Vikten av hållbarhetsredovisning kan ses genom den uppmärksamhet ämnet har från företag, media, myndigheter och den ökande regleringen genom införandet av nya direktiv och lagstiftning. Att manuellt analysera företags hållbarhetsredovisningar är en tidskrävande process. En automatiserad analys av hållbarhetsredovisningar skulle innebära ekonomiska och tidsmässiga vinster när viktiga insikter tas fram relaterat till större företags påverkan på sin miljö och omgivning. Denna studie syftar till att utforska möjligheterna till en automatisering av en befintlig manuell arbetsmetod. Prototypen som utvecklats tillämpar moderna språkbehandlingsmetoder, ett område inom maskininlärning, för att realisera denna vision. Studiens implementation uppnår för de utvärderade språkmodellerna upp till 96% precision för majoritetsklassen vid bearbetning av grunddatat respektive 55% precision för minoritetsdataklassen vid bearbetning av grunddata jämfört resultat från den manuellt genomförda metoden. Slutsatsen är att en automatiserad version av den befintliga manuella analysmetoden kan konstrueras och även förbättras med den snabba utveckling som sker inom teknologi och språkmodeller, om ytterligare resurser avsätts. Resultaten visar hopp om potentialen för en metodik som utvecklas i vidare arbeten. / The importance of sustainability reporting can be observed by the attention directed towards the subject from companies, media and authorities’ continuous new directives and laws. To manually analyze companies’ sustainability reports is a time-consuming process. An automated approach analyzing sustainability reports would give advantages regarding both time and economics when important insights related to companies’ operations are brought into light. This study aims to explore possibilities in automating an existing manual method related to analyzing sustainability reports. The developed prototype applies modern language models and methods related to machine learning to realize this vision. For the evaluated language models, the study’s implementation achieves up to 96% precision for the majority class, while the minority class achieves up to 55% precision in processing of data, when compared to reference results from the manual evaluation method. The work’s conclusion indicates that an automated version of the existing manual method for analysis can be constructed with sufficient resources, and even further improved as the area of technology further advances. The results are positive for the potential for a more sophisticated method that can be developed in further work.

Under de senaste decennierna har hållbarhetsrelaterade ämnen tagit allt större plats, både inom vetenskapen och också populärvetenskapen. Tidigare forskning visar att hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete oftast studeras ur ett företagsperspektiv. Media är en viktig intressent för företag och är en av de främsta kommunikationsvägarna mellan företag och deras andra intressenter. Medias rapportering är på så sätt värdefull för båda parter. Vi har därför valt att utifrån ett intressentperspektiv studera medias rapportering av företags arbete med hållbarhet. Syftet med studien är att utifrån ett intressentperspektiv bidra med kunskap om medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete. Resultatet visar att media inte axlar rollen som kritisk granskare fullt ut då rapporteringen inte är särskilt omfattande. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från dagspress utifrån en abduktiv ansats. Studien har en tvärsnittsdesign i vår kvalitativa metodansats. Vår analys kan likställas med tematisk analys, då vi har skapat teman med tillhörande underkategorier för att koda vårt material. Studien utgår från tre tidningar för att fånga variationen som finns i sättet media kommunicerar och har ett interpretativistiskt angreppssätt med inspiration från det hermeneutiska perspektivet. Analysmodellen har utvecklats utifrån den teoretiska referensramen som består av litteraturöversikt och teorier. Vår forskning visar att nyhetsartiklar i regel är legitimitetsstjälpande för det omskrivna företaget. Nyhetsartiklarna berör både allmänna och specifika områden kopplat till hållbarhet och inkluderar vanligtvis opartiska röster som kommenterar texterna. Vidare kan vi konstatera att sökningen efter nyhetsartiklar utifrån våra kriterier genererade färre sökträffar än väntat. Med det sagt rapporterar media om hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i lägre grad än förväntat. I synnerhet är rapporteringen kring hållbarhetsredovisning mycket låg. Därmed kan vi påvisa att medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i nuläget är försumbar. / Over the past decades, sustainability-related subjects have become more significant, both in science and in popular science. Previous research shows that sustainability reports and sustainability work are usually studied from a business perspective. Media is an important stakeholder for businesses and is often one of the main intermediator between companies and its other stakeholders, making its reporting valuable to both parties. We have therefore chosen to adapt a stakeholder perspective that of the media is the main focus. The purpose of this study is to throughout a stakeholder perspective contribute knowledge about the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work. The result shows that media does not take on the role as a critical scrutinizer to the fullest since the reporting is not particularly extensive. We have conducted a qualitative content analysis of popular science articles based on an abductive approach. We applied a cross-sectional design in our qualitative methodology. Our analysis can be compared to the thematic analysis, since we created themes with associated subcategories to encode our material. We based the study on three newspapers to capture the variation in the way media communicates. We adopted an interpretative approach with inspiration from the hermeneutical perspective. Our analysis model was developed based on the theoretical frame of reference based on our literature review and theories. Our research shows that news articles generally weakens the legitimacy regarding the current company. The news articles concern both general and specific areas linked to sustainability and usually include impartial voices that comment on the texts. Furthermore, we can find that the search for news articles based on our criteria generated fewer hits than we expected. In addition to this, the media coverage of sustainability reports and work is far less extensive than expected. In particular, the contribution from media on sustainability reporting is almost non-existent. Thus, we can demonstrate that the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work in the present is negligible.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka drivkrafter som motiverar till hållbarhetsredovisning för svenska kommunala bostadsbolag samt att förklara hur den allmännyttiga roll de besitter påverkar deras synsätt på hållbarhetsredovisning. Genom att identifiera motiven som påverkar hållbarhetsredovisningen hos kommunala bostadsbolag syftar studien till att skapa förståelse för vad som kan uppmuntra företag till ökad frivillig hållbarhetsredovisning. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk grundat i intressentteorin, legitimitetsteorin och MAST (från engelskans Media Agenda Setting Theory).  För att uppfylla studiens syfte samlas data in genom enkäter till kommunala bostadsbolag. Studien kombinerar en kvantitativ och en kvalitativ metod, där enkätens slutna frågor analyseras med hjälp av en logistisk regression samt en korrelationsanalys och kompletteras med en tematisk analys av enkätens öppna frågor. Flermetodsvalet gör att studien förhåller sig mellan motpolerna för de ontologiska och epistemologiska antagandena. Studien är av en analytisk form och tillämpar en abduktiv forskningsansats.  Den kvantitativa delen av studien finner med hjälp av den logistiska regressionen inga signifikanta variabler, men finner utifrån en korrelationsanalys signifikant korrelation mellan kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisning och påtryckningar från olika intressentgrupper. Ur den kvalitativa delen framkom fyra teman: legitimering, interna drivkrafter, kommunalt ansvar och förbättringsmöjligheter.  Studien drar slutsatsen att det finns externa drivkrafter till svenska kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisning, i form av att bemöta externa påtryckningar och skapa legitimitet för bolaget gentemot omgivningen. Det framkommer även interna drivkrafter så som att individer i bolaget själva värderar hållbarhetsarbetet och redovisningen av det, samt att hållbarhetsredovisning kan förbättra styrningen i bolagen. Gällande kommunala bostadsbolags ansvar dras slutsatsen att de upplever att de har ett ansvar när det kommer till hållbarhetsredovisning, i form av ökad transparens och att leva upp till långsiktiga visioner. Samtidigt har de ett ansvar för boendeförsörjning och att inte hållbarhetsredovisningen ska medföra ökade kostnader som drabbar hyresgästerna. Slutligen konstateras att det finns ett behov av förbättringar inom hållbarhetsredovisningen, däribland mer stöd och tydligare snarare än strängare krav, eftersom redovisningen i nuläget uppfattas som för resurskrävande. / The purpose with this study is to identify what incentives motives municipal housing companies to conduct sustainability reporting and to explain how their public role affects their view on sustainability reporting. Through identifying the incentives for sustainability reporting the study aims to create an understanding of what could encourage companies to voluntarily conduct sustainability reports. The study uses a theoretical framework consisting of Stakeholder Theory, Legitimacy Theory and Media Agenda Setting Theory.  To fulfil the aim of the study data is collected through surveys to municipal housing companies. The study combines a quantitative and qualitative method, where the closed questions of the survey is analyzed through a logistic regression and a correlation analysis while it is complemented by a thematical analysis of the open survey questions. The mixed research methods lead to the study taking a middle position when it comes to ontological and epistemological assumptions. The study is conducted as an analytical study and applies an abductive research approach. The quantitative part of the study finds no significant variables in the logistic regression but finds significant correlation between sustainability reporting of municipal housing companies and pressure from different stakeholder groups when using a correlation analysis. From the qualitative part, four themes emerged: legitimation, internal incentives, municipal responsibility, and opportunities for improvement.  The study concludes that there are external incentives for the sustainability reporting of Swedish municipal housing companies, such as responding to external pressure and creating legitimacy for the company towards its surroundings. Internal incentives also emerge, such as that individuals in the company themselves value sustainability and sustainability reporting, and that sustainability reporting can improve corporate governance. Regarding municipal housing companies' responsibility, it is concluded that they feel that they have a responsibility regarding sustainability reporting, like increased transparency and living up to long-term visions. At the same time, they have a responsibility for the supply of housing, and they recognize that sustainability reporting might entail increased costs that could directly affect the tenants. Finally, it is noted that there is a need for improvements in regard to sustainability reporting, including more support and clearer rather than stricter requirements, considering that the reporting is currently perceived as too resource-intensive.

The climate, the environment and sustainability work are in more focus than ever. With the growing interest in sustainability work, new opportunities with data, and technological progress, opportunities—but also challenges—are created. These new possibilities give market analysis companies an opportunity to foster sustainability work for the better. It has been shown that an important part of successful sustainability work is to communicate it externally to reap competitive advantages. The purpose of this study is to create a greater understanding of what companies that are perceived as sustainable in Sweden communicate today. By examining what companies that are perceived as sustainable communicate, a better understanding of customer demands can be obtained and contribute to knowledge in the process of sustainable work. Companies' sustainability communication is studied from the perspective of what they communicate from Agenda 2030, impact in GRI and what priorities in the materiality principle. It is observed that several Agenda 2030 goals are mentioned slightly more or less frequently than others where goals 12 and 13 could be identified as more communicated. The disclosures in GRI differ between industries although they have some common disclosures communicated more frequently where the publication of greenhouse gas emissions was in focus in the climate dimension, diversity and discrimination in the social dimension, and incidents of corruption in the financial dimension. The materiality principle tends to have certain focus areas with the main focus being on products, the value chain and sustainability in general, which are jointly communicated regardless of industry. / Klimatet, miljön och hållbarhetsarbete är mer i fokus än någonsin. Det finns ett växande intresse för hållbarhetsarbete, nya möjligheter för data och med teknologiska framsteg skapas möjligheter—och utmaningar. Möjligheterna med att arbeta med data i kombination med ökat intresse samt behov av hållbarhetsarbete ger analysföretag en möjlighet att främja hållbarhetsarbetet till det bättre. Det är visat att en del för lyckat hållbarhetsarbete är att kommunicera det utåt för att dra nytta av konkurrensfördelar. Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad förståelse över vad en väl kommunicerad hållbarhetskommunikation består av. Genom att undersöka vad företag som upplevs hållbara i Sverige kommunicerar idag kan en ökad förståelse för vad kunderna efterfrågar erhållas och bidra till kunskap i processen för hållbarhetsarbetet. Studien studerar företags hållbarhetskommunikation utifrån vad de kommunicerar som mål i Agenda 2030, vilken påverkan i GRI och vad företagen kommunicerar att de prioriterar i väsentlighetsanalysen. Vidare observeras flera Agenda 2030 mål som nämns något mer frekvent medans andra omnämns i lägre utsträckning. Påverkan kommunicerad i GRI skiljer sig mellan branscher men har vissa gemensamma offentliggöranden och väsentlighetsanalysen tenderar att ha vissa fokusområden som sticker ut. I Agenda 2030 kunde hållbar konsumtion och produktion (mål 12) och bekämpa klimatförändringarna (mål 13) identifieras som mål mer i fokus. Baserat på GRI indikatorerna var det offentliggörande om växthusgasutsläpp avseende klimatdimensionen, mångfalden och diskriminering m.m. i samhällsdimensionen och om incidenter om korruption i den ekonomiska dimensionen. I väsentlighetsanalysen var det främst produkter, värdekedjan och hållbarhet överlag som gemensamt kommuniceras oavsett bransch.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den relation som finns mellan företagsmässiga faktorer, som enligt teori och tidigare litteratur kan påverka företags hållbarhetsredovisning, och deras ESG-betyg. Följaktligen är syftet även att undersöka om det finns skillnader i hållbarhetsredovisningen för medlemsländer i EU och övriga länder i regionen Europa, för att utröna om den Europeiska unionens lagar och regler har spridits över gränser och på så sätt institutionaliserats. Metod: Studien använder sig av en deduktiv ansats med en kvantitativ metod, för att undersöka data insamlad från årsredovisningar via databasen Refinitiv för perioden 2020–2023. ESG-betyg generareas av databasen och är inhämtat i samband med övriga data. Urvalet består av cirka 2 500 publika företag inom regionen Europa. De hypoteser som studien leder fram till testas stegvis genom multipel regressionsanalys. Den beroende variabeln är ESG-betyg och de oberoende är finansiell styrka, FoU, EU samt miljökänslig bransch. Studien använder sig även av två kontrollvariabler; företagsstorlek samt skuldsättningsgrad. Slutsats: Undersökningen kunde lokalisera ett negativt signifikant samband mellan ESG och finansiell styrka. Det styrker viss tidigare forskning som påvisat ett negativt samband mellan dessa variabler. Resultatet går i linje med intressentteorin, de företag som tar sitt sociala ansvar kan välja att avstå från lukrativa affärsmöjligheter och kan där med inneha en lägre finansiell styrka. Studien kunde även se signifikanta positiva samband mellan ESG och FoU samt EU tillhörighet. En slutsats som dras från detta resultat är att de företag som investerar i FoU även tenderar att ha en starkare hållbarhetsredovisning och tar sitt sociala ansvar. Studien styrker uppfattningen om att innovation är nyckeln till hållbarhet. Originalitet/värde: Tidigare studier som har undersökt sambandet mellan hållbarhetsredovisning och företagsmässiga faktorer har kontradiktoriska resultat. Därmed finns det utrymme för att vidare undersöka dessa samband och bekräfta eller dementera tidigare forskning. Denna studie bidrar till ökad kunskap för relationen mellan ESG och företagsmässiga faktorer för publika företag inom Europa. Studien belyser även skillnader som finns på detta område mellan företag med huvudkontor inom EU och de företag som är belägna i övriga Europa. / The purpose of this study is to examine the relationship between corporate factors, which according to theory and previous literature can influence their sustainability reporting, and their ESG score. Consequently, the aim is also to investigate if there are differences in sustainability reporting among EU member countries and other countries in the European region, in order to determine if the laws and regulations of EU have spread across borders and thereby institutionalized. Method: The study employs a deductive approach with a quantitative method to examine data collected from annual reports through the Refinitiv database for the period 2020-2023. ESG scores are generated by the database and are obtained alongside other data. The sample consists of approximately 2,500 public companies within the European region. The hypotheses generated by the study are assessed incrementally through multiple regression analysis. The dependent variable is the ESG score, and the independent variables are financial strength, R&D, EU membership, and environmentally sensitive industry. The study also includes two control variables: company size and leverage ratio. Conclusion: The study was able to identify a significant negative relationship between ESG and financial strength. This supports previous research that has demonstrated a negative association between these variables. The result aligns with stakeholder theory, as companies that prioritize social responsibility may choose to forgo lucrative business opportunities, potentially leading to lower financial strength. The study also found significant positive relationships between ESG and R&D as well as EU membership. A conclusion drawn from these findings is that companies investing in R&D also tend to have stronger sustainability reporting and demonstrate social responsibility. The study reinforces the belief that innovation is the key to sustainability. Originality/Value: Previous studies examining the relationship between sustainability reporting and corporate factors have yielded contradictory results. Therefore, there is room for further investigation to confirm or refute prior research. This study contributes to increased knowledge regarding the relationship between ESG and corporate factors for public companies within Europe. The study also highlights differences in this area between companies headquartered in the EU and tho