Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar att definitionen av hälsa är relativt likvärdig bland deltagarna i studien, även då vissa utsagor skiljer sig från majoriteten. Skillnader går främst att utläsa inom idrottslärares arbetssätt gällande de fysiska momenten inom ämnet. De skillnader som presenteras kan kopplas till idrottslärarnas habitus, där tidigare intressen och livsstil påverkar de pedagogiska val som tas. Slutsatsen efter studiens genomförande är att idrottslärare i viss mån påverkas av de dispositioner de bär med sig in i yrket. Dock kan dessa dispositioner förändras allteftersom nya erfarenheter och kunskaper uppkommer via yrket.

Bakgrund: 700 000 människor i Europa lever med någon form av stomi. I samband med en stomioperation kan kroppsuppfattningen förändras och därmed också attityden till sin egen kropp. Detta kan leda till problem med den sexuella hälsan i form av minskad lust, rädsla att samlaget ska orsaka smärta och att personen med en kolostomi kan känna sig mindre attraktiv. Det ingår i sjuksköterskans roll att samtala kring den sexuella hälsan men sjuksköterskorna kan uppleva detta problematiskt då ämnet kan anses vara känsligt och privat.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att samtala kring sexuell hälsa med personer som har kolostomi.Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två stycken kategorier och sju stycken underkategorier. Kategorin samtalets innehåll fick tre stycken underkategorier när frågan ställs och om samtalet blir av, patientens upplevelser enligt sjuksköterskan och tips och råd. Kategorin faktorer som påverkar samtalet fick fyra stycken underkategorier så som ålder, genus, efterfrågar andra resurser och fokus på annat.Slutsats: Det rådde delade meningar gällande om samtal kring den sexuella hälsan tillhörde sjuksköterskeprofessionen eller inte. Samtalet var viktigt att ta upp men att det fanns brister som att sjuksköterskorna efterfrågade andra resurser. Det visade sig att det fanns olika faktorer som påverkade samtalet och ifall samtalet ägde rum eller inte. Faktorer så som patientens ålder, genus, miljön runt samtalet och även att sjuksköterskorna och patienterna fokuserade på annat. Slutligen förekom det funderingar på om denna studie är applicerbar på andra sjukdomstillstånd som exempelvis hjärtinfarkt.

Studien handlar om hur yngre barns rörelseglädje och motorik stimuleras genom planerade rörelseaktiviteter inomhus. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare resonerar och förhåller sig till yngre barns rörelseglädje och motorik. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som förskolan har för att genomföra planerade rörelseaktiviteter inomhus samt hur förskollärarna anser att barn reagerar på detta. I förskolans styrdokument är barns motorik ett läroområde som förskolan ska arbeta med och vi vill i studien fokusera på hur arbetet med barn 1-3 år gamla genomförs. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där intervju och observation används i form av en metareflektion som kan vara en ansats till en learning study. Teoretiska utgångpunkten är Hannafords teori och sociokulturella teorin.    Resultatet visar att förskollärarna anser att motorik är en viktig del av barns utveckling och menar att dessa övningar går att få in i verksamheten med enkla medel. I nuläget sker detta till största del spontant på den avdelning där undersökningen genomfördes. Förskolans personal har erfarenhet av planerade rörelseaktiviteter samt en medvetenhet kring motorikens betydelse, men trots detta finns det i nuläget inte några planerade rörelseaktiviteter eftersom det inte anses passa in i deras arbetssätt. Efter genomförd undersökning ändrades förskollärarnas uppfattning genom att de ansåg att genomförandet av rörelseaktivitet inte behöver vara så komplicerat som de trott. De upplever att barnen hade roligt och att rörelseaktiviteten togs emot av barnen på ett tacksamt sätt.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning visar att vård på annat språk än modersmål tenderar att ge sämre utfall för patient och anhöriga. Med barn som patient är det viktigt att tidigt lägga en grund för att behålla trovärdigheten för vården genom barnets liv.   Syfte Att undersöka hur sjuksköterskor anser sig kunna ge och få information i vården av barn, när barn och anhöriga inte pratar/förstår svenska. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns strategier och hjälpmedel som tillämpas för att ge korrekt information, samt få svar på om sjuksköterskorna anser att dessa hjälpmedel underlättar i deras arbete eller inte.   Metodbeskrivning Studien är en deskriptiv studie med kvantitativ ansats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ del. Enkäter delades ut på barnavdelningar och barnmottagningar på ett sjukhus i Mellansverige. Totalt svarade 44 sjuksköterskor.   Resultat Majoriteten av deltagarna upplevde att de sällan och ibland kunde ge information till och få information av patient och anhöriga. Majoriteten uppgav att det fanns en strategi på deras avdelning och hälften ansåg att den fungerade bra. Enligt samtliga finns hjälpmedel att tillgå. Bästa hjälpmedlet ansågs vara tolk på plats. Telefontolk var det mest tillgängliga hjälpmedlet.   Slutsats Ingen av sjuksköterskorna i denna studie ansåg att de alltid kan ge information till patient och anhöriga. Studien visar att det finns svårigheter i kommunikationen och informationsutbytet mellan sjuksköterskor och patient och anhöriga. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de ibland når fram med korrekt information till patient och anhöriga när dessa inte talar och eller inte förstår svenska och att de ibland upplever att de får korrekt information av patient och anhöriga. Det finns för det mesta en strategi på arbetsplatsen och det finns ofta tillgång till hjälpmedel. Telefontolk är det mest tillgängliga hjälpmedlet och tolk på plats är det bästa, dock framkommer det att tolkens kvalitéer spelar roll, som exempelvis medicinsk kunskap. Planering för tolksamtal kräver framförhållning och tolk önskas i större utsträckning. / ABSTRACT Background Research has shown that health care in another language than the patient’s main language can affect the outcome of treatment in a negative way. It is of great importance when children are patients that the foundation of health care feels safe and trustworthy since the way of viewing health care will affect the rest of the child’s life.   Aim Examine nurses experience of giving and receiving information in the care of children when children and/or relatives do not understand/speak Swedish. Another aim is to examine if there is any strategies and tools that are being used to give correct information and if the nurses believe the tools help them or not.   Method The study is a descriptive study with quantitative approach and a quantitative content analysis contenting a qualitative part. Surveys were handed out on pediatric wards and clinics on a hospital in the middle of Sweden. In total, 44 nurses replied.   Result The respondents believed that they sometimes could give and receive information to and from patients and relatives. A majority said there was a strategy on their ward and half of them thought the strategy was working well. All of the respondents said tools were available. The best tool was interpreter at the scene. Most accessible was telephone interpreter.     Conclusion No one of the participating nurses believed they could give information correctly to patients or and relatives that do not speak or and understand Swedish. This reveals an uncertainty whether the right information has been given or received. The majority of the nurses believed that they sometimes can give and receive correct information to/from patients and relatives that do not speak and or understand Swedish. Mostly there was a strategy available and tools were always available. Telephone interpreter was the most accessible tool and interpreter at the scene was the best option, although there were some questions considering the quality of for example the medical knowledge of the interpreter. Booking of an interpreter took a lot of planning ahead and there is a need for more bookings.

Prostatacancer är idag en av de vanligaste cancerformerna hos män i världen och en av de vanligaste dödsorsakerna hos cancerdrabbade män. Orsaksfaktorerna bakom prostatacancer är ännu inte fastställt. Prostatacancer och behandling medför psykiska och fysiska besvär vilket påverkar den sexuella hälsan hos männen.

Vi har i dagens samhälle väldigt höga krav på oss själva och varandra. För många ungdomar är skolan en av de första källorna till hälsa eller ohälsa de kommer i kontakt med. Psykisk och fysisk ohälsa idag är något som det ofta talas om i media, i skolor och runt om oss väldigt ofta, inte minst i min utbildning. Jag som blivande gymnasielärare i idrott och hälsa vill därför undersöka om ämnet idrott och hälsa kan ha en positiv eller negativ effekt på gymnasielevers psykiska och fysiska hälsa. Syftet med arbetet blir då att undersöka betydelsen för elevers fysiska och psykiska hälsa i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Frågeställningen som genomsyrar arbetet och som arbetet bygger på är följande:-Anser gymnasieelever att ämnet idrott och hälsa har en positiv effekt på deras fysiska och mentala hälsa?För att uppfylla detta syfte så har en enkätundersökning genomförts på en gymnasieskola i Lunds Kommun där totalt 115 gymnasieelever som alla varit över 18 år gamla deltagit. Efter att den data som samlats in analyserats visar det sig att gymnasieeleverna menar att ämnet idrott och hälsa är en källa till psykisk hälsa, men framförallt fysiskt hälsa. / We have very high demands on ourselves and each other in today's society. For many young people, the school is one of the first sources of health or ill-health they encounter. Mental and physical ill-health today is something that is often talked about in the media, in schools and around us very often, not least in my education. As a future high school teacher in physical education, I would like to investigate whether the subject of physical education can have a positive or negative effect on the mental and physical health of high school students. The purpose of this study will then be to investigate the significance for pupils' physical and mental health in relation to the subject of physical education.The issue that permeates the study and on which the study is based is as follows:- Do high school students consider that the subject of physical education has a positive effect on their physical and mental health?To fulfill this purpose, a questionnaire survey has been conducted at a high school in Lunds Kommun, where a total of 115 high school students who have all been over the age of 18 participated. After the collected data has been analyzed, it turns out that high school students believe that the subject of physical education is a source of mental health, but above all physical health.

Bakgrund Skiftarbete är en nödvändighet inom sjukvården för att arbetet ska bedrivas dygnet runt. Detta medför dock konsekvenser för sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan har ett ansvar gentemot sig själv och mot patienten att upprätthålla sin hälsa för att kunna ge god vård. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur skiftarbetet påverkar sjuksköterskans fysiska, psykiska och sociala hälsa. Metod Litteraturstudien utgår utifrån en integrerad analys enligt Kristensson (2014) av 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som ligger till grund för resultatet. Resultat Fyra kategorier identifierades: Sömnstörningar; muskuloskeletala, gastrointestinala och kardiovaskulära problem; stress och ångestrelaterade besvär samt försämrad hantering av socialt liv. Slutsats Sömnbrist på grund av skiftarbete är en gemensam faktor till de negativa hälsoeffekterna som drabbar sjuksköterskans hälsa. Den nedsatta sömnen leder till ett nedsatt immunförsvar som i sin tur är orsaken till vissa sjukdomar och stress.

Dagens hälsoproblem bland barn och ungdomar är i allt större utsträckning av socialmedicinsk karaktär och kräver därför ett förebyggande och mer miljö- och beteendeinriktat arbetssätt. Skolhälsovården har en nyckelposition i det förebyggande arbetet för att främja hälsa, och dess roll inom skolan har därigenom förstärkts. Skolans psykosociala miljö och sätt att bemöta elever och föräldrar är viktiga instrument i hälsoarbetet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans funktion för att främja hälsa inom skolhälsovården. Denna kunskap kan skolsköterskan använda sig av som underlag i sitt arbete inom skolhälsovården. Studien baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar, varav två publicerade litteraturöversikter.Resultatet visade att skolsköterskans funktion för att främja hälsa hos skolelever inom skolhälsovården bestod i att fungera som hälsoexpert, fungera som elevernas förtrogne, identifiering av elevernas hälsobehov, fungera som ett vakande öga för elevernas hälsa och föräldrarstödjan. Nyckelord: Skolhälsovården, hälsa, prevention, skolsköterska, intervention, hälsoutbildning, skolbarn. / Today´s health problems amongst children and young adults are often related to socialmedical factors and must be approached by preventive, environmental and behavioristic strategies. The key role of school Health Services within school is therefore obvious and has become more important. School climate and way of treating pupils and their parents are important instruments in health promotion.The aim of this study was to illustrate the function of the schoolnurse to promote health in School Health Services. This knowledge can be used by schoolnurses in their work in School Health Services. The study was based on eight qualitative scientific papers, two of them were published literature reviews. The result showed that the function of the schoolnurse to promote health to pupils in School Health Services was to acting as a health expert, acting as a confidante to the pupils, identification of the pupils health needs,acting as a watching eye for the pupils health and family support. Key words: School Health Services, health, prevention, school nurse, intervention, health education, pupil.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10 % av alla kvinnor.  Celler som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, vilket ger symtom som svår smärta och kraftiga blödningar. Hälso- och sjukvårdspersonal missar symtom bland annat på grund av bristande kunskap, vilket kan leda till diagnostisk försening.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios utifrån ett hälsoperspektiv  Metod: Beskrivande litteraturöversikt. Femton studier med kvalitativ ansats söktes fram genom databasen PubMed och analyserades med Evans tematiska analys.Resultat: Kvinnor som lever med endometrios beskrev både positiva och negativa möten från hälso- och sjukvården, samt att de ofta blev erbjudna olika behandlingar som de kände sig tveksamma till. Vidare framkom att kvinnorna hade erfarenheter av att endometriosen inverkade på deras liv genom erfarenheter av fysisk-, psykisk-, social- och reproduktiv hälsa. Kvinnorna beskrev även olika hanteringsstrategier som de anammade för att minska sina symtom och främja sin hälsa  Slutsats: Att leva med endometrios är något som i stor utsträckning påverkar kvinnans hälsa negativt både fysiskt, psykiskt och socialt. Kvinnor möts ofta med oförståelse från sjukvården och detta kan vara en bidragande faktor till den diagnostiska fördröjningen.