<p>Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att musik minskar psykiatriska symtom och att livskvaliteten ökar. För patienten är även mänsklig kontakt betydelsefull, både relationen till en musikterapeut och till övriga medpatienter. I omvårdnad kan musik användas för att bygga upp en terapeutisk omvårdnadsallians så att återhämtning möjliggörs. Det råder stor brist på forskning inom området och fortsatt forskning är viktig eftersom schizofreni är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom och vi bör därför utveckla och variera olika verksamma behandlingsalternativ.</p>

<p>Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats. Resultaten från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk vetenskapsansats och analyserats med hjälp av Aaron Antonovskys hälsoteori – KASAM. Vad som framkom under studien var att lärarna hade svårt att definiera begreppet hälsa, men det visade sig att den fysiska delen av hälsan var den dominerande i undervisningen. De hälso- och livsstilsfrågor som främst uppmärksammas är kost och fysisk aktivitet. För att nå ut till eleverna med hälsoundervisningen försöker lärarna väva in teori i den praktiska undervisningen, detta för att eleverna ska förstå sambandet mellan teorin och praktiken. Hälsans främsta betydelse för ämnet och eleverna enligt lärarna är samhällets utveckling mot allt mer stillasittande och ohälsosamma livsstilar.</p>

<p>Människor i dagens samhälle har ofta stor kunskap om fysisk aktivitet och dess positiva effekter för hälsan. Trots detta fortsätter nivån av fysisk aktivitet att sjunka i höginkomstländer. Många individer upplever inte någon glädje i samband med den fysiska aktiviteten. Syftet med studien var därför att undersöka vad det är som motiverar individer till att vara regelbundet fysiskt aktiva trots att individerna upplever negativa emotioner i samband med den fysiska aktiviteten. Öppna kvalitativa intervjuer genomfördes, och de tio informanterna var alla regelbundet fysiskt aktiva individer med negativa emotioner i samband med eller kring sin aktivitet. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med metoden grounded theory. Detta resulterade i en modell där kärnkategorin utformades till: ”önskan om att psykiskt och fysiskt förbättra och/eller bibehålla sin hälsa”. Ytterligare sju kategorier togs fram som alla var kopplade till kärnkategorin och bildade en överskådlig modell. Datan indikerade att både den fysiska och psykiska hälsan var centrala aspekter i varför individer var fysiskt aktiva. Det var dessutom av yttersta vikt för individerna att finna fler fördelar med aktiviteten och därmed ha en buffert till att motverka de negativa emotionerna. Slutsatsen blev att motivation har en avgörande roll för valet av livsstil och att samhället genom detta kan hjälpa individer med motivationsproblem till en mer aktiv vardag. Framtida forskning kunde vara en mer omfattande studie av samma typ eller att undersöka på vilka grunder de inaktiva avstår från fysisk aktivitet och därigenom kunna utveckla nya hjälpmedel till en fysiskt aktiv livsstil.</p>

<p>Motivationsarbete är viktigt i skolans värld, särskilt i Idrott och hälsa, då många elever aldrig</p><p>är fysiskt aktiva på fritiden, enligt litteraturen. Elevers inställning till fysisk aktivitet är en</p><p>viktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hälsa. Syftet med examensarbetet var</p><p>att få djupare kunskap om lärares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivt</p><p>deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Syftet har även varit att belysa lärarnas erfarenheter av att</p><p>stärka elever med dålig självtillit samt hur de förhåller sig till elevernas olika intressen och</p><p>behov.</p><p>Metoden som använts var kvalitativa intervjuer där fem stycken lärare i Idrott och hälsa, på</p><p>grundskolans senare del, intervjuats enskilt. Lärares erfarenheter från sin undervisning visade</p><p>att samtal, kontakt och tillit till eleverna är det som är viktigast då det gäller att motivera</p><p>elever eller öka deras självförtroende i undervisningen. Tvång i undervisningen är inte någon</p><p>lösning, utan istället låta eleverna göra någonting annat. För de elever som behöver stärka</p><p>självkänslan är det av vikt att låta dem hamna i situationer som de känner att de klarar av.</p><p>Olika stationer i undervisningen kan underlätta för att bemöta elevernas olika intressen i</p><p>undervisningen. En ökning av motivationen skulle även kunna uppnås om eleverna själva får</p><p>erfarenhet av de positiva effekter fysisk aktivitet för med sig. Entusiasm, tålamod och</p><p>förstärkning av olika slag är viktigt för att stärka och motivera elever. Resurser i form av mer</p><p>undervisningstid, extra lärare samt mindre elevgrupper skulle behövas i ämnet.</p>

<p>Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort. Resultatet visar att många kvinnor upplever den inducerade aborten som en livshändelse som får till följd ett spektrum av känslor av både positiv och negativ art så som lättnad, inre mognad, säkerhet i sitt beslut men också sorg, skam, skuld och ensamhet. Att integrera denna livshändelse ses vara en balansgång och en process som återkommer och som påverkar kvinnans möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande i sitt liv. Dels visar resultatet känslor och tankar som berör henne inombords. Vidare ser hon påverkan som relateras till hennes relationer och slutligen visar sig objektiva tecken på hälsa och ohälsa när hon och andra ser henne utifrån. Mer forskning behövs på fler kvinnor över längre tid efter ingreppet och på mannens hälsa efter partners inducerade abort.</p>

<p>Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer. Metoden utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa varav två även är specialidrottslärare. Könsfördelningen är två män och fyra kvinnor. Resultatet visar att lärarna i Idrott och hälsa uppfattar en viss anknytning mellan motorik och sociala relationer då god motorik kan skapa förutsättningar för sociala relationer. Dock belyser intervjupersonerna inte motoriken som den enda faktorn. Barnets personlighet, föräldrarnas stöd och uppmuntran, lärarens arbete i klassen samt tolerans från klasskamrater är andra faktorer som kan ha en anknytning till barns sociala relationer. </p><p>Nyckelord: barn, Idrott och hälsa, motorik, sociala relationer.</p>

<p>BAKGRUND</p><p>En utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos eleverna</p><p>för att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren som</p><p>hjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de själva</p><p>bedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?</p><p>SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR</p><p>Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de själva</p><p>bedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån två</p><p>frågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna i</p><p>idrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.</p><p>METOD</p><p>Examensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativ</p><p>datainsamling genom intervjuer som metod. Informanterna var utbildade mot de senare åren</p><p>och har arbetat i skolverksamheten i 18-23 år.</p><p>RESULTAT</p><p>Resultaten visar att lärarna bedömer eleverna efter andra kriterier än vad läroplanen säger. Ett</p><p>utav kriterierna som de väger in vid bedömning och betygsättning som inte står i läroplanen</p><p>är laganda mellan eleverna. Den gemensamma faktorn för vad som lärarna bedömer först är</p><p>3</p><p>utveckling och inställning. Varför eleverna bedöms som de gör enligt lärarna beror på</p><p>relationen som lärarna har med eleverna och att läroplanen är otydlig samt abstrakt.</p>

<p>Tidigare genomförda studier visar på brister gällande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet inom skolämnet Idrott och hälsa. Denna studie har därför genomförts för att ta reda på hur eleverna själva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var således att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolår 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hälsa. För att avgränsa studien lades fokus på tre områden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lärare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna.</p><p>Den metod som tillämpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor från samma klass, skolår 2-3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning. I diskussionskapitlet knyts resultatet av elevernas bearbetade utsagor samman med teorier om genus och tidigare forskning inom det undersökta området.</p><p>Resultatet visar att både pojkar och flickor tycker att idrottslektionerna är roliga, trots att de generellt tror att pojkar är mer intresserade av idrottslektionerna än flickor. Deras intresse grundar sig i de förekommande aktiviteterna, att idrottslektionerna ger möjlighet att tävla och att idrottslektionerna ger en möjlighet att få röra på sig. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att pojkar generellt beter sig som ”den oordentliga eleven” under idrottslektionerna samt att pojkar kämpar bra under idrottslektionerna. Samtidigt upplever eleverna att flickor generellt beter sig som den ”ordentliga eleven”. Men det finns också en upplevelse av att flickor är skrytsamma. Gällande lärarens kommunikation med pojkar och flickor upplever eleverna att både pojkar och flickor får beröm, men att pojkarna oftare än flickorna får tillsägningar från läraren.</p>

<p>Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att äldre patienter med höftfraktur riskerade att drabbas av psykisk ohälsa som depression, ångest och förvirring. Den psykiska hälsan påverkade rehabiliteringen och förekomsten av komplikationer. Avgörande för en god psykisk hälsa var att patienten upplevde någon grad av kontroll över sin situation efter höftfrakturen. Psykisk ohälsa efter frakturen ökade också risken för institutionalisering och mortalitet. Det behövs mer kvalitativ forskning som kan ge en djupare insikt i äldres psykiska hälsa, men också forskning som granskar åtgärder och deras effekt på äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur.</p>

<p>Abstract</p><p>Idrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka</p><p>uppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.</p><p>Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsa</p><p>är ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik. Eleverna ansåg att Idrott och hälsa är ett bildningsämne eftersom det enligt dem handlar om att röra på sig och ta hand om sin kropp. Det visade sig att lärare och elever upplever att målen är luddigt beskriva, vilket gör det svårt att legitimera ämnet Idrott och hälsa</p><p>som bildningsämne. Ett annat hinder för att ämnet ska verka bildande är att ämnet har färre timmar än tidigare. Möjligheter inom ämnet som både lärare och elever beskrev var att eleverna lär sig att samarbeta och utveckla den sociala biten som inte sker i samma utsträckning i de övriga ämnena.</p>