Bakgrund: Den sexuella hälsan är en stor del av patientens livskvalitet och en viktig aspekt i det holistiska synsättet. Många sjukdomar och behandlingar kan ge upphov till sexuell dysfunktion. Studier visar att det finns ett samtalsbehov hos patienter gällande den sexuella hälsan. Trots behovet pekar studier på att ämnet inte lyfts av sjuksköterskan i den mån det behövs.Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med patienter om sexuell hälsa, samt vilka förutsättningar och barriärer som påverkade samtalet.Metod: En systematisk litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i Cinahl och Pubmed.Resultat: Resultatet består av fyra områden: kompetens, attityder, demografiska förhållanden och organisatoriska förhållanden. Sjuksköterskan var medveten om vilken effekt sjukdomen/behandlingen hade på patientens sexuella hälsa, men kände inte att hon hade rätt kompetens för att rådgöra patienten. Många sjuksköterskor ansåg att mer utbildning behövdes för att lyfta ämnet. Sexuell hälsa var tabubelagt och obekvämt att tala om. Organisatoriska brister gjorde att den sexuella hälsan inte fick det utrymme som var önskvärt.Diskussion: Det behövs mer utbildning, tydligare ansvarsfördelning på arbetsplatsen och ökad användning av samtalsmodeller. Sjuksköterskan behöver bryta de tabun som finns kring samtal om sexuell hälsa. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund: Fetma är en sjukdom och ett växande folkhälsoproblem. Bariatrisk kirurgi är ett samlingsnamn för kirurgiskt ingrepp i mag-tarmkanalen avseende viktminskning och en behandlingsmetod för fetma. Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter bariatrisk kirurgi. Metod: En beskrivande litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar varav åtta hade kvalitativ ansats, två hade mixad metod och en hade kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet av studien visade att personerna upplevde att bariatrisk kirurgi förändrade dem psykiskt, fysiskt och socialt. De upplevde att operationen bidrog till en bättre hälsa och ett ökat självförtroende. Den hastiga viktnedgången gjorde det svårt för personerna att identifiera sig med den nya kroppen, men de kände sig mer bekväma i kroppen. Matsituationen förändrades, matvanorna blev bättre men utmaningar upplevdes då de var tvungna att lära känna den lilla magsäcken. Kroppen blev rörligare och livet mer aktivt. Överflödig hud var problem på det fysiska och psykiska planet. De upplevde sig själva ha blivit mer sociala. Slutsats: Bariatrisk kirurgi utförs med inriktning på viktnedgång, men studien visade att den förändrar människorna mer än att de får en lättare kropp. Eftersom fetma ökar i förekomst och åtskilliga bariatrisk kirurgier genomförs årligen bör sjuksköterskan ha en god insikt i personers upplevelse efter bariatrisk kirurgi för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad, men för att kunna tillämpa en holistisk vård krävs mer forskning på det existentiella planet.

Sammanfattning  Bakgrund: Hiv anses vara ett av världens största folkhälsoproblem, år 2017 uppgav Världshälsoorganisationen att ungefär 37 miljoner människor världen över lever med Hiv. I Sverige lever cirka 6500 människor med Hiv och varje år rapporteras mellan 400–500 nya fall av Hiv i Sverige. Trots god kunskap om Hiv framkommer fortfarande fördomar, rädsla och en negativ attityd mot personer med Hiv inom vården. Förståelsen för en individs vardagsliv är en viktig grund för sjuksköterskans arbete eftersom förståelsen styr de åtgärder sjuksköterskan kan sätta in för att underlätta upplevelsen av hälsa i vardagslivet. En bättre förståelse för en individs vardag kan även förbättra vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten samt kan öka förutsättningen för personens delaktighet i sin egen vård. Syfte: Att beskriva hur personer med Hiv upplever hälsa i vardagslivet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 12 kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet visar att personer med Hiv upplever svårigheter rörande medicinering, stigmatisering och diskriminering som hinder till hälsa i vardagslivet medan socialt stöd från familj, vänner, tro och vårdpersonal kan underlätta upplevelsen av hälsa i vardagslivet. Slutsats: Personer med Hiv upplever svårigheter rörande medicinering, stigmatisering och diskriminering som hinder till hälsa i vardagslivet medan socialt stöd från familj, vänner, tro och vårdpersonal kan underlätta upplevelsen av hälsa i vardagslivet. Det är av vikt att förstå hur individen upplever sitt vardagsliv och vad som påverkar upplevelsen av vardagslivet, detta då vardagslivet måste fungera för att en individ ska känna hälsa. Nyckelord: Hiv, Hälsa, Upplevelser, Vardagsliv. / Abstract Background: HIV is one of the world's largest public health problems, in 2017 the World Health Organization stated that about 37 million people worldwide are living with HIV. In Sweden, approximately 6,500 people are living with HIV and every year between 400-500 new cases of HIV are reported in Sweden. Despite good knowledge of HIV does prejudices, fears and a negative attitude towards people with HIV still exists within the healthcare sector. The understanding of an individual's everyday life is an important basis for the nurse's work because the understanding controls the actions the nurse can insert to ease the experience of health in everyday life. A better understanding of an individual's everyday life can also improve the relationship between the nurse and the patient and can facilitate the person's participation in their own care. Purpose: Describe how people with HIV experience health in their everyday life. Method: A literature review with descriptive design based on 12 qualitative articles. Findings: The result indicate that people with HIV experience difficulties regarding medication, stigmatization and discrimination as obstacles to health in their everyday life. While social support from family, friends, faith and healthcare staff can facilitate the experience of health in everyday life. Conclusion: People with HIV experience difficulties regarding medication, stigmatization and discrimination as obstacles to health in everyday life while social support from family, friends, faith and healthcare staff can facilitate the experience of health in everyday life. It is important to understand how the individual experiences his everyday life and what influences the experience of everyday life, this because an individual’s everyday life has to work in order for them to experience health. Keyword: Everyday life, Experience, Health, HIV.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stress är en del av dagens psykiska ohälsa som kan påverka koncentrationsförmågan. Studier har visat ett samband mellan måltidsordning samt val av livsmedel och psykisk hälsa och att fysisk aktivitet kan påverka hälsan positivt.   Syfte: Syftet var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.   Metod: En webbaserad enkät skickades till elever vid två gymnasieskolor i Västernorrland, under våren 2017. Enkäten besvarades av 212 deltagare och analyserades med Chi2-test, Fischers Exact test, Independent samples T-test och Mann-Whitney U test.   Resultat: Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sin stressnivå som låg och att de oftast kunde koncentrera sig under lektionerna. Vidare var flertalet deltagare fysiskt aktiva och hade en god måltidsordning, däremot konsumerade 47 % sötade livsmedel flera gånger per vecka. Kvinnor upplevde sig vara mer stressade än män (p = &lt;0,001) och en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (p = 0,016). De gymnasieelever som hade en regelbunden måltidsordning upplevde sig mer stressade (p = 0,043) än övriga och de fysiskt aktiva upplevde sig oftare kunna koncentrera sig på lektionerna (p = 0,045). Slutsats: Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration, regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och intressant vore att studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.

Aktuell studie är en kvalitativ undersökning vars syfte är att studera hur gymnasieelever tolkar begreppet hälsa, och hur deras reflektion kring begreppet liknar begreppets innebörd för styrdokumenten i ämnet Idrott och Hälsa. Studien har genomförts på en gymnasieskola, med tolv stycken elever från gymnasiets årskurs två, i genomförandet har fokusgruppsintervjuer använts som undersökningsmetod med fyra respondenter fördelat på tre fokusgrupper. Elevernas resonemang har analyserats utifrån Antonovskys (2005) salutogena och patogena perspektiv på hälsa. Resultatet från studien visar att eleverna i studien tolkar begreppet hälsa utifrån tre stycken teman: Social-, psykisk- och fysisk hälsa. Flera av eleverna i studien förtydligade vad de menade med respektive tema. Temat social hälsa där stor vikt lades vid att ha vänner och familj runt omkring sig som spred positiv energi och som de förutsättningslöst kunde prata med allt om. Fysisk hälsa rådde det vissa skiljaktigheter i där någon av eleverna ansåg att sömn och kost var av stor vikt för att känna sig fysiskt i form, medan andra elever ansåg att träning en till flera gånger i veckan var något de var beroende av för att må bra. Psykisk hälsa ansåg eleverna i studien främst var att känna sig nöjd med sig själv och sin aktuella livssituation. Eleverna i studien påpekade framförallt en avsaknad av salutogen hälsoundervisning, där de önskar mer kunskap främst om den psykiska hälsan och en fördjupning kring hälsa i allmänhet. Eleverna i studien upplever att undervisningen i Idrott och Hälsa har ett patogent förhållningsätt.

Bakgrund: Inom sjukvården är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och det finns hög sjukfrånvaro och utbrändhet hos sjuksköterskor. En betydande andel av sjuksköterskorna uppger att missnöje med arbetstider, lön, arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsmiljö är orsaker till att de slutat arbeta inom hälso- och sjukvården eller funderat på att göra det. Sjuksköterskor uppger att det finns oro för att hög stress, undermålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning leder till eller upplevs leda till fler fel och lägre patientsäkerhet. Antalet arbetade timmar per arbetspass och vecka kan ha ett stort inflytande på den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva hur arbetspassens och arbetsveckans längd påverkar sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa inom öppen- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes för att sammanfatta och ge en överblick på nuvarande kunskapsläge. Litteraturöversikten bygger på kvantitativa vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Polit &amp; Becks och Fribergs stegmodeller. Resultat: Resultatet sammanställdes av nio olika kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersökte olika samband mellan antal arbetade timmar per arbetspass eller vecka, sjuksköterskors hälsa och andra effekter. I samtliga studier utom två fanns det ett signifikant samband mellan psykisk och fysisk hälsa hos sjuksköterskor och skillnader i arbetstid där längre arbetsveckor och arbetspass generellt försämrade hälsan, upplevelsen eller prestationsförmågan inom områden såsom sömn, utmattning och utbrändhet, trötthet, benägenhet till fel, försämrad koncentration, tillfredsställelse i arbetet, viljan att säga upp sig och arbetsplatsrelaterade skador. Slutsats: Antalet arbetade timmar per arbetspass eller i veckan utgör en stor faktor för sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa. Högt antal arbetade timmar och dess generellt negativa effekt på hälsan kan utgöra en risk gällande patientsäkerheten. Kortare arbetspass och arbetsveckor skulle kunna förbättra den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor samt minska sjukfrånvaro, sjukskrivning och viljan att sluta arbeta inom hälso- och sjukvården. Något som i sin tur kan leda till en mer säker vård för både sjuksköterskor och patienter. / Background: Work related stress is commonly present within the healthcare and there is a high occurrence of sick leave and burnout among nurses. A significant portion of the nurses’ state that dissatisfaction with work hours, wage, workload, patient safety and work environment is the cause of them quitting to work in the healthcare or thinking about quitting. Nurses states that they worry about high stress, inadequate work environment and high workload leading to lower patient safety. The number of hours worked per shift or week could have a significant effect on the physical and mental health among nurses. Objective: To explain how variations in shift length and worked hours per week affect the physical and mental health among nurses in both out- and inpatient care. Methods: A literature review with an inductive approach was made to summarize and give an overview of the current knowledge about the topic. The study is based on an analysis of scientific articles with a quantitative approach according to Polit &amp; Becks and Friberg's models and steps. Results: The results consist of nine different quantitative scientific articles that studied connections between the number of worked hours per shift or week, health among nurses and other effects. All of the scientific articles except two showed a significant relationship between the number of worked hours per shift or week where higher numbers were associated with worse outcomes regarding health, experienced effects on health and performance in areas such as sleep, exhaustion, burnout, tiredness, error proneness, concentration, work satisfaction, the will resign from work, and work-related injuries.   Conclusion: The number of worked hours per shift or week is a significant factor in relation to the mental and physical health among nurses. A high number of worked hours and the correlation of negative effects on the nurses’ health might reduce the patient safety. Reduction in the number of work hours per shift or week could improve the mental and physical health among nurses, reduce occurrence of sick leave, health related absence and, also reduce the will to resign from working in the healthcare sector. This may further lead to better safety for both the nurses and the patients.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga munhygienvanor och tandvårdskontakten bland undervisande personal på Högskolan Kristianstad. Material och metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes i form av enkätundersökning med 116 respondenter. Webbenkäten bestod av 11 frågor med fasta svarsalternativ som berörde den undervisande personalens munhygienvanor och tandvårdskontakt. Resultat: Majoriteten av respondenterna borstade tänderna två gånger om dagen med manuell tandborste och med fluortandkräm. Sextio procent använde inget annat fluortillskott. Plackers var det vanligaste hjälpmedlet som användes för att göra rent mellan tänderna. Drygt hälften av respondenterna besökte tandvården en gång om året. Slutsats: Studien visade att merparten av respondenterna i studien hade goda munhygienvanor och en relativt god tandvårdskontakt.

The purpose of this study was to investigate sports gymnasts' view of elite sports and studies and whether there was a connection between the time they spend on selected special sports and their study results. The focus of the study was based on pupils' perception of school, sports and the combination of the two. The study used quantitative methods in the form of surveys. The sports that were investigated were football, floorball, golf, athletics, riding, handball and ice hockey. A total of 57 high school students from 8 different schools participated. The results were analysed according to the concept of double careers and previous research. In terms of time, students choose to skip studies for matches and training, but nevertheless consider that the school is more important than their sport. The result indicates that students cope with the combination of double careers. Exactly what this is due to is difficult to say without further research. But my result shows that it is quite possible to have double careers without it affecting the study results in high school. What causes students to cope with double careers is probably not due to a specific cause and differs from individual to individual.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,</p><p><p>Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem. Utgångspunkten för denna studie är Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät som syftar till att beskriva den svenska befolkningsgruppens hälsoläge. Urvalet består av Sveriges judiska minoritetsgrupp, 16 – 84 år, som är medlemmar i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö Judiska församling. Tilläggsfrågor inkluderades om det specifikt judiska. Totalt skickades 1272 enkäter ut och med en svarsfrekvens på 34,8 % och ett totalt bortfall på 65,2 %. Resultaten redovisades och analyserades med ett antal logistiska regressioner där de tre beroende variablerna mätte det allmänna hälsotillståndet, den psykiska samt den kroppsliga hälsan vilka testades mot samtliga oberoende variabler. Studien kan inte bekräfta hypotesen att graden av judisk religiositet har någon oberoende påverkan på hälsan. Istället tar ålder över effekten på hälsa vilket kan tyda på att medelåldern är högre för människor med en starkare religiositet. Det kan därför konstateras att religion inte är en viktig faktor för en god hälsa, åtminstone inte bland judiska församlingsmedlemmar i svenska storstäder.</p></p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen. Studien utgår från en enkätundersökning som gjordes 2006 på ABSA bank, en organisation inom den finansiella sektorn i Sydafrika. De anställdas reaktioner på osäkerhet är av grundläggande betydelse både ur ett hälso- och ett företagsledningsperspektiv.</p> / Tack för MFS- stipendium som gjorde detta möjligt.