Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och statistiken över sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom ökar. För att anställda ska hålla sig friska kan hälsopromotion på arbetsplatsen användas som strategi med arbetsmiljön som en stödjande miljö för hälsan. Hälsoinspiratörer finns inom både privat och offentlig sektor och arbetar för att inspirera till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för hur hälsoinspiratörer inom kommunala verksamheter arbetar med hälsa på arbetsplatsen, vad som motiverar dem till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen och undersöka hur deras hälsoarbete kan utvecklas. Metoden som används i studien är kvalitativa metoder och sex semistrukturerade intervjuer med hälsoinspiratörer har genomförts. Sedan har materialet transkriberats och analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att hälsoinspiratörer arbetar både med den fysiska- och den psykosociala arbetsmiljön. Vad som motiverar hälsoinspiratörerna till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen visar resultatet är att de har ett personligt intresse för hälsa och välbefinnande samt att de upplever hälsoarbetet som meningsfullt för dem. Konklusionen är att hälsoarbete som riktar sig mot den psykosociala arbetsmiljön stärker det sociala klimatet på arbetsplatsen och motiverar både anställda i sina arbetsuppgifter och hälsoinspiratören i sitt hälsoarbete. Ett promotivt hälsoarbete riktat mot en god psykosocial arbetsmiljö kan ses som ett processarbete som inte har en början och inget slut, som ständigt bör utvärderas för att utvecklas.   Background: With a developed market on the working field the conditions is also changing with the development. The statistics tells that sick leave because of psychological illness is increasing and a strategi to keeping employees healthy the organizations can use health promotion as a strategy and the working environment can function as an environment that supports and enhances health. A health motivator is an employee whose job is to inspire to a health supporting working environment. The Aim is to create an understanding for how the health motivator in municipal organizations is working with workplace health promotion, what is motivating them in their inspire assignment and look into how their workplace health promoting can devolop. Method: A qualitative method has been used where six semistuctured interviews with health motivators have been done and transcribed. Thereafter analysed with a content analysis, where the data material was organized, coded and abstracted.  Results: The results shows that health motivators workplace health promotion includes both the physical and the psychologial working environment. And that health motivators inspires a motivation in their assignment for a personal interest in health and wellbeing and find the promotion meaningful for them. Conclusion: Health promoting oriented to the psychosocial work environment reinforces the social climate at the workplace and motivate both employees and health motivators in their work. Health enhancing workplace health promotion unto a good psychosocial work environment can be seen as a process of work that does not have a beginning and no end, which should be continuously evaluated to evolve.

Studiens syfte är att undersöka lärares undervisning om hälsa i biologiämnet. Studien är empirisk och baserar sig på intervjuer med verksamma lärare. Fem lärare intervjuades på två olika skolor. I studien betraktas hälsa utifrån två perspektiv, det patogena och det salutogena. Perspektiven appliceras på undervisningen för att undersöka huruvida den utgår från ett hälsofrämjande arbete eller ett förebyggande arbete. Hälsa delas även i tre olika faktorer: fysiska, psykiska och sociala. Alla tre delar är det som utgör en persons hälsa. Således är alla delar viktiga att beröra i undervisningen kring hälsa. Resultatet visar att undervisning består av både ett salutogent perspektiv på hälsa likväl som ett patogent. Undervisningen är dock övervägande patogent. Det innebär att undervisningen många gånger tar avstamp i att undvika dåliga beteenden istället för att främja hälsosamma beteenden. Resultatet visar även att undervisningen kring sociala relationer inte framhåller hälsofördelarna med dessa.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att studera elevers uppfattning om livslång fysisk hälsa och skolans förmåga att lära ut den. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: 1) Vad upplever gymnasieelever att de fått med sig för kunskap om det livslånga perspektivet på fysisk hälsa från skolan? 2) Hur ser gymnasieelever på sin egen förmåga att främja sin fysiska hälsa i framtiden? 3) Hur upplever gymnasieelever de kritiska ungdomsåren med hänsyn till minskad fysisk aktivitet? Metod Studien har en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta gymnasieelever (16-18 år) från två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna varade i cirka 30 minuter, transkriberades och analyserades enligt tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades utifrån det teoretiska perspektivet Self-determination theory om inre- och yttre motivation. Resultat Deltagarna upplevde att skolan har haft en positiv inverkan på deras syn på livslång fysisk hälsa. Samtliga deltagare uttryckte på olika sätt att de genom skolan tagit åt sig av sambandet mellan positiva hälsoaspekter och regelbunden fysisk aktivitet. Merparten av deltagarna lyfte fram generella tankar om livslång fysisk hälsa som behandlats inom skolan, men många upplevde att ämnet ofta behandlats relativt ytligt och varit avskilt från praktiska moment. Samtliga deltagare uttryckte en vilja att upprätthålla den fysiska hälsan genom regelbunden aktivitet i framtiden och majoriteten uttryckte även att de trodde de skulle lyckas med detta. Olika typer av inre- och yttre motivation nämndes som viktiga faktorer för att främja den fysiska hälsan i framtiden, och tidsaspekten nämndes av flera som en riskfaktor. Deltagarna såg på sin nuvarande ålder som en övergångsålder där fysisk- hälsa och aktivitet ofta bortprioriteras. Slutsats Skolans förmåga att lära ut livslång fysisk hälsa upplevs som något ytlig enligt respondenterna i föreliggande studie. Gymnasieleverna förstår att det är viktigt att främja den fysiska hälsan men har svårare att uttrycka varför det är viktigt. Det tycks också finnas ett behov av att integrera teori med praktiska moment i undervisningen, för att skapa en djupare förståelse. Eleverna har emellertid en positiv framtidstro gällande främjandet av den fysiska hälsan, dock bekräftas svårigheterna i att upprätthålla aktivitetsnivåerna i den nuvarande åldern. / Aim The purpose of this study was to examine students’ perceptions of lifelong physical health and the schools ability to teach this. From this purpose, three research questions were formulated: 1) What knowledge about the lifelong perspective on physical health do upper secondary school students perceive they have obtained from school? How do upper secondary school students view their own ability to promote their physical health in the future? 3) How do upper secondary school students perceive the critical youth years with regards to reduced physical activity? Method The study has a qualitative approach and semi-structured interviews where the method used for data collection. Data was collected from eight upper secondary school students (16-18 years) from two different schools in Stockholm. The interviews lasted about 30 minutes, and were thereafter transcribed and analyzed by thematic context analysis. Results were discussed in the light of the theoretical perspective Self-Determination and intrinsic- and extrinsic motivation. Results The participants expressed that the school had contributed with a positive impact on their views on lifelong physical health. They expressed that the school had taught them about the connection between positive health aspects and regular physical activity. The majority also put forward general thoughts about lifelong physical health that had been addressed in school, but many perceived that the subject often had been addressed on a relatively superficial level, separated from physical activity. The students expressed a will to maintain the physical health by regular physical activity in the future and the majority also believed that they would be able to succeed in this. Intrinsic- and extrinsic motivation were mentioned as important factors in the promotion of physical health in the future, and the aspect of time was mentioned as a risk factor by many participants. Their current age was viewed as a transition period between the adolescent life to the adult life, where physical- health and activity often is neglected. Conclusions The schools ability to teach lifelong physical health is by the participants perceived as somewhat superficial. The students expressed that they know that it is important to promote the physical health but they struggle to explain why. There also seems to be a need for theory to be integrated in practical lessons. The students have, however, a positive belief in the future when it comes to the promotion of their physical health, but in line with previous research, the current age is perceived as a challenging period to maintain physical activity and health.

<p>De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från <em>The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från <em>Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna. </em></em></p>

De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna.

The purpose of the study was to investigate the department manager’s experiences of how open-plan offices affect employees' psychosocial health and how they can affect the psychosocial health of employees' in open-plan offices. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample involved four department heads who worked at government agencies in a medium- sized city in central Sweden whose employees worked in open-plan office spaces. The study interview material was analyzed by a thematic analysis method. The main result indicated primarily that the department managers perceived the open-plan offices as socially reinforcing, a factor that promotes employees' psychosocial health. However, the department managers felt that open-plan offices may have a negative impact on employees' psychosocial health through disruptive elements. These disturbances were mainly caused by noise levels that often occurred in these office design spaces. The conclusion is that the open-plan offices strengthened the psychosocial health of the employees through proximity and collaboration. However, employees often experienced high noise levels in the open-plan offices, which negatively affected their ability to concentrate. Department managers considered themselves able to influence this issue by using behavioral guidelines to reduce noise levels in the open-plan offices. / Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers upplevelser av hur öppna kontorslandskap påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa samt hur de kan påverka den psykosociala hälsan bland medarbetare i öppna kontorslandskap. Metoden som användes var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehöll fyra avdelningschefer som arbetade på statliga myndigheter i en medelstor stad i Mellansverige vars medarbetare arbetade i öppna kontorslandskap. Studiens intervjumaterial analyserades genom tematisk analysmetod. Huvudresultatet visade främst att avdelningscheferna upplevde det öppna kontorslandskapet som socialt stärkande, en faktor som främjar medarbetarnas psykosociala hälsa. Avdelningscheferna upplevde dock att öppna kontorslandskap kan påverka medarbetarnas psykosociala hälsa negativt genom störmoment. Dessa störmoment var framför allt höga ljudnivåer som ofta uppstod i kontoren. Slutsatsen indikerar att det öppna kontorslandskapet stärkte medarbetarnas psykosociala hälsa genom närhet och samverkan. Dock upplevde medarbetarna ofta höga ljudnivåer i det öppna kontorslandskapet, något som påverkade deras koncentrationsförmåga negativt. Avdelningscheferna ansågs sig kunna hantera problemet genom att forma förhållningsregler om beteenden för att reducera ljudnivån i det öppna kontorslandskapet.

Vi lever i en värld som bli allt mer digitaliserad och att vara uppkopplad och att använda sig av en mobil, dator eller surfplatta är nästan oundvikligt för att passa in i samhällets struktur. Det finns studier som visar på att frekvent användning av sociala medier kan ge besvär så som depressiva symtom, ångest och minskat självförtroende i form av bland annat kroppskomplex. Syftet med studien var att undersöka hur användandet av sociala medier påverkar kvinnor i åldrarna 25-30 psykiska hälsa. Metoden för studien gjordes enligt en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde via kvalitativa intervjuer med sex stycken olika kvinnorespondenterna valdes ut utifrån ett bekvämlighetsurval för att undersöka hur kvinnorna upplevde att sociala medier påverkar deras psykiska hälsa. Resultatet utifrån dessa sex intervjuer resulterade till två olika teman som var psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Resultatet i studien visade på att respondenterna i studien upplevde bland annat ensamhet, kroppskomplex och bekräftelsebehov. De upplevde att de fick en sämre psykisk hälsa kopplat till att de använde sig av sociala medier. Slutsatsen från studien är att användandet av sociala medier påverkar kvinnors psykiska hälsa. Kvinnorna använde sig av sociala meder av olika anledningar och men gemensamt kände samtliga respondenter att känslorna kopplat till användandet ansågs mestadels vara negativa. Samtliga kvinnor som deltog i studien upplevde att sociala medier påverkade deras hälsa på något vis. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

The aim of this study was to examine if there were differences in experienced level of activity and meaningfulness when trying a minority-sport for students at an upper secondary school. The activities that the students performed were squash and badminton. The level of operating profit during the lesions were examined in order to see differences. The research questions were: - How do the students experience their level of activity and meaningfulness during a lecture in squash and badminton? - Is there a difference in operating profit and meaningfulness for the students when comparing squash and badminton? Method This study was performed in a semi qualitative manner, in the form of interviews, unstructured observations for 3 students and surveys where 15 students participated, where we used upper secondary school students. The students got to appreciate their differences in experienced level of activity, operating profit and meaningfulness. The main theoretical starting points of this study was phenomenology and physical literacy. Results All of the students reported increased physical activity and meaningfulness when playing squash compared to badminton. The participants also expressed that they would prefer to have a lesson series that consisted of squash rather than badminton. Conclusion The results presented in this study could be because that the students are trying out something that they have not tried before in terms of P.E and physical activity, hence connecting it to the theoretical theories of physical literacy and phenomenology where new challenges give the students a chance to show their problem solving abilities, focus and individual growth in the long term. / Syfte och frågeställning Studiens syfte var att undersöka om minoritets-bollidrott kan användas inom idrott och hälsa för att bidra till högre upplevd fysisk aktivitet och engagemang hos elever i åk 1 på gymnasiet. I studien gavs eleverna en chans att prova på squash och badminton, sedan undersöktes skillnader i deras upplevda aktivitetsnivå under utförandet av idrotterna. Frågeställningarna var: - Hur skiljer sig upplevelsen av deltagandet och aktivitetsnivån hos de som deltar isquash och badminton? - Skiljer sig upplevelsen av rörelseglädje samt meningsfullhet hos eleverna när de testarpå squash jämfört med badminton? Metod Semi kvalitativ studie i åk 1 på gymnasiet, med 15 elever som svarade på enkäter, intervjuer av 3 elever samt ostrukturerade observationer av dessa eleverna. Eleverna uppskattade sin upplevelse av aktivitetsnivå, rörelseglädje och meningsfullhet. De teoretiskau tgångspunkterna inom denna studie var fenomenologi samt physical literacy. Resultat De deltagande elever upplevde att de var mer fysiskt aktiva i squash, de tyckte också squash var roligare och upplevde att de ansträngde sig mer. Eleverna hade föredragit att ha squash under en lektionsserie istället för badminton. Diskussion Resultatet av studien kan bero på att det var en ny aktivitet som eleverna inte hade testat tidigare. Detta ligger i linje med begreppen physical literacy och fenomenologi där nyaförutsättningar ställer krav på att använda sig utav sina tidigare erfarenheter för att lösa problemet en ställs inför. En mindre känd idrott som till exempel squash skulle kunna bidra till att fokus under aktiviteten är mer på individuell utveckling där eleverna får verktyg att själva kunna utvecklas efter egen förmåga.

Ungdomars mentala hälsa har blivit sämre och orsakerna är inte klarlagda, även om försämringarna sammanfaller med digitaliseringen av samhället, smartphones och mer stillasittande. Skolan har ett ansvar att lära sina elever om hälsa och hur livsstilen kan påverka måendet och det finns mer att göra på området där ämnet idrott och hälsa har en stor roll. Genom att lära eleverna om den mentala tallriksmodellens sju delar; sömn, aktiviteter, motion, chilltid, relationer, hjärnvila och fokus kanske vi kan hjälpa eleverna att må bättre då dessa kan ses som skyddsfaktorer för mental hälsa. Därför är syftet med denna studie att undersöka möjligheten att påverka gymnasieungdomars mentala välmående och sömn genom en intervention med hjälp av den mentala tallriksmodellen inom ramen för undervisningen i kursen idrott och hälsa 1. Varje lektion i idrott och hälsa, under sju veckor, fick eleverna i fyra klasser på en gymnasieskola en introduktion till ett nytt av de sju områdena från den mentala tallriksmodellen. Eleverna tilldelades därefter två läxor på området varje vecka och utvärderade sitt mående och sin insats med läxan under veckan som gått. Före och efter interventionen fyllde interventionsdeltagarna samt kontrollgruppen i två enkäter, Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ) samt Sleep-Related Behaviour Questionnaire (SRBQ) och interventionsgruppens vilopuls testades. Resultatet visade att interventionsgruppen försämrade sina sömnrelaterade beteenden i viss mån medan kontrollgruppen inte visade några skillnader. För BBQ visade interventionsgruppen och kontrollgruppen minskad betydelse av vänner vid slutmätning och båda grupperna skattade vänner, fritid och nöjdhet med sig själv som viktigaste faktorerna för livskvalitet. Inga skillnader uppmättes för vilopulsen. Sammanfattningsvis så verkar en intervention över åtta veckor för gymnasieelever, med hjälp av den mentala tallriksmodellen, kunna göra skillnader för sömnbeteenden men inte för livskvaliteten. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning idrott och hälsa</p>

Bakgrund: Mental ohälsa är ett växande hälsoproblem i dagens samhälle och framförallt ökar förekomsten av depression och ångest, vilket grundar sig i en stress att ständigt prestera efter samhällets krav. Begreppet hälsa definierades utifrån olika teorier och perspektiv med utgångspunkt i Nordenfelt, Antonovsky och Gadamers skilda teorier om begreppet hälsa, där det förklaras hur fenomenet kan uppnås på individnivå. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar mental hälsa. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes som resulterade i tre kvalitativa och tio kvantitativa artiklar som belyste fysisk aktivitet i samband med mental hälsa och som därefter kvalitetsgranskades och analyserades. Analysen utmynnade i fem kategorier; Stress, Depressiva symtom och ångest, Välbefinnande, Fysisk aktivitetsgrad och Meningsfullhet. Resultat: Resultatet visade att fysisk aktivitet i olika grader påverkade den mentala hälsan positivt och all aktivitet var till fördel för välbefinnandet. Då den mentala ohälsan ökar är det av betydelsefull vikt att få kunskap om faktorer som kan hindra denna utveckling. Genom att sjuksköterskan frambringar kunskap och delger information omkring betydelsen av fysisk aktivitet kan den mentala hälsan främjas oberoende på sjukdomstillstånd. Fysisk aktivitet kan användas som ett hälsofrämjande hjälpmedel och i förebyggande av mental ohälsa.