Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur kuratorer i högstadie- och gymnasieskolor arbetar preventivt och hälsofrämjande med ungdomars psykiska hälsa samt hur kuratorers samverkan med andra ser ut. Vi ville också ta reda på vilken problematik som enligt kuratorerna är vanligast samt orsaken till detta. Vi har använt oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats, baserad på intervjuer med kuratorer. I resultatet har det framkommit att de ungdomar som har kontakt med kuratorn ofta kommer dit genom en lärare, skolsköterska eller av egen vilja. Den problematik som tycks dominera är till exempel trötthet, stress, hemsituation eller kamratrelationer. Resultatet visade även att kuratorerna finner det svårt att arbeta preventivt eftersom tiden inte räcker till. I vår undersökning har vi använt KASAM och risk- och skyddsfaktorer som teoretisk utgångspunkt. Dessa teorier visade sig ha starka samband med kuratorernas arbetssätt, då kuratorer fokuserar mycket på att hjälpa elever att hitta och stärka sig själva samt arbetar med att kartlägga elevens hela livssituation.

Dans har länge funnits inom ämnet idrott och hälsa i mer eller mindre utsträckning. Hur mycket utrymme dansen får och även utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lärarna utgår ifrån samma styrdokument. I vår studie kommer vi se på området dans utifrån lärares intresse och erfarenheter och om detta påverkar i vilken grad dansen får utrymme i undervisningen. Studien syftar även till att se hur dansundervisningen påverkats i och med övergången till Lgr 11. Utgångspunkten i teorin kommer vara läroplansteori, alltså hur man kan tolka läroplanen utifrån olika förutsättningar. Lärare tolkar läroplanen och utformar undervisningen efter sina egna erfarenheter och kunskaper. Den sociala inlärningsteorin handlar om observationer och det som eleverna tar efter från läraren. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod och inom denna ram föll valet på att genomföra intervjuer. Fem lärare i en medelstor stad i sydöstra Sverige deltog i studien. Det som framkommer i studien är att lärarna har olika intressen och erfarenheter av dans. De har olika åsikter om hur de ser på begreppet dans och även hur de ser på den nya läroplanen. Kopplingen mellan lärarens erfarenheter och intressen gentemot dansen roll i undervisningen blir tydliga i denna studie. Övergången mellan Lpo 94 och Lgr 11 har tydligt visat sig vara positiv i flera bemärkelser.

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket. Resultaten av denna undersökning tyder på att idrottslärares tolkning av hälsa inte beror på antalet år de har arbetat inom yrket eller deras könstillhörighet. Resultaten tyder inte heller på att idrottslärarna har ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa och vad som ska ingå i hälsoundervisningen.

ABSTRACT   Background: Aging and losing cognitive and physical functions is difficult. To also be affected by dementia means that you lose some part of your identity and the ability to take care of yourself. It is important to find alternative, non-pharmacological ways to increase health for the elderly and those who are affected by dementia. When dogs are used for therapeutic purposes in health care it is roughly divided into two different forms; AAA (Animal Assisted Activity) and AAT (Animal Assisted Therapy). AAI (Animal Assisted Intervention) is also used as a term, in which AAT is included. These three forms of animal contact do not require verbal communication, which is advantageous to use for people with dementia. Purpose: Through a literature review examine whether dogs affect the health of elderly residents, living in nursing homes suffering from somatic diseases and/or dementia. Method: Literature study with a total of nine included articles, of which one is qualitative and eight are quantitative. The databases used are PubMed, CINAHL and SCOPUS. Results: One can derive some improved health in people living in nursing homes through the presence of dogs. However, one can not see any connection in the articles on how much time is required with the dogs or if any form of therapy (AAI, AAT or AAA) is more beneficial and effective. Conclusion: The result demonstrates that there are positive effects on mental and physical health of those exposed to dogs in nursing homes. However, more research on larger groups is needed to determine whether there is evidence of how these therapies should be used and on what patients. Keywords: dogs, health, dementia, nursing home

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan. En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner. Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner. Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet.

No description available.

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vår studie är att undersöka hur hälsodirektiv framskrivs i skolhälsovårdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: • Vilka direktiv för hälsa finns för skolhälsovården och i Lpf94 och hur formuleras dessa? • Hur implementeras dessa hälsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan? • Hur påverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillåts inomde nationella hälsodirektiven? Metod: Studien utfördes på två svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjälp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hälsa samt lokala styrdokument för skolhälsovården och lärare. Intervjuerna genomfördes på två idrottslärare och två skolsköterskor. Materialet analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori och med hjälp av denna kunde vi se hur de nationella riktlinjerna i hälsa konkretiserats i de lokala styrdokumenten och tillämpats i verksamheten. Resultat: Vi kunde se en skillnad i hur riktlinjerna har konkretiserats i de lokala styrdokumenten för skolsköterskorna och idrottslärarna. Skolsköterskornas riktlinjer var tydligt formulerade och återkom på samtliga arenor med liknande formuleringar. Idrottslärarnas riktlinjer däremot hade ett större tolkningsutrymme och var mer otydliga. Detta syntes klart då konkretiseringen av kursmålen på transformerings‐ och realiseringsarenan ibland kunde vara svåra att greppa. Vissa av kursmålen saknades dessutom på transformeringsarenan vilket gjorde det svårare att se hur hälsa tillämpats iidrottsundervisningen. Arbetsformerna påverkades pga. idrottslärarnas stora tolkningsutrymme. Skolsköterskorna kunde, till skillnad från idrottslärarna, lättare peka på vilka arbetsformer och innehåll de har i verksamheten. Avslutande reflektion: För att kunna uppnå en god implementering krävs det bl.a. att skolpersonalen vid ett tidigt skede är väl informerade om hur förändringsarbetet ska gå till samt varför det ska göras. När Lpo94 skulle implementeras skedde detta med en bristfällig förhandsinformation till lärarna vilket ledde till att de inte visste hur den nya läroplanen skulle tillämpas. Detta syns än idag om man tittar på idrottslärarnas lokala kursplaner och undervisning. Utifrån de nationella riktlinjerna för idrottslärarna och skolsköterskorna finns goda förutsättningar för eleverna att få kunskap och upplysning i hälsa. Vi efterfrågar dock att fler ämnen ska anknyta till hälsa i kursmålen, då detta skulle kunna öka elevernas medvetenhet om hälsa och dess främjande effekter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat. Tidigare forskning pekade på att negativa erfarenheter från läkare påverkade tilliten negativt, samt att tilliten till en samhällsinstitution påverkades av tilliten till övriga institutioner. Resultatet visade att en nedsatt psykisk hälsa påverkade tilliten negativt. När hänsyn även togs till tidigare kränkningar, och negativa erfarenheter vid analysen av tilliten till sjukvården, minskade dock den psykiska hälsans påverkan.

Syftet med studien att skildra hur idrottslärare undervisar om doping och hur dessa lärare uppfattar kunskapskravet gällande doping angivet i gymnasieskolans läroplan. Frågeställningarna i studien behandlar hur två lärare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans läroplan. Undersökningssättet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lärarna undervisar om doping inom idrott och hälsa som en del av kost eller ANT- undervisning. Lärarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen är komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt. I undervisningen om doping ligger fokus på att förmedla vilka effekter och bieffekter som anabola androgena steroider medför för individen. Lärarna upplever att det finns en tidsbrist och att detta leder till att undervisningen om doping blir begränsad. En annan problematik är att lärarna upplever att deras kunskaper om doping inte är tillräckliga. Lärarna anser att undervisningen om doping skulle befrämjas om det fanns möjligheter att i vissa moment ta hjälp av expertis utanför skolans värld för att utöka elevernas kunskaper och höja deras medvetenhet om hälsoriskerna med doping. De använder läroboken "Idrott och hälsa 1 & 2 - Praktisk och teoretisk tillämpning" av Paulsson och Svalner ifrån 2011 i undervisningen om doping. Dessutom tillämpar de aktuella artiklar och dokumentärfilmer som berör området.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för många sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer är skrämmande och dendrabbade begränsas av sjukdomen, men det är inställningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hälsa. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hälsa. Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna användes kvalitativinnehållsanalys (Lundman & Hällgren Granheim, 2012) Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet från närstående och vänner var viktigt liksomatt leva så normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkärleken de fick från sina närstående samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp. Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid så kunde de ändå finnahälsa i sitt liv. Som sjuksköterska är det viktigt att fokusera på vad som kan stärka patientenshälsa. Mera forskning behövs också angående hur människor med obotlig cancer påverkas närde får möjlighet att förmedla sina upplevelser genom t.ex. sociala medier behövs.