Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett starkt varumärke byggs upp. För att få svar på denna fråga har författarna valt att undersöka H&M, då de har byggt upp ett så starkt och känt varumärke. Vilka egenskaper är de främsta? Vidare vill författarna även granska vilken bild som H&M förmedlar till omvärlden och se om den överensstämmer med kundernas uppfattningar. Uppsatsen är baserad på en enkätundersökning av 120 personer i varierande ålder, från ca 20-40 års ålder. Respondenterna är av olika kön dock är majoriteten kvinnor. Alla respondenter är bosatta i Stockholm och de är alla kunder hos klädföretaget H&M. Informanterna fick besvara olika frågor som handlade om vilka egenskaper som är viktigast vid val av klädköp hos H&M. De fick även förklara hur de uppfattade H&M:s varumärke. Detta i syfte att få reda på vilken bild kunderna har om H&M samt dess varumärke. Författarna har med hjälp av ett antal teorier som handlar om varumärkesforskning analyserat resultatet av de empiriska data. Enligt enkätundersökningen verkar H&M förmedla sitt budskap på ett rätt sätt, då kunderna verkar uppfatta budskapet. Båda bilderna överensstämmer alltså med varandra, dock med en liten avvikelse. Respondenterna verkade ha en positiv bild av H&M samt dess varumärke, då alla skulle fortsätta vara kunder hos H&M även i framtiden / The purpose of this paper is to examine how to build a strong brand. To answer this question the authors have chosen to examine H&M, because they have built such a strong and famous brand. Which characteristics are the most important? Further on, the authors also want to examine which picture H&M mediates to the surrounding world and see if it agrees with the costumer’s ideas The paper is based on a survey of 120 people with different age, from approximately 20 – 40 years old. The respondents are of different sex but the majority are women. All respondents are located in Stockholm and they are all costumers at the clothing company H&M. The respondents had to answer different questions about which characteristics where most important when making the choice of buying clothes from H&M. They also had to explain how they understand the H&M brand. The purpose of this is to get to know which picture the customer’s have about H&M and its brand. The authors have with help of some theories that concern brand research analysed the result from different data. According to the survey H&M seem to mediate their message in a good way, as the customers seem to understand the message. In other words, both pictures agree with each other, but with a little exception. The respondents seem to have a positive picture about H&M and its brand, as everybody wanted to continue being costumers at H&M even in the future.

In the last years people has become more aware of issues regarding corporate social responsibility. This has led to a more thorough control of big multinational companies, which are often held account of violating social, ethical and environmental values. The term most often used for this is corporate social responsibility (CSR). H&M is a Swedish multinational company and the concept of H&M is fashion to a low price. The material most often used in producing clothes is cotton. Cotton is the most sprayed crop and a great amount of water, pesticides and inorganic fertilizers are used in order to get better and bigger harvests leading to a negative impact on both environment and people working in the production chain. Organic cotton is a great alternative and a growing number of consumers are asking for clothes made out of organic cotton. The purpose of the thesis is to investigate whether H&M is taking responsibility for the social, ethical and environmental parts of CSR and how H&M uses organic cotton in their clothes. The thesis also accounts for the role of the consumer and other stakeholders regarding demand of organic cotton.  Methods used are literature studies and interviews conducted by phone and e-mail. The results show that the overall impression is that H&M as a company is taking several actions in order to take responsibility. By using organic cotton in collections on all departments and by supporting a number of non governmental organizations (NGO) H&M has had a positive development and is now seen as one of the most successful companies regarding CSR. H&M has integrated a stakeholder perspective in their activities which shows that the company is putting focus not only at the consumers but also at other important stakeholders. H&M should however focus more on local sustainability, in order to help sustain a positive development in developing countries multinational companies such as H&M need to take a bigger responsibility and attend so that a bigger profit remains in the sub contractor countries.

Bakgrund: Att anställa rätt personal och utbilda dem i varumärkets grunder och värderingar får en allt mer avgörande roll. Konsumenten påverkas av medarbetaren i butik och de är numera företagets viktigaste marknadsföringskanal. Genom att öka medarbetarens motivation och engagemang sprids varumärkets identitet till konsumenten. Struktur och kultur inom organisationen anses vara en framgångsfaktor i arbetet med varumärket samt den långsiktiga relationen till konsumenten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företags varumärkesidentitet förmedlas genom organisationen ur ett företagsperspektiv, från ledning till medarbetare. Teorier: The Employee Brand: Is Yours an All-Star? av Mangold och Juanquart Miles (2007), Brand Management Through Narrowing the Gap Between Brand Identity and Brand Reputation av de Chernatony (1999), Promotion Mix av Kotler (1994), Impact of Satisfaction with Mandated CRM Use on Employee Service Quality av Hsieh et al. (2012), Identitetsprisma av Kapferer (1997) och Design Thinking av Brown (2008). Metod: En kvalitativ ansats har använts i form av primär- och sekundärdata innehållande djupintervjuer samt semistrukturerade intervjuer med medarbetare på H&M samt H&M:s eget material, “The H&M Way”. Slutsats: I studien framkommer att vikten av en stark företagskultur är viktig för att förmedla varumärkets identitet genom organisationen. Det framkommer även att det finns kunskapsskillnader inom organisationen beroende på vilken position man har, hur länge man arbetat på företaget samt butikens geografiska placering i förhållande till huvudkontoret.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, där man ifrågasätter H&M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur kritik från media kan ha påverkat innehållet i H&Mshållbarhetsredovisningar utifrån ett legitimitetsperspektiv. Den studerade tidsperioden är detintervall som H&M har redovisat externa hållbarhetsrapporter mellan 2002 till 2020.Undersökningen operationaliseras genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av enkodifiering av termer, i syfte av att använda som sökord för att avgränsa det empiriskaunderlaget. Genom de utvalda legitimitetsteorierna kommer vi fram till att H&M har bemöttsamhällets förväntningar genom en förändring av innehållet som gör att de bygger sinlegitimitet. Den upptäckta förändringen utgörs av ett fokusskifte som består av enomdefinition av H&Ms leverantörskedja, att begreppet Living wage avhandlas men även attinnehåll som berör child labour diskuteras mindre över den undersökta tidsperioden

Fashion creates reactions. It is a type of art form that constantly needs to be updated. This is the thrilling part about fashion, but it is also the part that can create unintentional reactions. In this essay I will examine two garments that have achieved a great amount of media coverage, both in Sweden and abroad. One of them is a jumpsuit from H&M that was criticized because of the resemblance to the uniform worn by the Peshmerga-soldiers in Kurdistan. The other garment is a children’s sweater launched by Zara. This one was criticized because of its connotation to what the Jewish people were forced to wear during World War Two. By doing an analysis of the two garments and then a critical discourse analysis I intend to find out if there is a difference in the way media treated the two garments. Another question that my essay will try to answer is who reacted to the two cases? Theoretical premises have been Edward Said’s Orientalism, Pierre Bourdieu’s Habitus and Roland Barthes contribution about Semiology. My main focus was to decide whether the human prejudice was the basis for their reaction on the examined clothes. The result shows that there are distinct differences in the media discourse about the two garments. It also proved that Said’s thoughts about a great diversion between east and west is still applicable and our earlier experiences are of great importance while facing new ones.

Today’s fashion trends come and go with lightning speed creating a system that embodies unsustainability and consumerism, at the same time an increasing environmental consciousness is putting pressures on companies to operate in a more sustainable way, without losing profits. This study examines how fast fashion giant H&M communicates about corporate social responsibility (CSR) – specifically in their press releases, and how they portrait themselves as a sustainable company. A qualitative rhetorical analysis was conducted on H&M:s press releases between 2016 – 2018, applying Weber’s theory of legitimacy as well as Putnam’s theory of social capital. The results show that H&M frequently reinforces their own legitimacy and ethos in sustainability issues by “borrowing” other organizations credibility through cooperation with environment-focused NGO:s. As well as distancing themselves from their suppliers when problems arise in the supply chain, denying any responsibility.

Denna studie är skapad för Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet på Karlstad Universitet. Uppsatsen skriven på B-nivå, det vill säga 7,5 högskolepoäng. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och fylla kunskapsluckan kring hur, ur genus- och feministiskt perspektiv, kvinnokroppen framställs av varumärket H&M på kanalen Instagram. Frågeställningen som skapades utifrån dessa premisser blev därmed “På vilket sätt, ur ett genus- och feministiskt perspektiv, porträtterades kvinnokroppen i bilder på H&Ms Instagram under 2019?”. För att undersöka denna frågeställning valdes metoden kvantitativ innehållsanalys. Denna metod frambringar generaliserbara resultat som går att applicera på samtliga enheter i populationen. Materialet som används för denna studie består av 100 analysenheter i form av Instagraminlägg, tagna från H&Ms Instagram den 11 maj 2020. Dessa 100 analysenheter har erhållits genom slumpmässigt obundet urval, där populationen bestod av samtliga inlägg H&M publicerat, under perioden 2019. Kraven för bilderna var att de innehöll minst en kvinna. I de analysenheter som innehöll flera kvinnor analyserades kvinnan placerad längst till vänster. Genom studien visade resultaten att kvinnor genom flertalet undersökta variabler och applicerade feministiska och genusperspektiv, porträtterade kvinnokroppen som undergiven samt objektifierad. En handfull resultat visade på motsatsen, där resultaten antingen talade för motsatsen eller för en mer neutral porträttering. Slutsatsen drogs att kvinnokroppen i H&Ms Instagram under 2019 porträtteras som undergiven och objektifierad, då övervägande resultat pekade på detta. / This study was written at the Media and Communication Studies program at Karlstad University. The thesis is written at B-level, which constitutes 7,5 HP. The purpose of this study is to explore and fill the scientific knowledge gap surrounding the way the female body is portrayed on H&M’s Instagram from a feminist and gender perspective. The research question originated from these premises and is consequently phrased “In which way, from a feminist and gender perspective, was the female body portrayed on H&Ms Instagram during 2019?”. The method quantitative content analysis was chosen to investigate and examine the question at hand. Using this method will enable the possibility to generalize the results and apply them to all units of the chosen population. The material used in this study consists of 100 units in the form of Instagram posts, extracted May 11th, 2020. All 100 units were obtained through the selection method simple random sample (SRS), in which the population consisted of all H&Ms published posts, without exception, during the period of 2019. The requirements to become an analytical unit, was for the image to portray at least one woman. In the units where several women were portrayed, the woman placed furthest to the left was examined. The study showed, through several variables together with the theoretical framework, that the female body is portrayed as an object and furthermore as submissive. A handful of the results argued against this statement, where the results either showed on the contrary or a neutral position of power. The predominant results showed that H&M’s Instagram, during 2019, are objectifying the female body and putting it in a submissive position.

No description available.