Bakgrund: Ett tillgodosett sömnbehov anses vara en förutsättning för en normal utveckling hos skolungdomar. Dåliga mat- och sömnvanor är exempel på faktorer som kan påverka skolresultaten negativt. Elevhälsans distriktssköterska arbetar med ungdomar som är i utveckling kroppsligt, psy- kiskt, socialt och känslomässigt. Under denna utvecklingsperiod har ungdomarna ett ökat sömnbe- hov. Syfte: Syftet var att studera sömn- och levnadsvanor hos ungdomar och vidare undersöka om det föreligger skillnader mellan flickor och pojkar. Metod: Examensarbetet har genomförts som en tvärsnittsstudie med tidigare inhämtat material som använts. Cirka 3000 skolungdomar i årskurs 9 har besvarat Folkhälsoenkäten Ung. Ungdomarna representerar niondeklassare från samtliga kommuner i ett län i södra Sverige. Undersökningen gjordes hösten 2015. Datamaterialet exporterades från webbenkäts-verktyget esMaker NX 2.0 till SPSS där det bearbetades statistiskt. Resultat: En större andel pojkar hade goda sömnvanor, åt vanligtvis frukost och tränade ofta. En större andel flickor drack sällan energidryck och hade lite skärmtid. Bland de med dåliga sömnva- nor återfanns en högre andel av elever som inte åt frukost, som använde energidrycker flera gånger i veckan, var mindre fysiskt aktiva och spenderade fler antal timmar framför skärm (mobil, dator, läsplatta, TV-spel). Slutsats: Flickor och pojkar med goda sömnvanor hade ett större intresse av att förvalta sin hälsa jämfört med de med dåliga sömnvanor och fler pojkar hade bättre levnadsvanor och fler upplevde meningsfullhet i sina liv jämfört med flickor.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård utsätts för emotionell påverkan. Det kan finnas svårigheter att balansera mellan närhet och distans, sympati och empati. Arbetet med patienter i palliativt skede utmanar sjuksköterskan professionellt och personligt. Det finns en risk för känslomässig påverkan men trots de svåra stunderna i arbetet finns motivationen till att stanna kvar. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En intervjustudie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades i sex steg enligt Kristensson (2014) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att arbetet ger både positiv och negativ påverkan på hälsan. Ändå verkar det som att det var mer positiv inverkan än negativ belastning. Det krävdes adekvata copingstrategier för att orka arbetet med palliativ vård och samtal med kollegor var den viktigaste strategin. Arbetslivserfarenhet var det som möjliggjorde för sjuksköterskorna att inte, i allt för hög grad, påverkas av arbetet. Slutsats: Det kan vara svårt att balansera mellan det egna jaget och professionen. Arbetet med palliativ vård påverkar hälsan men kollegerna och erfarenhet gjorde att arbetet upplevdes enklare. Erfarenhet stärker och gör sjuksköterskorna mer säkra på sina uppgifter. Enda sättet att erhålla erfarenhet är genom att utsätta sig för situationer som inte erfarits förut, därför börjar vägen till kunskap med mod.

Kan man genom design utveckla en produkt eller tjänst som skapar medvetenhet, nyfikenhet samt intresse hos barnfamiljer kring vegetarisk mat? Det var frågan jag ställdes inför i inledningsskedet av mitt examensarbete och som jag sedan undersökte. Bakgrunden till frågeställningen är en kombination av min egen livsstil som vegetarian tillsammans med det växande samhällshotet som den ökande köttkonsumtionen utgör. Jag har använt mig av olika metoder och verktyg som intervjuer, litteratur och workshops för att utforska mitt problemområde på djupet. Processen resulterade i en applikation som på ett enkelt och roligt sätt hjälper barnfamiljer att äta mer vegetarisk mat och samtidigt ökar barnens delaktighet i både inhandlingen och tillagningen av maten. I den här uppsatsen kommer jag grundligt berätta hur jag gått till väga för att nå mitt slutresultat.

Bakgrund: Goda arbetsförhållanden främjar hälsa genom exempelvis ekonomisk trygghet, personlig utveckling, sociala relationer, samt skydd mot eventuella riskfaktorer i arbetet. I arbetslivet behövs resurser, som kan delas in i fysiska och psykosociala resurser. Resurser behövs för att kunna möta och hantera olika krav men också för att de kan ge välbefinnande, motivation och personlig utveckling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva here 4 U-handledares upplevelser av arbetsrelaterad hälsa utifrån resurser. Metod: here 4 U är en organisation som erbjuder skolor ett arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor. På skolor som väljer att arbeta med here 4 U leds arbetet av en eller flera personer ur skolpersonalen som då blir here 4 U-handledare på skolan. En kvalitativ ansats tillämpades där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med here 4 U-handledare. Intervjufrågorna skapades med inspiration från krav-resursmodellen. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ induktiv innehållsanalys, som genererade två huvudkategorier; tillgång till bra relationer och nätverk viktigt för arbetet och hälsan, samt arbetets innehåll och upplägg är viktigt för hälsan. Resultat: Resultatet visar att relationer och nätverk är viktiga på och utanför skolan, och överlag finns tillgång till bra resurser för handledarna. Resurser gällande innehåll och upplägg finns på generell nivå, specifikt för here 4 U-arbetet och individens arbetssätt. Det finns också resurser som behöver utvecklas, främst angående arbetets upplägg men även inom andra kategorier. Slutsatser: Det finns ett flertal resurser som är viktiga för arbetets genomförande samt individens hälsa, och att dessa är viktiga att ta hänsyn till vid planering och fördelning av arbete.

Att drabbas av sjukdom kan ses som en krävande process, en förändring i livet som kan påverka hälsan. En akut hjärtinfarkt kan vara en traumatisk upplevelse som kräver direkt vård. Perkutan koronar intervention (PCI), som allmänt kallas ballongvidgning ges för att återställa den bristande blodcirkulationen. PCI sker vanligtvis vid akuta hjärt- och kärltillstånd eller som planerad åtgärd om besvär funnits en längre tid. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med att genomgå en PCI. En kvalitativ innehållsanalys användes som metod där nio artiklar analyserades och resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade på upplevelser av att existensen hotas, många obesvarade frågor uppkom i samband med behandlingen, följden av att inte veta skapade otrygghet och svårigheter att kunna inse sjukdomens allvar. Var patienten däremot välinformerad och trygg var upplevelsen av den givna vården stärkande. Trygghet identifierades som ett av de viktigaste behov som vården behöver kunna tillgodose hos dessa personer. En slutsats som kan dras är att ett gott samarbete och kontinuitet i vården med anpassad information gynnar patientens tilltro och delaktighet, vilket kan främja hälsa och välbefinnandet hos patienten.

Polisyrket i Sverige kan innefatta olika inriktningar och arbetsuppgifter, men en stor del avverksamheten består av ingripandeverksamhet eller brottsutredning. Sjuktalen hos kvinnligapoliser i Sverige har ökat de senaste åren, något som medför svårigheter för såväl individensom drabbas, arbetsgivaren och samhället. I tidigare studier konstateras att sjukskrivning ochohälsa hos kvinnliga poliser är ett ämne i behov av mer forskning då evidens gällande polisersarbetsmiljö till stor del har omfattat manliga poliser.Syftet med studien var att beskriva kvinnliga polisers upplevelse av arbete och hälsa.Studien genomfördes med kvalitativ induktiv design. Tio kvinnliga poliser i Västerbottenintervjuades i tre fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju, materialet analyseradesmed hjälp av tematisk analys.Analysen resulterade i fyra huvudteman; “Stressorer som påverkar hälsan”, “Förmågan atthantera stressorer”, “Vikten av närvarande ledarskap” och “Att vara kvinna och polis”, samt tiounderteman.Hur kvinnliga poliser upplever sitt arbete och sin hälsa är ett komplext ämne. Denna studiehar belyst vilka stressorer i arbetet som kan påverka hälsan och hur de kvinnliga polisernahanterar detta. Även upplevelsen av att vara kvinna och polis samt vikten av välfungerandeorganisatoriska faktorer såsom ledarskap har beskrivits.

Den ekonomiska samhällssituationen har orsakat mycket neddragningar inom offentlig sektor. Dessutom är personalbristen stor inom den svenska äldreomsorgen. Denna personalgrupp har redan idag de största ohälsotalen och sjuktalen tenderar att öka. En trend som genererar stora kostnader såväl på samhällsnivå som för enskilda arbetsgivare. Denna studie ämnar undersöka begreppet job crafting, hur individen kan påverka olika faktorer i sin arbetsmiljö, och hur job crafting påverkar hälsa. Urvalsgruppen bestod av yrkesverksamma chefer och deras arbetsgrupper inom äldreomsorgen i norra Sverige och utgjordes av 94 procent kvinnor och sex procent män (N=177, M=44). Datainsamling skedde via enkäter baserade på mätinstrument som anses väl beprövade och valida. De fyra hypoteser gällande sambandet mellan job crafting och hälsa kunde inte bekräftas, trots att tidigare forskning uppvisat ett samband. Analys av valda variabler förväntades uppvisa ett linjärt samband, som istället visade sig vara kurvlinjärt där hälsan förbättrades då strategier av job crafting utövades på en medelnivå. Det icke-linjära sambandet gjorde det rimligt att anta att kontextuella förutsättningar för personal inom äldreomsorgen försvårar processen för job crafting samt att för hög grad av job crafting får en negativ effekt på hälsa.   The financial situation in society has brought on many cutbacks in the public sector. In addition, Sweden has a severe staff shortage in elder care. Personel in this kind of work already peak at the sick leave statistics and the number is showing rising tendencies. This causes great costs both for society and for individual employers. The aim of this study was to examine the concept of job crafting, i.e how individuals can make changes within the boundaries of their work environment and the way these changes effects their well- being. The selection group is representative for the profession within Swedish elder care with 94 percent women and 6 percent men (N=177, M=44). Data collection have been made by a survey answered by leaders and their work groups and the instruments used for constructing the survey is well tested and valid. Four hypothesis were presented claiming a connection between variabels concerning job crafting and health but they could not be confirmed even though previous research has shown that fact. The expected results were to illustrate a linear connection but it turned out to be curved. The result made it possible to assume that contextual conditions for personel within elder care makes it difficult to engage in job crafting. Thus, an unfavorable high level of job crafting will have negative effect on health. / Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, projektnummer: 2015-00708

Abstract Background. Sweden is one of the European countries that received the largest number of refugees in recent years and a large proportion of these are children. Asylum-seeking children are at greater risk of mental and physical illness. Since all children living in Sweden have the right to go to school, the school nurse has a unique role in the detection of illness and health promotion for this group of children. Objective. To describe what characterizes the school nurse's health promotion work with newly arrived and asylum-seeking children. Method. The study has a qualitative, inductive approach. Eight semi-structured interviews were conducted in the Umeå region. The interviews were analysed using content analysis. Results. The result is presented in three categories. Under the category dedication descriptions of school nurses focus on the children's needs, personal involvement and meeting challenges is reported. Under development descriptions of how adaptation of procedures and their priority, of time is presented. Finally, under collaboration descriptions of cooperation and collaboration with family, school staff and external agencies is described. Conclusion. To develop procedures and forms of cooperation would simplify and streamline the work of school nurses and make more time for health promoting and preventative work with newly arrived and asylum-seeking children. A need for more knowledge about this student group was identified. Targeted training and education for school nurses could enhance the experience of professional skills in the work with newly arrived and asylum-seeking children. Keywords. School nurse, refugee children, mental health, student health, experience, health promotion.

Denna studie har till syfte att belysa hur lärarstudenter tolkar begreppet stereotypa föreställningar om kön. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarutbildningen förmedlar till lärarstudenterna hur de ska arbeta i sin framtida undervisning, med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om det som anses vara manligt och kvinnligt inom ämnet idrott och hälsa. I studien används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer för att få en djupare förståelse av lärarstudenternas upplevelser. I studien används Hirdmans (2004) genussystem som det teoretiska ramverket för att analysera studiens resultat. Resultatet i studien visar på att för lärarstudenterna är stereotypa föreställningar ett nytt begrepp när det gäller kön eftersom de aldrig mött begreppet förut under sin skolgång. Dessutom menar de att universitetslärarna inte medvetet tar upp begreppet stereotypa föreställningar om kön/genus. Resultatet visar även att lärarstudenterna hade önskat mer praktiska övningar och seminarier som leder till mer kunskap om stereotypa föreställningar om kön/genus. Lärarstudenterna upplever inte att de har tillräckligt med kunskap för att kunna arbeta med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt eller kvinnligt i sin framtida undervisning.

Bakgrund Ett sätt att mäta patienternas upplevelser av bemötande är att mäta tillfredsställelsen. Under bemötande ingår humanistiskt arbetssätt och ett professionellt förhållningssätt. Enligt kompetensbeskrivningen bör en tandhygienist bemöta och behandla alla människor likvärdigt med respekt oavsett individuella förutsättningar. Genom gott omhändertagande kan tillfredställelsen bland patienterna höjas. Syftet var att undersöka patienternas grad av tillfredställelse av bemötandet från tandhygienister inom Folktandvården (allmäntandvården), samt hur patienterna upplever tandhygienisternas professionella förhållningssätt. Metod Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av personer som var 18 år eller äldre. Fem folktandvårdskliniker valdes strategiskt ut genom klusterurval. Deskriptiv statistik gjordes av bakgrundsvariabler och redovisades i tabeller. Jämförelser av variabler ålder, upplevd munhälsa samt väntetid utfördes med chi-två-tester. Resultat Majoriteten av deltagarna var tillfredsställda med tandhygienisternas bemötande. Samtliga deltagare uppgav att de blivit bemötta på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt. Statistiskt signifikant skillnad avseende bemötande i relation till väntetid kunde påvisas. Gruppen där besöket började i tid var mer tillfredsställda än dem som fick vänta. Genom självbedömningen av Humanismskalan påvisades att tandhygienisterna bemötte dem utifrån ett humanistiskt förhållningssätt. Slutsats Studien visade att majoriteten av deltagarna visade tillfredsställelse med tandhygienisternas bemötande och professionella förhållningsätt samt att väntetid påverkade graden av tillfredställelse. / Background A way to measure the patients’ experiences regarding treatment is to measure the satisfaction. Treatment includes humanistic view and professional approach. According to the competence description, dental hygienists should treat all people equally with respect. Patient satisfaction can be increased through good care. Aim To investigate patients’ degree of satisfaction from dental hygienists’ in the Public Dental Service, and how patients experienced their professional approach. Method The study was a quantitative cross-sectional study. The sample consisted of people ≥ 18 years old. Five dental clinics were chosen strategically by cluster selection. Descriptive statistics was conducted to map background variables. Age, self-perceived oral health and waiting time were compared with chi-square tests. Results Most of the participants were satisfied with the dental hygienists’ treatment. All participants stated that they were treated in a respectful and considerate manner. Statistically significant difference regarding waiting time was detected. The group where the visit started on time was more satisfied than those who had to wait. Through self-assessment of Humanism Scale showed that dental hygienists’ treatment was based on humanistic approach. Conclusion Most of the participants showed satisfaction with the dental hygienists' treatment and professional approach. Waiting time affected the degree of satisfaction.