Inledning En aktuell debatt i samhället är den om hälsan. Övervikten ökar, psykisk ohälsa ökar och vi rör oss allt mindre än förr. Detta gäller även barnen. Förskolan har som uppdrag att främja hälsan och ge barnen de verktyg de behöver för att kunna leva ett hälsosamt liv. Det är därförintressant att undersöka hur förskollärarna arbetar med hälsan i förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om hälsa och deraserfarenheter av att arbeta med hälsa i förskoleverksamheten. Frågor som fokuseras på: Vad innebär hälsa för förskollärarna? Vilka erfarenheter har förskollärarna av ett arbete med hälsa i förskolan? Metod I studien har kvalitativ metod använts. Fem förskollärare har intervjuats på två olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultat Resultatet från undersökningen visar att förskollärarna uppfattar hälsan som en viktig del iförskolan. Förskollärarna i studien beskriver att ett arbete med hälsan är betydelsefullt,eftersom det är viktigt att tillhandahålla en god hälsa genom hela livet. Arbetet med hälsankretsar kring aktiviteter som främjar den fysiska hälsan. Förskollärarna beskriver även att detär viktigt att barnen känner att de har vänner och är omtyckta på förskolan, vilket främjar denpsykiska och sociala hälsan. Stress är även något som barnen ofta utsätts för i vardagenbeskriver förskollärarna. I och med detta behöver barnen aktiviteter för att finna en sinnesrobeskrivs det. Samtliga förskollärare i studien är överens om att arbetet med hälsan äger rum iverksamheten och att de använder metoder som främjar den. Aktiviteter för att främja hälsanär rörelselekar inomhus, fri lek utomhus och avslappning för att minska stress. Förskollärarnabeskriver även hur de aktivt arbetar nära barnen för att stötta dem till att skapa relationer,vilket de anser vara viktigt för barnens välmående. Förskollärarna i studien redogör för att deönskar mer kunskaper inom området hälsa. Vissa gör även uttryck för att de behöver ökadekunskaper. Resultatet visar att utbildning, samt viss kompetensutveckling som förskollärarnatagit del av, givit dem olika kunskaper och uppfattningar om vad hälsa är och innebär. Vissaanser att det är viktigt med rörelse för hälsan. Andra bedömer vila och sinnesro som viktigtför hälsan och en ser att den fysiska, psykiska och sociala hälsan bildar en helhet av totaltvälbefinnande.

Dokumentation i patientjournalen grundades förmodligen i början av 1700- talet. Inom sjukvården innebär journal kontinuerliga anteckningar om patientens behandling och hälsotillstånd. Journalen är viktig och har som syfte att bedriva en säker vård såväl för personal som patient. Möjlighet att läsa den egna journalen har funnits länge men kunskap om hur patienter upplever läsningen är begränsad. Det är sannolikt att läsning av journalen kan leda till en ökad möjlighet att främja patienters hälsa och delaktighet i vården. Genom att få en inblick i patienters erfarenheter av att läsa journalen, hjälper det sjuksköterskan att kunna bemöta dessa patienter på bästa sätt. Syftet med litteraturöversikten   var   att   belysa   patienters   upplevelse   av   att   läsa   sin   egen patientjournal. Denna litteraturstudie är baserad på sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visar att upplevelsen av att läsa den egna journalen är övergripande positivt hos patienterna, men åsikterna skiljer sig till viss del. Tre huvudkategorier identifierades efter att sex subkategorier växt fram. Dessa teman var; patienters känsla av kontroll, ökad delaktighet samt upplevelse av oro och ångest. Det råder dubbla meningar kring om patienters läsning av journalen är väl fungerande eller inte. Ytterligare forskning inom området är nödvändig för att kunna utvärdera hur detta påverkar patienten och vårdkvalitén. Patientens läsning av journalen kan ha inverkan på sjuksköterskans arbetsuppgifter och på så sätt ge en ökad belastning på vården. Det krävs en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan kring patienters upplevelse av att läsa om sig själva i sin egen journal, för att kunna bemöta dem på bästa sätt. Sjuksköterskan bör uppmuntra patienten till att vara delaktig i sin vård för att nå bästa vårdkvalité och främja egenvård.

Den definition som finns av reproduktiv hälsa (RH) är framtagen av WHO och Socialstyrelsen och ligger till grund för arbetet med RH. Barnmorskan har i sin profession ett viktigt uppdrag att främja kvinnors RH.  Få studier har undersökt kvinnors egen upplevelse av detta område. I arbetet för att främja RH och för att möta den unika kvinnans behov, är det av vikt att rikta fokus mot kvinnors egen upplevelse och vad kvinnor upplever påverkar upplevelsen av RH. Föreliggande studie beskriver upplevelsen av reproduktiv hälsa utifrån 11 kvinnors perspektiv. Genom skrivna berättelser har kvinnorna delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter om graviditet, förlossning och den första tiden med ett nyfött barn. Resultatet har analyserats med hjälp av innebördsanalys. Detta har mynnat ut i 8 teman och ett övergripande tema, som visar vad kvinnorna upplever att reproduktiv hälsa är för just dem. Det övergripande temat kan närmast beskrivas som kvinnans upplevelse av att i och med graviditeten, befinna sig på okänd mark och hur relationen till närstående och barnmorskor påverkar denna upplevelse, hennes självbild och tilliten till kroppens förmåga. Det omfattar även den existentiella aspekten baserad på hur kvinnor upplever sin kropps funktioner och hur hon blir bemött och betraktad av omvärlden. Upplevelsen av RH är en ständigt pågående process, beroende och påverkbar. Den har existentiella inslag vilket ställer krav på vårdpersonalens bemötande och vårdorganisationen men även på kvinnan huruvida hon väljer eller väljer bort att kommunicera sina behov och önskningar gentemot barnmorskan.

No description available.

Bakgrund Stor del av människors hälsa och flertalet sjukdomar beror på människors ohälsosamma levnadsvanor. Metoden hälsoprofilbedömning (HPB) har visat ge stora positiva hälsoeffekter. Med mätningar, konditionstest på cykel och motiverande samtal läggs fokus på nuläge och förändring för att motivera deltagare till livsstilsförändring. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personer som gjort en HPB upplever som motiverande till förändring av livsstil. Metod Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fyra kvinnor som hade genomfört HPB högst en månad innan intervjuerna genomfördes. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat Det visade sig att både inre och yttre faktorer påverkade motivation till förändring hos informanterna. Efter att ha gjort HPB kunde informanterna se möjligheterna till förändring utifrån sina egna förutsättningar, att det krävs mindre ansträngning än de trott för att få positiva effekter på hälsan, samt att de nu kunde se hur livsstilen påverkar hälsan. Slutsats Mätningarna och konditionstestet är en motiverande faktor där informanterna får bekräftat vad resultatet är, medan MI är en viktig del för att deltagarna ska veta hur de själva ska gå tillväga för att genomföra en förändring utifrån sina egna förutsättningar. HPB som helhet är en bra metod för livsstilsförändring.

Idrott och hälsa är det skolämne som har förknippats med en tydlig särbehandling av flickor och pojkar i både styrdokument och praktisk undervisning.  Trots ambitioner att öka jämställdheten mellan könen i ämnet visar forskningen att denna förändring går mycket långsamt. Syftet med denna studien var att undersöka hur högstadielärare inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till begreppet traditionella könsmönster samt hur dessa lärare anser att de arbetar för att utmana/motverka traditionella könsmönster. Detta för att få en insikt i hur den enskilde läraren i idrott och hälsa arbetar kring traditionella könsmönster. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Lindes läroplansteori samt Connells genusperspektiv och Hirdmans genussystem. Forskningsmetoden består av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används för att samla in empiri. Totalt genomfördes sex intervjuer med sex högstadielärare. Resultaten visar att det finns en variation i hur lärarna tolkar begreppet traditionella könsmönster. Arbetet skiljer sig också åt mellan lärarna, där vissa har uttänkta strategier för att motverka traditionella könsmönster, medan de andra inte har någon genomtänkt strategi. Ett annat resultat som framkommer är att lärarna inte förmedlar till eleverna att de arbetar med att motverka traditionella könsmönster i sin undervisning. Det här gör att lärarnas arbete kring traditionella könsmönster kan ses som kontraproduktivt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka elevernas upplevelser och erfarenheter av IKT-stöd i undervisningen i idrott och hälsa och hur användningen av IKT bidrog till deras lärande. Den metod som användes i studien var kvalitativa intervjuer genom stimulated recall och nio elever från en högstadieskola intervjuades. Eleverna som intervjuades i studien hade deltagit i IKT-stödd undervisning under en tvåårsperiod där en del av lektionerna spelades in på video. Videodokumentationens syfte var att bilda en bakgrund till det eleverna beskrev senare i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten var sociokulturellt perspektiv som i studien innebar att eleverna samverkade med varandra, men också med artefakter, såsom bollar, linjer, gymnastikredskap eller IKT redskap som i det här fallet binder ihop elevernas handlingar. Studien visade att eleverna hade positiva erfarenheter av IKT-stöd i undervisning i idrott och hälsa. Med IKT i undervisningen fick eleverna både utbildning och underhållning som uppskattades av många. Studien visade också att IKT- stöd hade en positiv inverkan på elevernas lärande i ämnet idrott och hälsa och att idrottsundervisning med IKT-stöd underlättade lärande och gjorde information och instruktioner mer förståeliga. Detta ledde till att elevernas engagemang förbättrades, fokus och motivation ökade vilket samtidigt resulterade i att eleverna faktiskt lärde sig snabbare. / The aim of the present study was to investigate students' perceptions and experiences of ICT support in education in physical education and how the use of ICT contributed to their learning. The methodology used in the study was the qualitative research with stimulated recall. Students from an upper secondary school were interviewed. The interviewed students had participated in ICT-assisted learning during a period of two years in which some of the lessons were recorded on video.The purpose of video recording was to stimulate the students’ experiences, later described in the interviews. The video clips of some lessons were shown during the interviews. The theoretical starting point was a socio-cultural perspective. In the study that meant that the students interacted with each other, but also with artifacts such as balls, lines, gymnastics equipment and ICT tools who in this case linked the movements of the students. The study showed that the students had positive experiences with ICT support in the learning of physical education. When ICT was used many pupils enjoyed both the educational moment and the entertainment it provided. Another aspect of the study was that the ICT support facilitated easier learning and by making information and instructions more understandable. This resulted in improved student engagement, better focus and increased motivation, which actually also lead to faster learning. / ICT, physical education, teaching, learning, exergames, multimedia

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högstadielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Studiens fokus inkluderar om lärare anser att digitala hjälpmedel påverkar deras undervisning samt bedömningsprocess. 1. Hur används digitala hjälpmedel i undervisningen? 2. I vilket syfte används digitala hjälpmedel? 3. Vilka fördelar respektive nackdelar kan digitala hjälpmedel ha på undervisningen av idrott och hälsa enligt de tillfrågade högstadielärarna?    4. Hur kan bedömningsprocessen påverkas av digitala hjälpmedel enligt de tillfrågade högstadielärarna?    Metod: Studien som genomförts var en kvalitativ intervjustudie där fem olika högstadielärare som undervisar i idrott och hälsa och använder sig av digitala hjälpmedel i sin undervisning intervjuades. Resultat: Resultaten visade att inkluderingen av digitala hjälpmedel upplevdes kunna ha en positiv påverkan på elevers inlärningsprocess enligt de tillfrågade lärarna. Även bedömningsprocessen ansågs förenklas i och med användning av digitala hjälpmedel, främst genom videoinspelning. / Aim and research questions: The aim of this study was to examine how lower secondary school teachers in physical education work with digital tools in their teaching. The focus of the study includes if teachers believed that digital tools affect their teaching and the assessment process. 1. How are digital tools used in teaching? 2. What is the purpose of using digital tools? 3. What advantages and disadvantages can digital tools in the teaching of physical education have according to the surveyed lower secondary teachers? 4. How can the assessment process be influenced by digital tools according to the surveyed lower secondary teachers? Method: The study was carried out through qualitative interviews in which we interviewed five lower secondary school teachers who teach physical education and health, and use digital tools in their teaching. Results: The results showed that the inclusion of digital tools can have a positive impact on pupils' learning according to the surveyed teachers. Also, the assessment process was experienced to be simplified with the use of digital tools, mainly through video recording.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt. I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte. Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.