Träning är ett komplext fenomen. Det är dels en grundläggande komponent för hälsa men samtidigt ett tillvägagångssätt i strävan att nå idealet, vilket kan utryckas sig i extrema förhållningssätt. Informations- och kommunikationsteknologin har dessutom utvecklats radikalt de senaste åren. Detta har föranlett att internet blivit den starkaste informationskällan för dagens ungdomar, vilket kan liknas vid en arena där det ständigt förmedlas ideal kring utseende och träning. Studien genomfördes därför med syftet att undersöka hur ungdomar påverkas av samhälleliga ideal och vår tids frekventa användande av sociala medier, samt ungdomarnas tankar kring träning och i vilken utsträckning den anses hälsosam. Undersökningen utgår ifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt där 102 respondenter i åldrarna 17-18 år fick besvara en webb-enkät med totalt 23 frågor. Resultatet påvisar att ungdomar upplever samhällets krav på träning och kroppsideal nästintill som ouppnåeliga och att det ger konsekvenser som försämrad självbild samt att sociala medier till stor del har en negativ påverkan på ungdomarna. Resultaten indikerar att träning tenderar att passera gränsen till ohälsosamt när individen anser att träning är den viktigaste delen i livet och sociala relationer prioriteras bort. Det kan också ses att kunskapsläget kring detta fenomen är begränsat och att det finns behov av ytterligare forskning.

Den vanligaste förekommande cancerformen hos kvinnor är bröstcancer, det är även den sjukdom som leder till flest dödsfall i denna grupp. Trots att överlevnaden har ökat med åren upplever kvinnor en fortsatt påverkan på hälsan efter avslutad behandling. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling av bröstcancer. Litteraturstudien baseras på en analys av kvalitativ forskning. Elva artiklar analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Dataanalysen resulterade i tre teman samt sju subteman. De teman som erhölls var upplevelse av skiftad självbild, upplevelse av relationers påverkan på hälsan samt upplevelse av att återgå till det normala. Resultatet framhäver kvinnors upplevelser och känslor efter bröstcancerbehandling. Upplevelsen av hälsa går utifrån resultatet att koppla till betydelsen av stöttning från närstående, rädsla för återinsjuknande samt förändrad syn på livet och den egna identiteten. Studien lyfter även hälsans komplexitet, variation och dess mångdimensionella karaktärer. En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling kan erhållas såväl av närstående som vårdpersonal utifrån studiens resultat.

Consumption of functional drinks has grown immensely and companies have identified the market as profitable, which has led the competition within the market to intensify. The choices of products are increasing and that evokes the question which factors consumers value when choosing a brand over another. The purpose of this study is therefore to identify the reasons behind the consumers preference of one brand over another within the market. To find out which of these factors has the biggest impact and to gather intel of the buying process that the customers of the functional drinks market faces. The study applies a triangulation method with both interviews and surveys in order to gather the intel needed to answer the purpose of the study. The study has 100 survey responses and performs 8 interviews in order to do this. The questions in the survey and the interviews was created with help from the theoretical frame of reference. The theories used in the study were Maslow’s hierarchy of needs, Word of mouth, Influencer marketing, Customer-based Brand Equity, The associative network Theory of memory and The Commitment-trust Theory. These theories were chosen to bring a broad perspective on the situation and to use in the analysis of the data gathered. According to the study consumers of functional drinks in Sweden base their purchases on brand knowledge, recommendations from friends, taste and the content of the functional drink. They are affected to do this by friends, social media and associations built up by the brand. The trust of the brand itself is not strong but by getting other consumers and influencers to recommend the product and market the brand it becomes strong.

Bakgrund: MS är en sjukdom som oftast drabbar personer i 20-45års åldern, där symtombilden oftast innebär plötsliga skov som sedan följs av förbättrade eller oförändrade perioder. En viktig del i sjuksköterskans roll med MS patienten är att upprätthålla kontinuitet i vården. Kontinuitet kan bidra till en förbättrad livsstil och en förbättrad hälsa. Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som enligt naturvetenskapen innebär frånvaro av sjukdom men enligt ett holistiskt synsätt mer handlar om att bemästra sin sjukdom och sitt välbefinnande. I denna studie har hälsa valts att ses ur Katie Erikssons syn på hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet hälsa hos personer med multipel skleros. Metod: Litteraturstudie med deduktiv ansats baserad på Katie Erikssons teori om hälsa. Patografier om MS skrivna 2010 och framåt användes. Libris användes som sökmotor för att hitta patografierna. Graneheim och Lundmans analysmetod användes för att analysera materialet. Resultat: Teorins tre kategorier “Fysiska tecken på hälsa eller ohälsa”, “Känsla av hälsa eller ohälsa” och “Värderingar och normer kring hälsa” blev grunden till sex underkategorier som beskrev personers upplevelse av hälsa vid MS.      Slutsats: Personer med MS kan generellt uppleva hälsa genom att acceptera sin sjukdom och lära sig hantera de svårigheter de ställs inför dagligen. Vid diagnostisering är det vanligt att de flesta förnekar sin sjukdom då det är svårt att hantera informationen som givits. Detta beror delvis på en rädsla för vad sjukdomen kommer att innebära för dem. Symtombilden för MS är väldigt olika trots att det finns generellt vanliga symtom, detta bidrar till att upplevelsen av hälsa är olika.

Bakgrund: År 2017 rapporterades drygt 8000 hjärtstopp där 1444 människor räddades till livet. Trots överlevnad kan hjärtstoppet innebära en traumatisk upplevelse för både den drabbade och familjen. När någon i familjen drabbas av ohälsa kommer även övriga familjemedlemmar påverkas. Sjuksköterskan är i regel den person som träffar den som drabbats av hjärtstopp och deras familj vid uppföljning. Med ökad kunskap om familjens hälsa efter att en familjemedlem överlevt ett hjärtstopp kan eftervården utvecklas så att ohälsa i familjen kan förebyggas. Syfte: Syftet var att beskriva hälsa hos övriga familjemedlemmar efter att någon i familjen överlevt ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar utgjorde studiens resultat. Fyra av artiklarna var kvalitativa och sex artiklar var kvantitativa. Resultat: I analysen identifierades fyra huvudkategorier ”Psykisk hälsa”, ”Psykosocial hälsa”, ”Psykosomatiska besvär” och ”Hälsan över tid”. Slutsats: Resultatet visar att familjemedlemmar upplever en mängd olika hälsoproblem efter att deras närstående överlevt ett hjärtstopp. Sjuksköterskan bör uppmärksamma familjemedlemmarnas behov av stöd genom att inkludera dem i eftervården. Om eventuella hälsoproblem inte identifieras i tid kan de sannolikt leda till ett större lidande och ökade vårdbehov i ett senare skede.

Bakgrund: Uppskattningsvis drabbas 8000 människor årligen av hjärtstopp i Sverige. Antalet som räddas till livet har ökat. Hälsan och livskvaliteten tycks vara relativt god men varierar kraftigt bland överlevarna. Eftersom kunskapen om hälsa är baserat på kvantitativa studier, kan vi inte säkert säga om eventuella hälsoproblem beror på hjärtstoppet och de problem som rapporteras har betydelse för överlevarna. En sammanställning av kvalitativa studier som undersökt upplevelser av hälsan skulle kunna bidra med betydelsefull kunskap för att förbättra vården efter hjärtstoppet. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie som baseras på åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen identifierade tre teman: 1)     Upplevelse av den fysiska hälsan med subteman fysiska förändringar och kognitiva förändringar. 2)     Upplevelse av den psykiska hälsan med subteman förändrande känslor och en andra chans. 3)     Upplevelse av hälso-sjukvården Slutsats: Denna studie är sammanställd utifrån tidigare kvalitativ forskning som studerat upplevelser av hälsa hos patienter som överlevt hjärtstopp. Resultatet visar att patienterna upplever olika fysiska och psykiska hälsoproblem som även påverkar deras sociala hälsa. Patienterna upplever också tydliga brister när det gäller hälso-sjukvårdens information och stöd. Vid uppföljning av patienter som överlevt ett hjärtstopp har sjuksköterskan en viktig roll i identifiera hälsoproblem samt att stödja överlevarna i att återfå sin hälsa.

Sammanfattning Vid pensioneringen har personen lämnat sitt arbete som kan ha varit den största aktiviteten i vardagen. Det blir en omställning som kan leda till både förändrad hälsa och inverka på aktivitetsbalansen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur nyblivna pensionärer upplever sin hälsa och aktivitetsbalans i vardagen. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 nyblivna pensionärer. Intervjuerna genomfördes gemensamt av författarna med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades i två domäner med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i totalt fem kategorier. Resultat: Översiktligt visade resultatet att övergången till pensioneringen i huvudsak var positiv men det fanns även en saknad efter tidigare arbetskamrater och strukturen de hade när de arbetade. Resultatet visade två domäner med kategorier. Domänen Hälsa med kategorierna: Kroppens styrka och Positiv och negativ energi. Det centrala inom domänen Hälsa visar att fysisk kapacitet och att ha energi till att utföra meningsfulla aktiviteter ger en god hälsa. Socialt nätverk, sjukdomar och väder är aspekter som påverkar hälsan. Domänen Aktivitetsbalans beskrevs inom kategorierna: Självbestämmande utan tidspress, Variationer i aktivitet och Stressorer som påverkar.  Det övergripande inom domänen Aktivitetsbalans visar att deltagarna uppfattar sig ha aktivitetsbalans när de har en självbestämmande vardag utan tidspress. Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna upplever hälsa och aktivitetsbalans i vardagen när de har energi och fysisk kapacitet för att kunna utföra självbestämmande och meningsfulla aktiviteter utan tidspress. Med kunskap från aktuell studie och mer forskning kan arbetsterapeuter med en ökad förståelse vägleda individer i övergången till pension och ge stöd till att implementera meningsfulla aktiviteter.

Utvecklingen och implementeringen av olika e-hälsotjänster i Sverige har under de senaste åren gått snabbt. En av de första tjänsterna som implementerades var nätjournalerna, detta innebär att alla Sveriges medborgare ska få direkttillgång till sin journalinformation över internet. Implementeringen av nätjournalerna har inte varit helt enkel och vårdpersonal har framfört en oro för att patientsäkerheten och integriteten riskeras när journalinformationen läggs ut på internet för direktåtkomst till patienterna. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter som implementeringen av e-hälsa med fokus på reformen angående nätjournaler har skapats för patienternas säkerhet och integritet utifrån ett psykolog- och läkarperspektiv. ▪ Vilka effekter har implementeringen av nätjournaler haft för patientsäkerheten och integriteten som läkare och psykologer märkt av i sitt dagliga arbete? ▪ Vilka likheter och skillnader finns det mellan de i forskningen redovisade effekterna och inom det dagliga arbetet upplevda effekterna? Materialinsamlingen till undersökningen har utförts genom semistrukturerade samtalsintervjuer av respondentkaraktär med två läkare (en AT-läkare och en ST-läkare) samt en psykolog. Resultatet visar att vissa specialistområden och avdelningar har än så länge inte märkt av några direkta effekter, medan andra redan har inkorporerat patientens tillgång till journalen i det dagliga arbetet samt att det finns en oro och möjlig okunskap angående hur säker journalinformationen är på internet jämfört med sjukhusets system. Inga generella slutsatser kan dras utifrån resultaten som presenteras i den här studien då antalet utförda intervjuer var för få.

Bakgrund: Antalet personer med stomi har ökat. Tarmstomi innefattar ileostomi och kolostomi. Vid tarmstomi skapas en öppning i buken och en del av tarmen sys upp utvärtes på huden. Avföring och gasbildning avlägsnas därmed från kroppen via öppningen i buken. Att erhålla en tarmstomi medför en förändrad kroppsfunktion och därmed en förändring i vardagen, upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelse av att leva med en tarmstomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Forsberg och Wengströms granskningsmall för kvalitativa artiklar. Dataanalysen är baserad på Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: en förändrad kropp, stomins påverkan på det sociala livet och att anpassa sig till en ny livssituation. I resultatet framkom det att leva med en tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera. Upplevelsen kan vara att personerna har svårt att acceptera den nya livssituationen och anpassa sig till en förändrad kropp medan andra upplevde tarmstomin som en befrielse och var tacksamma över förändringen.

Intresset i denna studie låg i att undersöka, försöka förstå och tolka utövare med en regelbunden praktik av självkultiveringsarten Kundaliniyoga i deras upplevelse av hur denna art påverkat deras känsla av sammanhang i livet (KASAM) med utgångspunkt i Antonovsky (2005) salutogena perspektiv. Syftet var också att undersöka om respondenterna upplevde att deras hälsa förändrats i och med regelbunden praktik av denna yogaform och i så fall på vilket sätt. Studien undersökte även om deltagarna användeKundaliniyoga, som en generell motståndsresurs (GMR) för att hantera stressorer enligt Antonovsky. För att på bästa sätt uppnå syftet med studien valdes en hermeneutisk utgångspunkt med en semistrukturerad djupintervju med de sex deltagarna som bas. Alla respondenterna var certifierade Kundaliniyogalärare med en 1-2 årig utbildning. Deltagarna fick utöver intervjun även fylla i Antonovskys KASAM- frågeformulär för att kunna utläsa KASAM från en annan källa än enbart från intervjuerna. Insamlad data analyserades sedan genom en tematisk analysmetod vilket ledde fram till olika teman som sedan låg till grund för resultatet. Den generella upplevelsen hos deltagarna var att det regelbundna utövandet av Kundaliniyoga haft stor effekt på deras hälsa och KASAM i en positiv riktning. Deltagarna hade också på olika sätt använt Kundaliniyoga som en generell motståndsresurs för hantera trauman och andra stressorer i livet och fann detta verktyg vara effektivt. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället