The increasing number of occupational health and safety issues is a problem. Legislationsthat are anchored in European law, such as “machinery directive 2006/42/EC”, the “Use ofwork equipment 2009/104/EC” and the Swedish AFS 2001:1 (Systematic Work EnvironmentManagement) are defined but still lack the power to stop accidents/ incidents fromhappening. When risks are being made conscious they are not stopped by the legalrequirements in place. Scientific approaches such as the Swiss cheese model, safety management systems (SMS),and HTO (Human- Technology- Organization) explain how increased complexity inside asocio-technical system needs more attention. As the cases of accidents/ incidents in anoccupational setting still increase a need for solving this appears, with the help of sciencebasedtools. In cooperation with the company AFRY, I conducted four interviews (n=4) and analyzed twoABRA (activity-based risk assessments) already conducted by the company. Using thecommon themes identified from the interviews to analyze the ABRA helped to identify twokey problems: unclear communication and insufficient knowledge. With that in mind, I’m advocating for an increased emphasis on risk communication andresilience engineering. With the awareness that communication must be clearer and thatknowledge has to be increased, it is possible to work proactively on decreasing occupationalaccidents by mitigating the risks.

Human - Technology - Organization (HTO) is a well-established, general unifying concept in the Swedish Accident Investigation Authority (SHK) that represents an approach, knowledge and use of various tools regarding interactions between people, technology and organizational factors. The HTO-perspective is well described in literature but there are few studies on how SHKs staff experiences working according to this method in their investigations. The aim of this study was therefore to describe their HTO-perspective, examine how it is used in the investigations at SHK and describe the investigators experience of working with the HTO-perspective as well as the method's usefulness compared to old methods in accident investigations. A literature study has been conducted in the areas of HTO, Theory of planned behavior (TPB) and safety culture. TPB and safety culture are described in this paper since they highlight the different aspects of a HTO-perspective. The hypothesis was answered by using semi-structured interviews. The interviews were analyzed by a content analysis and themes were identified. Furthermore the material from the interviews was subsequently structured through a Strength – Weakness – Opportunities – Threats analysis (SWOT), i.e. the informants' view on the HTO-perspective was structured based on the strengths, weaknesses, opportunities and threats SHKs staff experience that the method has in the investigative work. The informants consisted of two investigators at SHK who 3have worked with accident investigations for a long time in various roles. The results yielded that the investigators had a positive attitude towards conducting investigations according to the HTO-perspective because they feel that this perspective provides them with cross-competence. A flaw is though that the perspective lacks a structured approach. As a result of this, the investigators own experiences and expertise play a major role in the quality of the investigation. As the study's aim is met and the informants are considered to be experts the validity requirements are also fulfilled.

Forskning visar att traditionella rotorsaksanalyser har begränsningar när det gäller att utreda händelser i komplexa system. För de komplexa system som utgör dagens moderna arbetsliv krävs att analyser sker på en övergripande systemnivå, organisationsnivå, där till exempel tekniska, organisatoriska och sociala faktorer som påverkar arbetssystemet beaktas. I takt med att rapporteringen av händelser och tillbud ökar blir mängden rapporter att hantera allt större, det krävs tekniska system och hjälpmedel för att bearbeta data. Är Informationssystem om Arbetsmiljö (IA) ett ärendehanteringssystem för att hantera enstaka ärenden eller går det att upptäcka trender och använda systemet förebyggande på en övergripande organisationsnivå i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Syftet med studien var att visa om användningen av ett incidentrapporteringssystem ger ett företag möjlighet att analysera arbetsmiljöbrister ur ett systemperspektiv och på så sätt öka kunskapen om risker inom företaget. En kvalitativ fallstudie utfördes, på ett verkstadsföretag, med en abduktiv ansats med växling mellan empiri och teoretisk reflektion. Studien bygger på såväl data från IA-systemet som underlag från intervjuer av händelseansvariga på det studerade företaget samt en litteraturstudie. Analysen visar att IA-systemet stödjer analys ur ett Människa-Teknik-Organisation-perspektiv (MTO-perspektiv) men saknar en strikt taxonomi kopplad till förståelsen av bakomliggande orsaker till händelser. Det saknas stöd för att på ett tillförlitligt sätt analysera händelser på en övergripande system- eller organisationsnivå. Inkonsekvent kategorisering av incidentrapporter försvårar effektivt utnyttjande av incidentrapporteringssystem och utvärdering av analyser påverkas negativt. Ett alternativ skulle kunna vara att utöka IA-systemet med en textanalysdel som kan hantera fritext i databasen och söka efter nyckelord. Genom att kombinera fritextanalys med taxonomi kan trender påvisas ur en stor mängd data. / Research reveals traditional root cause analysis to have limitations when used to analyse incidents in complex systems. For complex systems like modern work life environment analysis is required to be carried out on overall system level, organisational level, where technical, organizational and social factors impacting the system of work are considered. As reporting of incidents and near misses are increasing, the corresponding number of reports to be handled are larger, which requires the assistance of technical systems in order to handle all data. Is Occupational Health and Safety Information System (IA-system) an incident reporting system just for single incidents or will it facilitate detection of trends to use the system for preventive actions on a higher organizational level to support systematic work environment management? The purpose of the study was to show whether the use of an incident reportingsystem gives a company the opportunity to analyse work environment deficiencies from a system perspective and thus increase knowledge about risks within the company. A qualitative case study was carried out, at a manufacturing company, with an abductive approach supported by switching between empirical and theoretical reflection. The study is based on data from the IA-system and interviews from people responsible for handling issues at the studied company as well as a literature study. The analysis shows that the IA-system supports analysis from a Human-Technology-Organization (HTO) perspective, but lacks a strict taxonomy linked to the understanding of underlying causes of incidents. There is no support to reliably analyses of incident at an overall system or organization level. Inconsistent categorization of incident reports makes effective use of incident reporting systems difficult and evaluation of analyses is adversely affected. A solution could be to expand the IA-system with a text analysis part that can handle free text in the database and search for keywords. By combining free text analysis with taxonomy, trends can be demonstrated from a large amount of data.

This study aims to analyze factors and individual characteristics that affect the outcomes:work-life balance, work engagement and sense of coherence for white-collar workers whenworking remotely. In today’s society where technology is constantly evolving, hybrid and remote work optionsare becoming more common. Research has shown that work-life balance, work engagement,and sense of coherence affect employee well-being and organizational performance. Theresearch on the extent to which remote work can contribute to sustainable work andemployee well-being is mixed, and most of the research on remote work has been conductedeither before or during the COVID-19 pandemic. Further post-pandemic research cancontribute to more sustainable work and society as a whole. To analyze what factors affect the outcomes in a remote work setting, a mixed-methodapproach was used to gain a comprehensive understanding, including a quantitative and aqualitative study. The quantitative method included bivariate correlation tests, multiple linearregression and group difference testing on cross-sectional survey data collected from twolarge Swedish companies. The qualitative method included six interviews with experiencedwhite-collar workers, which helped us interpret the findings and gain a more in depthunderstanding of quantitative results. To analyze the study findings the theoretical model ofhuman, technology, and organization (HTO) was applied. The quantitative study showed that social support from superiors, remote leadership quality,functionality of digital management systems and digital learning climate were identified asfactors that were associated with work-life balance, work engagement and sense ofcoherence. However, digital resources and social support from superiors were found to beinfluencing work engagement and sense of coherence to a greater extent. For work-lifebalance, social support from superiors and remote leadership quality was found to besignificant. The qualitative study showed that the interviewees' perception of work-lifebalance, work engagement, and sense of coherence was affected by flexible workingarrangements, functionality and use of digital tools, social interaction, collaboration,communication, inspirational relationships at the workplace, supportive colleagues, andsupportive and responsive superiors. Better understanding of what factors affect employees'personal and working life when working remotely can help organizations to promoteoccupational well-being and performance, which can contribute to more sustainable work. / Denna studie syftar till att analysera faktorer och individuella egenskaper som påverkarutfallen: balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang och känsla av sammanhangför tjänstemän som arbetar på distans. I dagens samhälle där tekniken ständigt utvecklas, blir hybrid- och distansarbeten alltvanligare. Forskning har visat att balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang ochkänsla av sammanhang påverkar medarbetarnas välbefinnande och organisatorisk prestation.Forskningen om i vilken utsträckning distansarbete kan bidra till hållbart arbete ochmedarbetarnas välbefinnande är blandad, och det mesta av forskningen om distansarbete harbedrivits antingen före eller under COVID-19-pandemin. Ytterligare postpandemiskforskning kan bidra till ett mer hållbart arbete och samhället. För att analysera vilka faktorer som påverkar utfallen i distansarbete användes en blandadmetod för att få en övergripande förståelse, inklusive en kvantitativ och en kvalitativ studie.Den kvantitativa metoden inkluderade bivariata korrelationstester, multipel linjär regressionoch tester av gruppskillnader. Tvärsnittsdata samlades in från två stora svenska företaggenom en enkät. Den kvalitativa metoden inkluderade sex intervjuer med erfarna tjänstemänoch hjälpte oss att tolka utfall och få en mer djupgående förståelse av kvantitativatestresultat. För att analysera studiens resultat användes den teoretiska modellen förmänniska, teknologi och organisation (MTO). Den kvantitativa studien visade att socialt stöd från överordnade, ledarskapskvalitet pådistans, funktionalitet av digitala ledningssystem och digitalt lärandeklimat identifieradessom faktorer som korrelerade med utfallen. Digitala resurser och socialt stöd frånöverordnade visade sig dock ha en större förknippning med faktorerna som påverkararbetsengagemang och känsla av sammanhang. För balans mellan arbete och privatliv varsocialt stöd från överordnade och ledarskapskvalitet på distans betydande. Den kvalitativastudien visade att intervjupersonernas uppfattning om balans mellan arbete och privatliv,arbetsengagemang och känsla av sammanhang påverkades av flexibla arbetsarrangemang,funktionalitet och användning av digitala verktyg, social interaktion, samarbete,kommunikation, inspirerande relationer på arbetsplatsen, stödjande kollegor, samt stödjandeoch lyhörda överordnade. Bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar anställdaspersonliga liv och arbetsliv när de arbetar på distans kan hjälpa organisationer att främjayrkesmässigt välbefinnande och prestation, vilket kan bidra till ett mer hållbart arbete.

Bakgrund: Det råder en obalans i den svenska välfärdssektorn på grund av den demo­grafiska utvecklingen. Äldreomsorgen är ett välfärdsområde där digitaliseringen kan skapa stora möjligheter genom att tänka och arbeta på nya sätt i kombination med att använda digital teknik och e-hälsa men för att nyttja digitaliserings möjligheter behö­ver anpassningar göras inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassning till förutsättningar vision, kompetens, belöning, resurser och handlings­plan kan främja förändring vid en digital transformation av en kommuns äldreomsorg. Metod: Genom en kvalitativ fallstudie genomfördes tre fokusgrupps­intervjuer med chefer och medarbetare inom äldreomsorgen i en mindre kommun. Urvalet av informanter baserades på ett generiskt ändamålsstyrt urval och fokus­gruppsintervjuerna utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet analyse­rades genom kvalitativ riktad innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån byggsten­arna i Thylefors förändringsmodell. Resultat: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar till förutsätt­ningar kan främja digital transformation inom äldreomsorgen i en kommun beskrivs samt chefers och medarbetares behov av stöd i förändringen. Totalt tio subkategorier identifierades till Thylefors byggstenar vision, kompetens, belöning, resurser och handlingsplan. Slutsats: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar kan främja för­ändring inom äldreomsorgen vid en digital transformation, i den kommun där studien genomfördes, visar att vision, förändringsledning och digital kompetens spelar en central roll. Chefers och medarbetares erfarenheter av stöd i förändringsprocessen vi­sar på behov av tid för utbildning och innovation samt en handlingsplan som bör in­kluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Chefer och medarbetare erfar liknande behov av anpassningar och stöd vilket skulle kunna indikera att resultatet kan beaktas vid digital transformation inom äldreomsorgen i en liknande kontext. Förslag till framtida forskning är bland annat att undersöka hur digital transformation inom äl­dreomsorgen kan främja ett hållbart ledarskap och utvecklande medarbetarskap. / Background: There is an imbalance in the Swedish welfare sector due to demogra­phic changes. Elderly care is an area of welfare where digitization can create great opportunities by thinking and working in new ways in combination with using digital technology and e-health. However, to take advantage of the opportunities, adaptations need to be made within the elderly care.  Aim: The purpose of the study is to describe managers' and employees' experiences of how adaptation to conditions such as vision, competence, incentives, resources, and action plan can promote change in a digital transformation of a municipality's elderly care.  Method: A qualitative case study was conducted, including three fo­cus group interviews with managers and employees in elderly care in a small muni­cipality. The selection of informants was based on a generic purpose-driven selection and the focus group interviews were based on a semi-structured interview guide. The data were analyzed through qualitative directed content analysis with a deductive ap­proach based on the building blocks in Thylefors' change model. Results: Managers' and employees' experiences of how adaptations to conditions can promote digital transformation in elderly care in a municipality are described, as well as managers' and employees' needs for support in the change. A total of ten subcate­gories were identified related to Thylefors' building blocks: vision, competence, in­centives, resources, and action plan.  Conclusion: Managers' and employees' experiences of how adaptations can promote change in elderly care during digital transformation, in the municipality where the case study was conducted, show that vision, change management and digital compe­tence play a central role. Managers' and employees' experiences of support in the change process show the need for time regarding training, innovation and an action plan which should be included in systematic quality management. Managers’ and em­ployees’ experience similar needs for adaptations and support, which could indicate that the findings can be considered in a similar context of digital transformation in elderly care. Suggestions for future research include for example investigating how digital transformation in elderly care can promote sustainable leadership and emplo­yee empowerment skills.