Denna studies övergripande syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i skolutveckling genom sitt uppdrag som kvalificerad samtalspartner i handledning, samt vilka hinder och möjligheter de möter i sin handledande praktik. Studiens teoretiska ramverk är teorin om praktikarkitekturer och begreppen talandet, görandet och relaterandet används som ett teoretiskt ramverk genom hela studien. Studiens metod är av kvalitativ karaktär och vår empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma från förskolan till gymnasiet. Vårt resultat visar att förutsättningar för handledning kan skapas genom att kommunicera syfte, mål, förväntningar och roller med de handledda vilket skapar goda förutsättningar för specialpedagoger att bedriva skolutveckling. Faktorer som vårt resultat visar påverkar specialpedagogens handledande roll i skolutveckling är förutsättningar för tid, förståelse för begreppet handledning, samarbete med skolledning och klargörande av förväntningar. Resultatet visar att specialpedagoger använder stor del av sin tid till att bedriva kvalificerade samtal och kompetens om hur dessa samtal ska genomföras lyfts fram. Samtliga specialpedagoger uppfattar att de i kvalificerade samtal förväntas vara experter vilket påverkar dem om samtalen antar en rådgivande eller reflekterande form. Förväntningar på specialpedagogens roll i skolsystemet påverkar och påverkas av relationella arrangemang, göranden samt hur man talar om handledningens syfte i skolans organisation i ett förebyggande och främjande arbete. Forskningsläget gällande den specialpedagogiska handledningen visar att ämnet är komplext och att begreppet handledning får olika betydelser i olika sammanhang. I högskoleförordningen står att specialpedagogen ska vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda. Då begreppet handledning ej står tydligt framskrivet i högskoleförordningen skapar det en otydlighet vilket medför att det skapas motsägelsefulla krav på specialpedagogen. Praktikens oklarheter om specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner påverkar således det nödvändiga samarbetet mellan pedagoger och skolledare.

AbstraktJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts)Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskolaVilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor?Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form. Intervjuerna från de två stadsdelarna redovisas under sex teman: pedagogisk handledning, förekomst och användning av pedagogisk handledning, effekter och möjligheter med pedagogisk handledning, faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning, information och framåtblick kring pedagogisk handledning. Resultatet visar att pedagogisk handledning används på skolor i de båda stadsdelarna. Förekomsten styrs inte till så stor del av de olika förutsättningarna i stadsdelarna utan mer av hur man använder resurserna på skolorna. Det framkom sju faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning. Dessa faktorer är ekonomi, inställning, prioritering, tid, efterfrågan, information och behov. / AbstractJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Contributing factors for guidance A comparison of two districtsWhat factors contribute to the use of guidance at schools?The aim of our study is to compare two districts with different conditions to determine factors that contribute to the use of guidance. The theoretical framework that we used is systems theory. We chose a qualitative research and conducted twelve semi-structured interviews with principals and teachers. All of the informants have experience of guidance in some form. The interviews from the two districts are presented under six themes: guidance, the presence and use of guidance, effects and possibilities with guidance, factors that contribute to the use of guidance, information and future visions about guidance.The result shows that guidance is used in schools in both districts. The presence of guidance is controlled not so much of the different conditions in the two districts but more of how recourses are used in the schools. In the study it was found seven factors which contribute to the use of guidance. These factors are economy, approach, prioritization, time, demand, information and needs.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialpedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion. / The purpose with this work is to give a picture of the reasons teachers have for seeking Special Needs Educations Counselling, what expectations the teachers have on the counselling and what effects the counselling have given.

I denna uppsats presenteras en intervjustudie vars syfte är att analysera vilka förväntningar lärarstudenter har på sina framtida uppsatshandledare. Fem lärarstudenter, två förskollärarstudenter och tre ämneslärarstudenter ingår i studien. Materialet analyseras och sorteras efter Gail L Roses kategorier för IMS (Ideal mentor scale). Dessa kategorier är Integritet, Vägledning och Relation. Rose presenterar också två universella attribut som alla doktorander i hennes undersökning eftersökte hos sina handledare, dessa är Feedback och Öppen och klar kommunikation. Utöver dessa kategorier framkommer teman såsom orosmoln, kompetens och engagemang. Generellt önskar sig studenterna en handledare som främst passar in under kategorierna Integritet och Vägledning. Detta innebär att handledaren är en god förebild, att handledaren respekterar studenten och dennas rätt till sin uppsats, att handledaren är generös med tid och att handledaren hjälper till med att planera arbetet. Alla de intervjuade lärarstudenterna anser också att de universella attributen är viktiga. Utöver det visar det sig att ämneslärarstudenterna är mer benägna att kritiskt granska och eventuellt avvisa förslag från handledaren medan förskollärarna, som inte är lika metodskolade, litar mycket på att handledare skulle tillhandahålla konkret hantverkshandledning. Det som de intervjuade lärarstudenterna är mest oroade över inför handledarskapet är att handledaren inte ska ha tillräckligt mycket tid eller att handledaren kommer att vara nedvärderande och oprofessionell. Ämneslärarstudenterna berättar också att de tänker strategiskt vid valet av uppsatsämne eller institution för att undvika vissa handledare.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor som gått en handledarutbildning upplever användandet av reflektion när de handleder sjuksköterskestudenter i VFU. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio legitimerade sjuksköterskor som gått en handledarutbildning på minst 7,5hp och var verksamma på olika vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tre olika kategorier bildades vid analys och dessa var: Reflektionens användningsområden, Yttre och inre faktorer som möjliggör användandet av reflektion och Reflektion för lärande och som del i en handledarmodell. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att använda reflektion tillsammans med sjuksköterskestudenter och att de använde reflektion för att sammanfatta dagen och även kontinuerligt i olika omvårdnadssituationer som uppstått. En förutsättning för att få en fungerande reflektion var att sjuksköterskorna hade tid till det. En annan faktor som påverkade användandet av reflektion var hur personkemin stämde överens mellan student och handledare. Alla sjuksköterskor var överens om att reflektion förde studentens lärande framåt genom att skapa förståelse kring olika omvårdnadssituationer. Slutsatsen var att de handledande sjuksköterskorna upplevde reflektion som positivt för studentens lärande och även för relationen mellan student och handledare. Tid för reflektion och ett tillåtande arbetsklimat, där kollegorna har förståelse för vad som krävs för att handleda, var dock förutsättningar för att lyckas.

Syftet med denna kvalitativa studie är att fånga vilka uppfattningar yrkesverksamma specialpedagoger på högstadiet har rörande vad specialpedagogisk handledning är och vilka förutsättningar specialpedagoger på högstadiet har att handleda. Den tidigare forskning som finns inom specialpedagogisk handledning är främst gjord på skolans låg- och mellanstadium varför den här studien syftar till att tillföra kunskap om specialpedagogisk handledning på högstadiet. Studien har ett sociokulturellt och ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på handledning. Enkät med 75 respondenter och transkriberade intervjuer med fyra specialpedagoger utgör dataunderlaget som sedan analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats i syfte att fånga specialpedagogernas uppfattningar rörande handledning på högstadiet. Handledningen är situerad till vem som handleds, tid och rum och medieras med hjälp av språket i handledningssamtalet. Förväntningar hos både specialpedagogerna själva, lärarnas förväntningar på att få rådgivning och okunskap hos lärarna om vad handledning är påverkar möjligheterna till handledning. Specialpedagogerna uppfattar sig som kompetenta relationsskapande handledare och använder sig inte av någon metod, men delar av handledning- och coachingmodeller. Resultatet visar i enlighet med tidigare forskning att specialpedagogens uppdrag inte är klart definierat och så ej heller vad handledning är rörande form och innehåll. Det försvårar för specialpedagogen att handleda samtidigt som det odefinierade specialpedagogiska uppdraget skapar ett frirum för specialpedagogen att välja vilka arbetsuppgifter som ska utföras i en komplex skolvardag. Att ha rektors stöd i att skapa förutsättningar för specialpedagogisk handledning är viktigt, inte minst för att kunna utveckla skolan. Rektor behöver organisera skolan så att förutsättningar att träffa lärare finns då den här studien visar på att högstadieorganisationen i sig inte ger de bästa förutsättningarna, vilket är litet beforskat, för specialpedagog att handleda lärare.

<p>Handledning är en metod för lärande och utveckling som används på arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen är den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle få en djupare kunskap om specialpedagogens syn på handledning.</p><p>För att få svar på syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingått i studien, där vi i intervjuerna utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor.</p><p>Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn på handledning till största delen överensstämmer med den litteratur som finns i ämnet. Specialpedagogens syfte med handledning är att genom handledning stärka personalens yrkeskompetens och att det i sin tur gynnar barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens uppfattning av sin roll i handledningssituationer varierar. Arbetskamrat, samtalsledare eller expert, beror på i vilket uppdrag man handleder.</p>

No description available.

No description available.

No description available.