Handledning är en metod för lärande och utveckling som används på arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen är den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle få en djupare kunskap om specialpedagogens syn på handledning. För att få svar på syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingått i studien, där vi i intervjuerna utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor. Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn på handledning till största delen överensstämmer med den litteratur som finns i ämnet. Specialpedagogens syfte med handledning är att genom handledning stärka personalens yrkeskompetens och att det i sin tur gynnar barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens uppfattning av sin roll i handledningssituationer varierar. Arbetskamrat, samtalsledare eller expert, beror på i vilket uppdrag man handleder.

No description available.

På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik І med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10. I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna. I kursen finns ett antal kursmål som ska ingå i laborationerna som även har varit riktlinjer för handledningarna. I arbetet beskrivs också förändringar och uppdateringar som skett i ArcGIS 10. Den nya versionen av ArcGIS har bl.a. fått ett uppdaterat användargränssnitt. Tillgängligheten är en stor förändring i form av utökad möjlighet att använda programvaran. Det är möjligt att använda programvaran via webben och ute i fält samt genom mobilen. Resultatet består av de sju uppdaterade handledningarna och kommentarer till förändringar som gjorts i dem. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att alla handledningar är kompletta och genomförbara med godkänt resultat. / At the University of Gävle the course Geographic InformationІis given with practicals performed in the software ArcGIS 9.2, 9.3 and ArcView 3.3. The purpose of this work has been to update these tutorials and adapt them to the new version ArcGIS 10. Six of seven practical manuals have been updated from ArcMap 9.2 and 9.3, and the seventh has been almost totally rewritten from ArcView 3.3. The earlier guides have been used as a guide to produce the new guides. The syllabus has also been used to ensure that all objectives are met in the practicals. These goals have been the guidelines for the guides. The work describes the changes and updates in ArcGIS. One of the changes in the new version of ArcGIS is the updated interface. Accessibility is a major change in the form of increased availability. It is possible to use the software virtually anywhere, by the web, in the field and by mobile. The result consists of the seven updated tutorials and comments for changes made to them. The conclusion from the work is that all the manuals are complete and workable with approved results.   Keywords: ArcGIS, Laboratory manuals, Tutorials, Update, Syllabus

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas. Forskning och utveckling, integrering av teori och praktik samt kunskap om reflektion samt vägledning var viktigt. Social kompetens behövdes i all kommunikation och för att främja samarbetet mellan universitet och vårdenheten. Olika sätt som handledare kunde använda för att stödja studenten att nå sina mål var med hjälp av handledarmodeller vilket visade på att det fanns organisatoriskt stöd från ledningen. Med PBL blev studenterna mer aktiva att söka kunskap vilket ledde till att de bättre kunde hantera omvårdnadssituationer. Att ha diskussionsträffar, planera arbetsuppgifter och upplägg gemensamt med studenten bidrog till en öppen inlärningsmiljö. Att stödja handledares utveckling kan innefatta kunskapsutbyte för att följa utvecklingen i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande ha insikt i studentens läroplan.

Syftet med studien är att beskriva handledarnas och deltagarnas erfarenheter av en kompetensutvecklingsinsats för att kunna tolka och förstå möjligheter och hinder för kollegialt lärande utifrån ett didaktiskt- och organisationsteoretiskt perspektiv. Frågeställningarna behandlar kompetensutveckling och kollegialt lärande i dagens skola utifrån lärarnas synvinkel. Kompetensutveckling handlar om att förstärka lärarens förutsättningar att genomföra sitt arbete. Lärarens lärande har gått från att vara individuell till kollektiv, från att leverera färdiga metoder till att deltagaren själv ska delta i skapandet av nya undervisningsmetoder. I matematik ökas den kompetensen med hjälp av matematiklyftet. Både internationell och nationell forskning säger att lärare behöver samarbeta, diskutera och reflektera för att utvecklas. Nationella utvärderingar visar att matematiklyftet, som är ett kollegialt lärande baserat på samarbete och diskussion, är uppskattat och ger fördjupade ämnesdidaktiska kunskaper och en högre grad av reflektion över undervisningen. De möjligheter för kollegialt lärande som denna studie funnit är att lärare gärna tar hjälp av varandra för att utvecklas och utveckla undervisningen. Kompetensutvecklingen ska direkt gagna eleverna, vara av praktisk natur, följas upp med diskussioner och reflektioner samt återkomma regelbundet under en längre tid. Den största fördelen med kollektiv lärande är att de delar som krävs finns i den vanliga verksamheten: lärar vill lära, gärna i grupp och av varandra. De hinder som hittats är tidsbrist inom organisationen både under och efter kompetensutvecklingsinsatsen, rädlsa att nya arbetssätt och erfarenheter försvinner på grund av att gemensamma tillfällen för diskussion och reflektion saknas, stress och ångest hos handledare och lärarnas interna vikarieanskaffning.

To the world you may be one person, but to one person you may be the world These words sum up my account of social worker expertise. How does one become skillful―a master―in the profession? I answer this question by exploring how social worker proficiency can be developed and grow with the help and support of supervisors, clients and colleagues. Development through professional supervision and in the encounter with clients is an essential part of the work. I also discuss what it means to be new in the field (a novice) in relation to being experienced (a master). For the novice, rules and regulations and clear-cut advice may be necessary in everyday work as well as in supervisory sessions; for the more experienced, dialogue and reflection become increasingly important tools. For this work I have collected material from my own professional life as well as from other experienced colleagues. Using social workers’ own reflections along with the various situations and occurrences that arise in their work, I have tried to capture the complexity of many of the tasks and to understand how professionalism can be enhanced. My narrative contains reasoning on issues of trust, views of humanity and professional improvisation. I shed light on detachment vs. involvement with clients, practical hands-on knowledge and the importance of having been listened to. Might the ability to instigate trust be the most important tool in social work? / To the world you may be one person, but to one person you may be the world. Med dessa ord vill jag sammanfatta min berättelse som handlar om socialarbetares yrkeskunnande. Hur blir man skicklig i sitt yrke – en mästare? Jag beskriver hur socialarbetares yrkeskunnande kan utvecklats och växa med stöd och hjälp av handledning, klienter och kollegor. Att utvecklas genom professionell handledning och i mötet med klienter utgör centrala delar i arbetet. Jag diskuterar också vad det innebär att vara ny i yrket (novis) i relation till att vara erfaren (mästare). För noviser kan regelverk, handfasta råd behövas såväl i vardagsarbetet som i handledning. För mer erfarna socialarbetare blir dialog och reflektion alltmer viktiga redskap. I mitt arbete har jag hämtat material både från mitt eget yrkesliv och från samtal med erfarna kollegor. Med hjälp av socialarbetares tankar, olika situationer och händelser från deras yrkesliv försöker jag beskriva det sociala arbetets komplexitet och förstå hur socialarbetares yrkeskunnande kan utvecklas. Min berättelse innehåller resonemang kring tillit, människosyn och professionell improvisation. Jag belyser frågor kring avstånd och närhet till klienter, handlingsburen kunskap och vikten av att ha blivit lyssnad till. Kanske är förmågan att skapa tillit det sociala arbetets viktigaste verktyg?

Denna studie syftade till att beskriva och skapa förståelse för praktikhandledares erfarenheter av att ta emot praktikanter. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sju tidigare praktikhandledare för Personalvetarprogrammet. Resultatet visar att informanterna var positiva till att ta emot personalvetarstudenter som praktikanter, men samtidigt att det inte är helt lätt alla gånger. Positivt sågs bland annat: att praktikanter bidrar med nya perspektiv, att som handledare få möjligheten att visa upp ett jobb och bidra med ett lärande samt att praktik sågs som en möjlighet att knyta kontakter. Informanterna menade samtidigt att mottagandet av praktikanter kräver en del tid och energi samt att det kan finnas svårigheter kopplade till den egna arbetsplatsen. Vidare framkom under intervjuerna blandade erfarenheter av och synpunkter på universitets roll samt den obligatoriska utredningsuppgiften. Avslutningsvis visar resultatet vad informanterna ansåg att man bör tänka på för att göra praktiken givande för samtliga parter, detta rör bland annat planering, att hitta och välja praktikant, att involvera kollegor samt att klargöra förväntningar och vara tydlig.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Resultatet visar att personal inom stöd- och omsorg tidigare inte haft kontakt med begreppet AKK och för vissa var det relativt nytt samt att många verksamheter använder sociala berättelser och tecken som stöd som hjälpmedel. Brukare som är i behov av AKK har utvecklats sedan man började arbeta kontinuerligt med det. Det som påpekats av handledare är att uppföljning och handledning är viktigt för att underhålla sin kunskap om AKK.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning. Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt. Oftast beskrivs dessa barn som utåtagerande och att det händer mycket saker omkring dem. Men det framkommer även att ett avvikande beteende kan visa sig som ett tyst och omärkbart barn, som drar sig undan från de andra. Det som är gemensamt för dessa barn är, att de har svårt med det sociala samspelet. I studien framkommer även att förskollärarna ser på dessa barn ur olika teoretiska perspektiv. Men ett perspektiv är framträdande, det salutogena synsättet, som Antonovsky myntade, där man väljer att fokusera på det som fungerar hos individen. Inom det salutogena synsättet inkluderas även begreppet KASAM, som står för en känsla av sammanhang. I studien framträder även Vygotskijs teorier, som Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) till viss del bygger på.

Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fånga positiva och negativa faktorer som eventuellt påverkar handledarrollen. Handledning är en vanligt förekommande undervisningsmetod som används inom många professioner.   Metoden var en litteraturstudie som ämnade sammanställa de senaste tio årens forskning inom området. Studien har en beskrivande design där tolv artiklars resultat sammanställdes. Artiklar från Nordamerika, Australien och Europa har använts.   Resultatet består av fyra, av författarna framtagna kategorier. Den första kategorin handlar om professionella relationer och interaktioner, som bland annat visar att den handledande sjuksköterskan är beroende av god kommunikation med utbildningsfakulteten.  Den andra kategorin om hur behov av stöd, uppmuntran och återkoppling från arbetsgivare och utbildningsfakultet påverkade upplevelsen av välmående i handledarrollen. Den tredje kategorin handlar om att hjälpa studenter utvecklas professionellt, belyser bl. a. hur de handledande sjuksköterskorna var medvetna med vilka krav som ställdes på handledarrollen. I den sista kategorin, handledarrollens inverkan på sjuksköterskan, lyfts bl. a. att den kliniska handledningen i sig var kompetenshöjande för sjuksköterskan.   Studiens slutsats är att handledarrollen kan stärkas med handledarutbildning. Stöd och god kommunikation mellan arbetsgivare, fakultet och student är avgörande för att sjuksköterskan upplever handledarrollen som lyckad. Sjuksköterskor som genomgått handledarutbildning, upplevde att de hade bättre stöd från arbetsgivaren och bättre kommunikation med fakulteten.