Idag eftersträvar allt fler företag mot att vara så miljövänliga som möjligt, detta på grund av att medvetenheten kring miljön har ökat och därmed efterfrågan av miljövänliga produkter. Det är fördelaktigt för miljön att fler företag eftersträvar att vara så miljövänliga som möjligt men samtidigt har det uppkommit problem så som greenwashing. Där företag säger sig vara mer miljövänliga än vad de i själva verket är. Skönhetsindustrin är en av de branscher där greenwashing förekommer mest. Det kan ta sig i uttryck i designen genom vaga påståenden till miljön och genom färgen grön, vårt syfte är att undersöka detta närmare. Som ett resultat av analysen av det empiriska materialet skapade vi en egen design som ska röra sig från de konventionella ramarna av miljövänliga skönhetsprodukter. Utifrån en kvalitativ textanalys undersöker vi tre skönhetsprodukter från tre stora skönhetsvarumärken som säger sig vara miljövänliga med utgångspunkt i teorierna varumärkesbyggande, hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Resultatet av analysen gav oss en grund att bygga vår design på, hur texterna byggs upp på ett trovärdigt sätt, vilken information som är nödvändig på produkterna och vilka designval som ska undvikas. Den slutgiltiga designlösningen visas upp i en grafisk manual där information om färgval, typsnitt, logotyp och produktdesign finns. Sedan skapades en mock-up av produkten för att få en bild av hur produkten skulle se ut i verkligheten.

FN:s medlemsländer har enats om 17 Globala mål för Hållbar Utveckling tillsammans med delmål som skall uppnås före år 2030. Mål nummer 13 är att bekämpa klimatförändringen och dess effekter med delmålet att hålla den globala temperaturhöjningen under 2 grader Celsius. En nödvändig åtgärd för att uppnå målet är att medlemsländerna måste minska sina utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Matkonsumtion utgör en dryg fjärdedel av Sveriges totala utsläpp och för att delmålet skall uppnås år 2030 måste strategier för att minska utsläppen införas. Idag används strategier inom e-handel för att få besökare att handla mer, men framför allt för att öka antalet genomförda köp. När en användare utför en handling eller fattar ett beslut som överensstämmer med e-handelsföretagets mål, till exempel när användaren genomför ett köp på e-handelsplatsen, kallas det för konvertering. Studien ämnar till att undersöka hur konverteringsstrategier kan tillämpas för att få konsumenter att ta hållbara beslut och bli medvetna om sitt individuella koldioxidavtryck. Den empiriska undersökningen bestod av en kvantitativ enkät och kvalitativa användartester. I enkäten fick de deltagande resonera och svara på frågor kring ett scenario där en konsument erbjuds att klimatkompensera för ett köp på en e-handelsplats för livsmedel. Enkätens resultat gav en bild av vilka faktorer som kan orsaka känslorna “Fear, Uncertainty and Doubt” - rädsla, osäkerhet och tveksamhet. I denna uppsats kallas dessa känslor FUD:ar. Syftet med enkäten var också att ge en överblick av attityd kring och kunskap om koldioxidavtryck och klimatkompensation i Sverige. Utifrån enkätsvaren utformades en testmiljö bestående av webbsidan Mathem.se, en svensk e-handelsplats för livsmedel, där en “div”, ett block på en webbsida, integrerades. Div:en innehöll ett tillval för klimatkompensation. Designen av div:en och testmiljön avsåg att bemöta FUD:arna. Testmiljön användes slutligen i de kvalitativa användartesterna där deltagarna interagerade med tillvalet i ett scenario där de skulle genomföra ett köp. Analys av resultatet visade att det var relevant för deltagarna i studien att minska sitt individuella koldioxidavtryck. Analysen visade även att metoden som användes för att uppnå ett minskat koldioxidavtryck, i detta fall genom klimatkompensation, var mindre viktigt. / The UN member countries have during 2015 agreed on 17 Global Goals for Sustainable Development together with aims over a 15-year plan for all member countries. Goal number 13 is to take urgent action to combat climate change and its impacts and by 2030 keep the global temperature rise below 2 degrees centigrade. One necessary action to meet this goal is for the member countries to lower their greenhouse gas emissions into the atmosphere. Food consumption accounts for just over a quarter of Sweden's total emissions and for the aim to be met by 2030, actionable strategies must be implemented. Today, e-commerce strategies are used to make visitors trade more, but above all to increase the number of purchases made. When a user performs an act, or makes a decision that is in accordance with the e-commerce company's goal, such as conducting a purchase at the e-commerce site, a so-called conversion takes place. This study aims to investigate how conversion strategies can be applied to encourage consumers to make sustainable decisions and become aware of their individual carbon footprint. The empirical survey consisted of a quantitative survey and qualitative user tests. In the survey, participants responded to questions about a scenario where a consumer is offered to buy carbon offsets to compensate for a purchase at an e-commerce site for groceries. The results of the survey gave a picture of what factors that could cause the feelings Fear, Uncertainty and Doubt. In this paper, the feelings are referred to as FUD’s. The purpose of the survey was also to provide an overview of people in Sweden's attitude towards and awareness of carbon footprint and carbon offsetting. Based on the survey results, a "div"- block-level portion of a web-site, was developed containing a carbon offsetting option for consumers. The div was integrated into a test environment consisting of the website Mathem.se, a Swedish e-commerce site for groceries. The design of the div and the test environment aimed to treat and respond the identified FUD’s. The test environment was later used in the qualitative user tests where the participants interacted with the carbon offsetting option. It was made in a scenario where the participant was making a purchase. Analysis of the results showed that it was relevant for the participants in the study to reduce their individual carbon footprint. The analysis also concluded that the method of doing it, in this case by purchase carbon offsets, was on the other hand less important.

Hållbarhet och hållbar utveckling är mycket aktuella frågor idag och detta betonas inte minst i Förenta Nationernas Globala mål. Denna studie syftar till att identifiera och kartlägga hur personer förhåller sig till hållbarhet, hållbarhetskommunikation samt Traderas hållbarhetskommunikation. Målet är att tillföra till forskning kring hållbarhetskommunikationens nutida utmaningar i Sverige samt utforska betydelsen av hållbarhetskommunikation för organisationer idag. I denna uppsats har en enkätundersökning används som metod för att kartlägga attityder och beteenden gentemot hållbarhet och hållbarhetskommunikation. Denna studie uppvisar resultat som visar på att personer i hög grad anser att hållbarhet är viktigt samt även ofta gör aktiva val att konsumera hållbart. Studien visar även på att personer i äldre åldersgrupper i högre grad än personer i lägre åldersgrupper tycker att hållbarhet är viktigt samt gör aktivt hållbara val i sin konsumtion. De respondenter som angett att de i hög grad aktivt väljer att konsumera hållbart är även mer mottagliga för organisationers hållbarhetskommunikation. Traderas kommunikation har inte lett till att personer i stor grad ser dem som en relevant hållbar aktör, dock är de som använt Traderas plattform mer benägna att se Tradera som en hållbar aktör. Vidare dras slutsatsen att hållbarhet är en viktig fråga som organisationer bör förhålla sig till, samt att de framtida kommunikationsutmaningarna blir att skapa positiva attityder gentemot hållbarhet som leder till ett hållbart konsumtionsbeteende bland personer.

Hållbar konsumtion och produktion är viktiga delar i omställningen till ett klimatanpassat samhälle, där livsstilsförändringar kan spela en avgörande roll. Syftet med denna studie är att kvalitativt bedöma huruvida minskad arbetstid och inkomst kan ge effekter på personers miljöpåverkan från konsumtion, samt upplevda välbefinnande. För att uppnå detta utförs kvalitativa intervjuer med fem deltidsarbetande anställda på en svensk arbetsplats inom miljöfältet. Studien visar att de studerade personernas konsumtionsvanor i hög grad präglats av ett miljötänk, både innan och efter deltidsövergången, och vissa har sedan länge levt en sparsam livsstil. Minskad inkomst visade sig ha mindre betydelse för de studerade personernas konsumtionsval, men vissa hade minskat sitt sparande vilket kan tolkas som att konsumtion undviks i framtiden. Samtidigt har Covid-19 påverkat hela samhällets konsumtionsmönster, och studien pekar på att flera intervjupersoner förmodligen spenderar mindre pengar till följd av pandemin. Resultatet visar att minskad arbetstid och inkomst kan ge upphov till konsumtionsminskande effekter såsom ett minskat behov av att kompensera tidsbrist med konsumtion, samt ett mer rationellt och medvetet tänk kring privatekonomin. Det står också klart att en övergång till deltid, med motsvarande inkomstminskning, inte nödvändigtvis innebär att den totala inkomsten minskar i praktiken eftersom sidoinkomster och befordringar kan kompensera för inkomstförlusten. Tidsanvändningen är central för intervjupersonernas konsumtionsval. Mycket av deras tid läggs på aktiviteter med låg miljöbelastning, såsom utbildning, ideellt arbete, motion, vila och sociala relationer. Hur tid spenderas är också det mest centrala för hur intervjupersonernas upplevda välbefinnande påverkas, eftersom inkomstminskningen har en nästintill obefintlig negativ påverkan på dem. Mer tid till återhämtning, familj, vänner, vardagsbestyr och fritidsaktiviteter gynnar deras upplevda välbefinnande. Samtliga intervjuade upplever därtill en bättre balans mellan jobb och fritid, även om deltiden för med sig begränsningar i arbetet och fortsatta utmaningar med att anpassa arbetsbördan till den minskade arbetstiden. En arbetstidsminskning kan således leda till att personers miljöavtryck från konsumtion reduceras samtidigt som välbefinnandet ökar, men det kräver att ny fritid spenderas på rätt aktiviteter och att konsumtion minskar och/eller blir mindre miljöbelastande. Om tid i större mån skulle värderas högre än pengar genom minskad arbetstid och inkomst, skulle det kunna ändra konsumtionsnormen, minska konsumtion och produktion på samhällsnivå och därmed dess miljöpåverkan. / Sustainable consumption and production are important elements in the transition into a climate-adapted society, where lifestyle changes could play a crucial role. The purpose of this study is to qualitatively assess whether reduced working hours and income can have effects on people's environmental impact from consumption, as well as perceived well-being. To achieve this, qualitative interviews are conducted with five part-time employees at a Swedish workplace in the environmental field. The study shows that the interviewees’ consumption habits were largely characterized by environmental thinking, both before and after the part- time transition, and some already live a sufficient lifestyle. Reduced income proved to be less important for the interviewees' choice of consumption, however, some had reduced their savings, which can be interpreted as avoiding consumption in the future. At the same time, Covid-19 has affected the consumption patterns of society as a whole, and the study suggests that several interviewees probably spend less money as a consequence of the pandemic. The results show that reduced working hours and income can give rise to consumption-reducing effects such as a reduced need to compensate for lack of time with consumption, as well as more rationality and awareness regarding personal finances. It is also clear that a transition to part-time work, with a corresponding decrease in income, does not necessarily mean that total income decreases in practice, as side incomes and promotions can compensate for the loss of income. The use of time is central to the interviewees' consumption choices. A lot of their time is spent on activities with a low environmental impact, such as education, voluntary work, exercise, rest, and social relationships. How time is spent is also the most important factor in how the interviewees’ perceived well-being is affected, as the reduction in income has an almost non-existent negative impact on them. More time for recovery, family, friends, daily chores, and leisure activities benefit their perceived well-being. In addition, all interviewees experience a better work-life balance, even if part-time work entails limitations in work and continued challenges in adapting the workload to the reduced working hours. Hence, a reduction in working hours might lead to a reduction in people's environmental footprint from consumption while increasing well-being, given that the new leisure time is spent on the right activities and that consumption decreases and/or becomes less environmentally damaging. If time to a greater extent were to be valued over money through reduced working hours and income, it could change the consumption norm and reduce consumption and production at a societal level and thus, its environmental impact.

Den här studien har undersökt hur föräldrar till barn 0-2 år i Karlstad kommun konsumerar till sina barn inom tre produktkategorier; kläder, mat och leksaker. Syftet har varit att se om att få barn kan vara en drivande faktor för att bli en mer medveten konsument. Har personernas konsumtionsbeteende förändrats efter att de har fått barn? Enkäter och fokusgrupper har använts på fyra öppna förskolor i Karlstads kommun för att samla in data. Som teoretiskt ramverk har ekologisk modernisering, politisk konsumtion samt svag och stark hållbar konsumtion använts. Inom de tre produktkategorierna går det att se vissa skillnader. Enkätsvaren säger att respondenterna handlar kläder efter behov, men fokusgrupperna talar om att de handlar för att det är roligt, ett fritidsintresse. Inom mat har många blivit noggrannare med att handla ekologiskt, främst till barnet. Det är dock inte en stark ståndpunkt eftersom de flesta väljer oekologiskt om varan inte finns som ekologisk. Kategorin leksaker hade de flesta deltagarna inte hunnit handla så mycket från än, då deras barn fortfarande är små. De uttrycker dock att det är en svår kategori att veta så mycket om och de går oftast efter vad barnet visar intresse för. Överlag går det att se ett visst förändrat beteende, men deltagarna saknar en helhetssyn över konsumtionskedjan. Resultatet visar också att föräldrarna är starkt styrda av sociala normer som bestämmer vad som anses vara ett behov. Deltagarna reflekterar inte över konsumtionsnivån utan håller sig inom svag hållbar konsumtion där de istället väljer att byta ut vissa saker mot mer hållbara alternativ. Avsaknaden av helhetssynen märks också genom att de inte praktiserar politisk konsumtion i så stor utsträckning, de räknar helt enkelt inte med sig själva i konsumtionskedjan. Detta är kvalitativ studie som möjligen skulle fått andra resultat i andra sammanhang. / This study has examined how parents of children, age 0-2, in Karlstad consumes for their children within three product categories; clothing, food and toys. The aim was to see if having children could be a driving factor to become a more aware consumer. Have the participants consumption behaviour changed after they have had children? Surveys and focus groups have been completed in four open preschools in Karlstad municipality to collect data. As a theoretical framework has ecological modernization, political consumption and weak and strong sustainable consumption been used. Within the three product categories it is possible to see some differences. The survey result say that respondents shop for clothes according to need, but the focus groups talk about that they shop because it is fun, a hobby. It has become more important for the parents to buy organic food, mostly to the child. However, it is not a strong position because most respondents choose to buy conventional produced products if they don’t have an ecological alternative in the store. Because most of the respondents children where still small they hadn’t purchased that many toys yet. They express, however, that it is a difficult category to know that much about and they usually goes on what the child shows interest for. Overall, it is possible to see some changes in behaviour, but participants lack a comprehensive view of the consumption chain. They don’t reflect on the level of consumption and so they pursue on the path of weak sustainable consumption where they consumes the same amount but change to more sustainable materials. The lack of overall vision is also evident in that they don’t practice political consumption to any wider extent, they simply don’t see their own impact on the consumption chain. The result also shows that the parents are strongly guided by social norms that sets the rules for what they consider to be their needs. This is a qualitative study and could therefore have gotten a different result in another context.