Introduktion: Befolkningen i Sverige blir äldre och populationen växer. Ökad ålder innebär risk för försämrad allmän hälsa. Oral hälsa påverkar den allmänna hälsan samt livskvalitén. Flertalet äldre klarar inte av att utöva tillräckligt god munvård själva och blir beroende av omsorgspersonalens hjälp. Tandhälsan hos äldre har förbättrats i Sverige, vilket innebär en ökning av restaurerade tänder och avancerad protetik. Med detta har även behovet av munvård ökat och likaså kraven på omsorgspersonalen. Syfte: Att beskriva hur omsorgspersonals kunskaper och attityder till oral hälsa påverkar äldres orala hälsa. Frågeställningar: Vilka kunskaper och attityder beträffande oral hälsa har omsorgspersonal? På vilket sätt påverkar kunskaper och attityder bland omsorgspersonal den orala hälsan hos äldre? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Kunskapen hos omsorgspersonal skiljer sig åt. Kunskap ökar efter utbildning men är svår att implementera i praktiken. Attityder till den orala hälsan är generellt positiv, ändå visar resultaten att utförandet av munvård inte prioriteras. Många tycker att utförandet av munvård är obehagligt på grund av motvilja från brukarna. Konklusion: Omsorgspersonalen behöver ökade kunskaper i hur den orala hälsan påverkar den allmänna hälsan och livskvalitén hos de äldre samt vidare praktisk utbildning i utförandet av munvård. Munvårdsutbildning kan påverka personalens attityder och beteende kring utförandet av munvård.

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola. Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra. Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer

Styrning av medborgarnas hälsa har skett under lång tid i det svenska samhället, både inom skolan och andra områden. Hur denna styrning har sett ut och vad den har syftat till har dock varierat under årens lopp (Olsson 2009, Ljunggren 1999 m.fl.). Forskning (Öhman 2007, Stoltz 2009, Greco 2009) visar att dagens övergripande hälsoarbete samt skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa kan ses som ett led i en styrningspolitik som är inriktad mot att individen förväntas handla utefter samhällets norm. Hur undervisningen bedrivs färgas därmed inte bara av politiska beslut utan det sker också en yttre påverkan från många delar av samhället. Ämnet idrott och hälsa kan uppfattas ha en diffus inriktning och har fått en krympande del av timplanen (Stråhlman 2001). Föreningsidrotten har under senare år haft en stor påverkan på ämnets utformning (Sandahl 2004).Studiens syfte är att analysera hur riksdagspartierna konstruerar ämnet idrott och hälsa i grundskolan samt vilken styrningspolitik dessa konstruktioner ger uttryck för. Detta görs genom en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell av sex riksdagspartiers aktuella dokument i ämnet. I analysen används Foucaults teorier om hur undervisning kan användas som maktmedel för att styra eleven, subjektet, mot ett bestämt mål.Resultatet visar på en vilja hos samtliga partier att elevernas fysiska aktivitet under skoltid bör öka. Motiven till varför den bör öka skiftar mellan partierna, från att förbättra den fysiska hälsan, öka jämställdhet mellan könen, förbättra skolresultaten till att skapa ett jämlikare samhälle. Analysen visar på paralleller mellan partiernas konstruktioner av ämnet idrott och hälsa i grundskolan och partiernas ideologier. De analyserade texterna uppvisar tecken på den styrningspolitik som betecknas governmentality, det vill säga att ämnet idrott och hälsa bör användas för att eleverna ska förmås sträva mot samhällets norm.

No description available.

Att vara glad på arbetsplatsen är ett mål som vi anställda strävar efter inom arbetsmarknaden. Att trivas på arbetet kan bero på olika faktorer som kan hänga ihop med en god arbetsmiljö för de anställda. Anställda som trivs med sitt jobb visar bättre resultat och har en ökad prestation. Arbetsgivarna bör tänka strategiskt på detta område och investera både tid och resurser för positiv påverkan på verksamheten. Att mäta trivselgraden regelbundet i ett företag är nödvändigt i högsta grad för att ta reda på vad som fungerar bra och vilka områden som behöver förbättras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Detta innebär intervjuer av ett antal anställda på företaget Bauhaus. Valet av företag bygger på bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna riktade in sig på upplevd trivsel på arbetet samt vad som ökar trivseln. Uppsatsen utgår från en studie av Angelöw (2015) som visar att Sverige ligger på 9:e plats på världskartan när det gäller trivsel i arbetet, efter bland annat Mexiko, Indien och Norge. Resultaten av denna studie visar exempel på faktorer som kan ligga bakom trivseln i arbetet. Undersökningen kan därför vara en grund till att öka förståelse och insyn i vad som kan vara en trivsam arbetsplats och vad som kan påverka arbetsmiljötrivsel.

Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga idrottare på elitnivå påverkas psykologiskt av en idrottsrelaterad korsbandsskada samt hur de upplevt det psykologiska- och sociala stödet under rehabiliteringsperioden. Till denna studien intervjuades två fotbollsutövare och fyra innebandyutövare, dessa två idrotter har en hög skadefrekvens för korsbandsskador. Rehabiliteringstiden för en korsbanskasskada är lång och energikrävande, det är även  den skadan med högst procentuella skadepersoner med permanent invaliditet. En kvalitativ data användes där sex manliga elitidrottare inom idrotterna fotboll och innebandy intervjuades över telefon runt om i Sverige. Resultatet av den psykologiska hälsans påverkan drabbade deltagarna både positivt och negativt men samtliga upplevde att rehabiliteringsperioden var påfrestande och att det sociala stödet var betydelsefullt. Samtliga intervjudeltagare betonar även vikten av att uppleva samhörighet med laget under skadeperioden.

Bakgrund Sexualitet är en del av de mänskliga rättigheterna och fundamentalt för människan. Sjuksköterskan bär ansvaret att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med patienterna. Trots vetskap om att patienternas sexualitet och sexuella hälsa påverkas av sjukdom och behandling uteblir samtalet ofta. Syfte Synliggöra faktorer som hindrar och underlättar för samtal mellan sjuksköterskan och patienten rörande sexualitet och sexuell hälsa. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat Fyra huvudteman kunde identifieras. En vanlig inställning hos sjuksköterskorna var att ämnet var för privat, känsligt eller tabu. Tidsbrist och brist på privata lokaler för samtalet var andra återkommande faktorer. Många sjuksköterskor ansåg att patienterna var för sjuka för att bry sig om sexualitet eller att patienter inte förväntade sig att sjuksköterskan skulle ta upp ämnet. Kultur och språk utgjorde hinder, liksom otillräcklig utbildning och träning i att adressera sexualitet. En god relation mellan sjuksköterska och patient, tillåtande vårdkultur på avdelningen samt hjälpmedel i form av kliniska riktlinjer, modeller och skattningsskalor efterfrågades då det ansågs kunna underlätta samtalet. Slutsats Det fanns många faktorer som hindrade eller underlättade samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa. Artiklarna behandlade framför allt hinder varav många hade med sjuksköterskors attityder och fördomar att göra. Även personliga faktorer hos sjuksköterskan som utbildning och klinisk träning var framträdande faktorer. Vårdpersonal har en möjlighet till förbättrad, holistisk vård med fördjupad kunskap i vad som hindrar och underlättar det viktiga samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa.

SammanfattningSyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur förskolans pedagoger resonerar kring användandet av utomhusmiljön som didaktisk resurs samt hur de ser på utomhusmiljöns betydelse för lärande inom olika ämnesområden.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex verksamma pedagoger på tre olika förskolor.ResultatVårt resultat visar att samtliga pedagoger på förskolorna betraktar utomhusmiljön som en didaktisk resurs. Alla ämnesområden, språk, matematik, naturvetenskap, teknik, musik och skapande, är lämpliga att bedriva utomhus. Dessutom visar resultatet stora fördelar avseende barns hälsa och motorik. Pedagogerna nämner också den positiva påverkan som utomhusmiljön har på sinnenas utveckling.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att utifrån en enkätundersökning undersöka upplevda hälsoskillnader hos kvinnor och män i fysiskt ansträngande respektive stillasittande yrken. De frågeställningar som studien utgått från följer här nedan. 1. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna i rapporterad fysisk aktivitet och stillasittande? 2. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån upplevd hälsa? 3. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån rapporterad medicinsk status? Metod. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. En jämförelse av skillnader har gjorts mellan två grupper, där grupp 1 hade ett fysiskt ansträngande arbete, medan grupp 2 hade ett övervägande stillasittande arbete. Totalt deltog 119 personer i denna undersökning varav 72 deltagare i grupp 1 och 47 deltagare i grupp 2. Den yngsta deltagaren var 21 medan den äldsta var 69 år gammal. Fördelningen mellan könen var 40 % män och 60 % kvinnor då man tittar på hela gruppen. Enkäten som använts i studien omfattar frågor inom områdena fysisk aktivitet och stillasittande, upplevd hälsa och medicinsk status. Denna studies enkät baseras på GIH:s Hälsoenkät. Resultat. Efter beräkning av studiens insamlade data kunde flera signifikanta resultat urskiljas. Dels fanns det en skillnad i hur mycket de olika grupperna var fysiskt aktiva, både av måttlig och hög intensitet, samt hur mycket de styrketränade. Grupp 1 var totalt sett, sammanlagd tid för arbetstid och fritid, mer fysiskt aktiv än grupp 2. Förutom skillnaden i hur mycket de två grupperna rörde på sig, fanns det även en skillnad i hur mycket tid de spenderade stillasittande, där grupp 2 satt mer under en arbetsdag, samt satt en större andel av dagen. Ytterligare en signifikant skillnad sågs i upplevd hälsa, där grupp 2 upplevde en större kontroll över sin vardag. Slutsats. Tidigare forskning har visat goda hälsoeffekter av fysisk aktivitet och mindre bra effekter av stillasittande. I vår studie var de med ett ansträngande arbete även mer fysiskt aktiva totalt över hela dagen. Med vetskapen om detta skulle man kunna anta att grupp 1 borde ha en bättre hälsa då det var en signifikant skillnad mellan grupperna i mängd fysisk aktivitet och stillasittande. Dock fanns det inga större skillnader mellan grupperna i upplevd hälsa och medicinsk status, vilket talar för att ett sådant påstående i detta fall dementeras.

Bakgrund: Rastens betydelse för hälsa och återhämtning är en aktuell fråga inom arbetsliv. Detta då både arbetsgivare och arbetstagare måste förhålla sig till Arbetstidslagens reglering av rast samt då raster är viktiga för effekten av återhämtning och nedvarvning. Avsaknad av återhämtning kan leda till långvarig stress och kan vara ohälsosamt. I Sverige är sjuksköterskor en utsatt grupp för stress. Att ofta hoppa över raster kan tyda på hög arbetsbelastning och stress. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av rast hos sjuksköterskor inom akuta slutenvårdsenheter. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie där tio sjuksköterskor intervjuades på två enheter inom akutsjukvård. Intervjuerna analyserades och kategoriserades fram till tre huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Upplevelsen av rast präglades av omständigheter inför rasten, både sjuksköterskors förväntningar på rasten och om det förelåg en hög arbetsbelastning. Rastmiljö, rastlängd och plats för rast präglade upplevelsen. Ökad hälsa och minskad stress upplevdes vara följder av rast, medan försämrad hälsa och ökad stress upplevdes vara följder vid avsaknad av rast. Konklusion: Rast hade betydelse för sjuksköterskor eftersom det finns en förväntan av att få koppla av, äta, få lugn och få tänka på annat. Hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskors rast p.g.a. stressen över att komma iväg på rast. / Background: Importance of breaks for health and recovery is a current issue for working conditions. Both employers and employees must relate to the law which regulates the basic capabilities of the break. Breaks is essential for the efficacy of recovery. The absence of recovery can lead to prolonged stress which can be unhealthy. In Sweden, nurses are a vulnerable group for stress. It may indicate high workload and stress if people are skipping breaks. Aim: The aim was to highlight nurses´ experience of their break at emergency care units. Method: Using a qualitative method, ten nurses at two acute care were interviewed. The interviews were analyzed into three main-categories with seven sub-categories. Results: The experience of breaks was characterized by circumstances before break, both nurses ' expectations on the break and the presence of a heavy workload. Environment for rest, length of breaks and place for rest characterizes the experience. Improved health and reduced stress were consequences of the break, while poor health and increased stress were consequences in the absence of a break. Conclusion: Breaks had importance to nurses because there was an expectation of getting relax, eat, get quiet and think of something else. Heavy workload affected nurses break habits.