No description available.

Organisatorisk identifikation (OI) är starkt kopplat till anställdas psykiska hälsa och arbetsprestation. Denna studie avsåg att utforska denna koppling hos anställda inom äldrevården, både i norra Sverige och Katalonien i Spanien. 166 svenska och 353 spanska chefer och anställda inom äldreomsorgen deltog i studien som syftade till att undersöka vilka bakgrundsfaktorer som har koppling till skattad OI, om det finns ett samband mellan chefers och personals OI, och om OI kan predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. Huvudresultaten visar att de bakgrundsvariabler som var kopplade till OI var chefsposition och land. Chefers OI hade inget signifikant samband med personalens OI. OI hade dock ett signifikant prediktionsvärde för både anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet. Potentiella förklaringar till sambanden, samt värdet av OI som verktyg i arbetet för anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet tas upp i diskussionen. Generaliserbarheten i resultaten samt reliabilitet hos instrument behandlas i metoddiskussionen. / Organizational identification (OI) is strongly associated with employees’ psychological well-being and job performance. This study explores this association within a group of elder care employees in the north of Sweden and Catalonia, Spain. 166 Swedish and 353 Spanish managers and staff members from the elder care participated in the study that aimed to examine which demographic variables were connected to OI, if there was a correlation between managers and their staffs OI, and if OI can predict employees’ psychological health and quality of care. Main results show an association between OI and manager position as well as country origin. Manager OI was not associated with staff OI. OI was a significant predictor for both employees’ psychological health and quality of care. Potential explanations for the associations found, and the relevance of OI as and instrument in the work towards a better psychological health and quality of care is discussed, as well as generalizability and reliability of instruments.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever.   Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa.   Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter. Lärarna belyser att deras arbeta är viktigt för att motivera sina elever och nämner bland annat social kompetens, respekt, förtroende, förståelse och kunskap som några kvalitéer som hjälper dem i deras arbete att motivera.

No description available.

Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

Abstract Allt fler barn får en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan och det är ett problem. Skolan och framför allt idrottlärare behöver hitta effektiva strategier som motiverar fler elever till att delta i skolidrotten. Denna studies syfte var att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever i årskurs 7-9 att delta i skolidrotten och hur de anpassar lektionen efter gruppen och individen, utifrån de resurser som idrottslärare har till förfogande. Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultatet visar att motivation är en nyckelfaktor för att höja deltagandet i skolidrotten samtidigt önskar lärarna mer tid för att kunna se varje individ. Idrottslärare motiverar elever genom att samtala, peppa, låta dem påverka aktiviteter inom vissa ramar samt att förnya och förändra aktiviteter i idrotten.

Skolans värdegrund och uppdrag vilar på att alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning och därmed ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar. Med detta avses att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande undervisning för elever med funktionsnedsättning samt deras syn på inkludering av elever med funktionsnedsättning. I studien valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med åtta lärare i skolämnet idrott och hälsa och en fenomenografisk ansats tillämpades för att analysera det empiriska materialet. I resultatet framkommer det att lärarna hade en positiv inställning till inkludering och att de såg flera möjligheter och vinster både individuellt och socialt för barn med och utan en funktionsnedsättning. Men även att lärarna med mindre erfarenhet och utbildning inom anpassad fysisk aktivitet känner sig osäkra och efterfrågar därmed mer kompetensutbildning men också utrymme och material för att kunna bedriva en mer meningsfull undervisning.

Bakgrund: Sedan 2004 finns en studentledd Hälsomottagning (HM) vid Linnéuniversitetet i Kalmar där sjuksköterskestudenter under en femveckorsperiod i utbildningen, praktiserar sina kunskaper i hälsofrämjande vård. Alla över 18 år är välkomna och årligen tar HM emot ca 1200 besökare. Hälsobesöket innefattar enklare provtagning, konditionstest på cykelergometer och samtal med hälsostödjande syfte. Besöket sker på besökarens eget initiativ och är kostnadsfritt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika anledningar till att besökarna kommer och återkommer till Linnéuniversitetets Hälsomottagning samt vilken betydelse besöket har för besökaren. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med frågeformulär innehållande öppna frågor. Totalt inkluderades data från 76 besökare mellan 18 och 86 år. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att anledningarna till besöken var att kontrollera sin hälsa och kunna jämföra den över tid. Besökarna blev stärkta i hälsoprocessen, de kände sig viktiga och såg besöket som en lättillgänglig hälsokontroll. Besökens betydelse beskrevs som att besökarna blev mer medvetna om sin hälsa, de blev stärkta i handlingskraften och de blev bekräftade av studenterna.  Slutsats: Enligt föreliggande studie så kommer besökarna för att de är intresserade av att kontrollera och att ha kontroll över sin hälsa. Studenternas professionella bemötande i kombination med gott om tid för besöket bidrar till besökarnas känsla av delaktighet, både i sin egen hälsoprocess och i studenternas lärande. Hälsobesöken sågs som en lättillgänglig hälsokontroll och ett komplement till det som erbjuds i primärvården.

Denna uppsats har till syfte att undersöka 10 nyanlända elevers uppfattningar om ämnet idrott och hälsa i relation till deras bakgrund och vilka hinder och möjligheter de ser i förhållande till ämnet. Eftersom det finns begränsad forskning om idrottsundervisningen i relation till nyanlända elever har uppsatsen en yrkesrelevant betydelse. I studien valdes kvalitativa intervjuer för insamling av data där 10 nyanlända elever intervjuades. Den fenomenografisk metodansatsen användes för analys av det empiriska materialet. Resultat av undersökningen blev att nyanlända har en positiv bild av idrott och hälsa. De beskriver de sociala möjligheterna av att lära känna sina klasskamrater, vilket är ett sätt att klara av skolarbetet. Hindren de nämner handlar om moment som simning och orientering. De beskrivs som svåra eftersom de inte har utövats tidigare. Elevernas utsagor kunde tydas som att deras uppfattning om innehållet i idrottsundervisningen var fokuserat på bollsporter och simning samt ett hälsoperspektiv. Deras beskrivning av idrott och hälsa är kopplat till deras erfarenheter från moderlandets idrottsundervisning.

Bakgrund: Mentala sjukdomar fortsätter att öka världen över och har en stor inverkan på människors hälsa och sociala liv. Bipolär sjukdom räknas till de mentala sjukdomarna, och innebär att man i perioder har ett maniskt beteende och i perioder även är depressiv. Personer med psykisk ohälsa förekommer överallt inom vården, och det är viktigt att sjuksköterskor, var man än jobbar, har kunskap och förståelse för dessa psykiskt sjuka tillstånd. Detta för att sjuksköterskorna ska kunna bemöta och vårda dessa patienter på bästa möjliga sätt, trots den mentala ohälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom, samt att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design bestående av 15 sökta artiklar. Huvudresultat: Många har svårt att acceptera sin diagnos, och acceptans av sjukdomen kan vara en lång process. Medicinering är problematiskt för många, då biverkningarna är många och ofta påverkar det dagliga livet för patienterna. Fördomar, stigmatisering och dåligt bemötande är tyvärr väldigt vanligt när det kommer till psykisk ohälsa, och detta leder till försämrad mental hälsa och sämre livskvalité för de som lider av bipolär sjukdom. Många upplever tyvärr även sjukvården som negativ, då många ansåg att sjukvården inte kunde bidra med det de behövde. Slutsats: Bemötande, stöttning och information är väldigt viktigt för att patienterna ska kunna acceptera sin sjukdom och kunna uppnå hälsa och ett gott liv trots sin diagnos. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i detta, och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka problem och tankar en person med bipolär sjukdom kan ha, för att på bästa sätt kunna stötta och vårda dessa patienter.