barns kontakt med naturen.Backlund, Elin January 2008 (has links)
No description available.
|
579 |
Nivågruppering inom Idrott och hälsa : en intervjustudie med eleverNilsson, Magnus, Ljunggren, Daniel January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>All undervisning skall sträva efter att vara individanpassad. Nivågruppering kan vara ett sätt att nå de mål som finns uppsatta av Skolverket. Det är viktigt att forska kring hur eleverna upplever denna nivågruppering.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om differentiering inom Idrott och Hälsa är lämpligt som verktyg i undervisningen samt att granska vad eleverna anser om nivågruppering som metod. Tidigare forskning visar på både negativa och positiva effekter av denna metod. En risk är att elever i den mindre avancerade gruppen upplever att de är sämre och får en lägre status på skolan. En positiv aspekt av nivågruppering är att eleverna kan få en undervisning som de själva känner att de behärskar och i och med detta motiveras till rörelse och motion.</p><p>Studien har genomförts på en skola i Mellansverige där eleverna kan välja att gå i grupp 1, som är den mer avancerade gruppen, eller att gå i grupp 2, som är den mindre avancerade gruppen. Undersökningen har genomförts genom två gruppintervjuer med elever från år nio. Val av metod motiveras med att författarna ville få fram ett resultat som skildrade ett fåtal elevers tankar kring differentiering. Med en gruppintervju kunde vi få svar på frågor som inte varit möjligt vid t.ex. en enkätundersökning. Till att börja med intervjuades fyra elever från grupp 1. Sedan intervjuades fem elever från grupp 2. Båda intervjuerna spelades in på en minidisc för att återge ett så korrekt resultat som möjligt.</p><p>Resultatet visade att samtliga elever som deltog i undersökningen var positiva till nivågrupperingen. Tydligast märktes detta hos de kvinnliga elever som gick i grupp 2. De kände innan grupperingen en olustkänsla inför idrottslektionerna. De kände sig utanför och underlägsna de andra som tog ämnet på större allvar. De går nu till skillnad från tidigare på lektionerna med en positiv inställning till ämnet. Det som i undersökningen framkommer som negativt är att det, enligt eleverna, bedrivs en undervisning för grupp 2 som enligt författarna är under all kritik. Det framkommer genom intervjuerna med eleverna att det i den mindre avancerade gruppen ofta förekommer lektioner där läraren ger eleverna helt fria händer att göra vad det vill. Skolan har en individualiserad undervisning som i sig är positivt, men de tycks sakna den disciplin som krävs för att detta ska leda till en ökad förståelse för ämnets vikt. Det leder ofta till oseriösa lektioner där elever driver runt och gör lite som de vill.</p>
|
580 |
Datorer i skolan : En studie om lärares åsikter och upplevelser av datorers konsekvenser för elevers lärande och hälsa / Computers in school : A study on teachers views and perceptions of computers impact on pupils learning and healthAndersson, Thomas, Johansson, Jerry January 2010 (has links)
<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolelärarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lärande och hälsa. Vår studie är av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi använt oss av intervjuer. Intervjuerna har gjorts med fem lärare som arbetar i grundskolor i Gävleborgs kommuner. Lärarna har då svarat på frågor om hur de arbetar med datorer, datorernas påverkansprocesser på lärande och hälsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen.<strong> </strong>Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas användningsområden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan. I vårt resultat kunde vi då finna att lärarna varierar mellan att använda sig av läroböcker och datorer i undervisningen.</p><p>Lärarna såg en stor fördel med att använda sig av datorerna i undervisningen och då framförallt när det kom till elever med dyslexi och liknande svårigheter. Lärarna menade också att det finns många program som hjälper dessa elever. Att eleverna blir mer och mer intresserade av datorer är en annan positiv effekt då lärarna ser detta som ett måste med tanke på dagens utbredda datorverksamhet i hela samhället.</p><p>När det kommer till hinder i datoranvändandet så var det kompetensen som lärarna var mest bekymrade över. De nämnde också teknik och resurser tillsammans med tidsaspekten som problem. Men främst handlade det om att de ansåg sig ha för liten kompetens för att kunna utnyttja datorernas fulla potential i undervisningen. <strong></strong></p><p>Lärarna berättar också att de hade önskemål för att förbättra undervisningen med datorerna. Ett av dess önskemål var att få tillgång till projektorer som de kan använda sig av via datorerna för att på så sätt kunna visa eleverna viktig information över hela klassrummet</p>
|
Page generated in 0.033 seconds