Syfte - Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar med palliativ vård påverkas psykiskt av sitt arbete samt hur de hanterar detta. Frågeställningar - På vilket sätt påverkas de som arbetar med palliativ vård psykiskt av det dagliga mötet med döden? Vilken hjälp finns till de som arbetar med palliativ vård, och hur fungerar den idag? Vilken hjälp önskas av de som arbetar med palliativ vård? Metod - Studien bygger på fem intervjuer som genomförts med personer som arbetar med palliativ vård. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att komplettera intervjumaterialet har även enkäter delats ut till personal på den palliativa avdelningen på berört sjukhus. Resultat - Studien visar att de som arbetar med palliativ vård påverkas både positivt och negativt av detta. Den mest givande hanteringsstrategin för att hantera negativ psykisk påverkan enligt undersökningsgruppen visade sig vara spontana samtal med kollegorna. Schemalagd handledning, både i grupp och enskilt förekommer också, men här finns utvecklingspotential. Begränsad ekonomi och tidsbrist ses som de största hindren för utveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att framställa ett material bestående av handledningar för att arbeta med de naturvetenskapliga ämnena kemi och fysik i förskolan. Denna handledning har skapats gemensamt med min studiekamrat och har utgångspunkt i de 7 sinnena. Handledningen, som vi valt att kalla Upptäck kemi och fysik genom de 7 sinnena – en handledning för förskolan, består av enkla övningar och experiment och är tänkt att fungera som ett komplement till det naturvetenskapliga arbetet i förskolan. Materialet har delats ut till två förskolor där pedagogerna fått studera handledningen för att sedan genom intervjuer besvara frågor kring dess användningsområde. Undersökningen visade att pedagogerna såg positivt på handledningen samt att den upplevdes som inbjudande och lättöverskådlig. Genom att introducera ämnena kemi och fysik i förskolan på ett lustfyllt sätt ges barnen möjlighet att få en positiv bild av dessa ämnen redan då de är små.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med detta arbete är att få mer kunskap om vad det innebär att få växa upp i våldets närhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som är lämpliga från skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhållanden och vilka effekter våldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhållande som råder där. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvåld i familjen, är upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning från specialpedagog och rektors stöd behövs för att försäkra barnet en så fungerande tillvaro som möjligt. Anmälningsbenägenheten hos skolpersonal har varit stor i de här beskrivna fallen. Där anmälan skett har det gått snabbt och rektors stöd har funnits där. Det har funnits klara riktlinjer för anmälningsrutiner vilket bör vara en självklarhet vid varje skola. De lagändringar som genomförts de senaste åren stärker våldsutsatta kvinnor och barns skydd. Nu är det upp till samhällets aktörer att följa lagstiftningen för barnens skull. Det krävs en god samverkan mellan skola och socialförvaltning för att säkra skolgången för dessa barn. Det finns kunniga och välutbildade socionomer som är väl insatta i problematiken vilket framkommer i min undersökning. Det behövs mer kunskaper hos skolledare, pedagoger, socionomer och skolhälsovårdpersonal om rådande lagstiftning gällande våldet och dess följdverkningar. Kan nu inte barnet komma till skolan om hotbilden är så stark att det inte går att säkra barnets skydd så tolkar jag skollagen som att skolan får komma till barnet. / Which parts of special education are suitable for children living in families where domestic violence is present?

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag som år 2001 ersatte den tidigare praktiken i lärarutbildningen. Genom professionell handledning från en verksam och handledarutbildad lärare (handledare) ska studenterna få chansen att träna på det de lärt sig på högskolan ute i riktiga skolverksamheter för att på så vis utveckla sin framtida yrkesroll. Studenterna ska med hjälp av handledaren få planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska få chansen att utveckla sin samarbetsförmåga med arbetslag, barn/elever och vårdnadshavare. VFU ska vara bron mellan teori och praktik i lärarutbildningen men tidigare forskning och egna erfarenheter tyder på att det finns vissa brister på området, vilket leder till att studenterna hamnar mitt emellan högskolans akademiska värld och ”verkligheten” ute i den praktiska undervisningen.Studiens syfte är att beskriva lärarstudenters uppfattningar av sin senaste VFU-period. Frågeställningarna som studien söker svar på är: vilka uppfattningar har studenterna av sin VFU? Och finns det skillnader i uppfattningar av VFU beroende på vald lärarprograminriktning? Studien är av kvantitativ art och baseras på en enkätundersökning bland lärarstudenter på Högskolan i Borås, våren 2016.Ur undersökningen framgår att många av de inslag som ska vara obligatoriska under VFU:n inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning. Studenterna upplever sig inte få tillräckligt med handledning och det framgår att det finns ett behov av att förbättra samverkan mellan högskola och VFU-platserna. Det framkommer också att studenterna ser VFU som ett mycket viktigt moment i utbildningen och att de önskar mer VFU och längre VFU-perioder.

I psykiatrisk vård är handledning i olika former etablerat med syfte att vårdare därmed ska kunna ge patienten en god vård. Reflekterande team i den form som beskrivs i denna studie är ännu en relativt ny företeelse i psykiatrisk vård. Gemensamma nämnare för båda dessa är reflektion och utveckling. Syftet med denna studie har varit att undersöka vårdares uppfattningar av skillnad mellan handledning och reflekterande team i psykiatrisk vård. Detta har gjorts genom en empirisk studie där vårdare med erfarenhet av både reflekterande team och handledning intervjuats. Intervjuerna analyserades enligt fenomenografisk metod. Skillnaderna kunde indelas i tre kategorier: Olika fokus, olika kompetenser, samt olika relation mellan bekräftelse och krav. Diskussionen berör betydelsen av bekräftelse som en faktor för vårdares upplevelse samt behovet av implementering av forskning i den kliniska psykiatriska vården. Slutsatserna är att handledning och reflekterande team kan komplettera varandra och öka vårdares förutsättningar att ge bättre vård med olika fokus och därmed olika utvecklingsområden.

Under de senaste åren har skolan genomgått stora förändringar genom att vi berikats med ett stort antal nyanlända elever. Dock har det visat sig att det finns stora behov av kompetensutveckling för att möta behoven hos dessa elever. Syftet med min studie är att undersöka komplexiteten kring organisationen av undervisningen av andraspråkselever. Frågeställningarna lyder ·         Vilka faktorer ser lärarna i svenska som andraspråk som betydelsefulla i undervisningen med andraspråkselever? ·         Vilka behov anser lärarna i svenska som andraspråk att eleverna har? ·         Vilka tankar om specialpedagogisk handledning och stöd finns bland lärarna? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerarde intervjuer med fyra lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån en kvalitativ metod. De teman som framkom analyserades med hjälp av von Wrights teori om punktuellt respektive relationellt perspektiv samt Vygotskys teorier om det sociokulturella lärandet och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar på vad svenska som andraspråkslärarna upplevde som problematiskt med stora, heterogena grupper. Avsaknaden av specialpedagog upplevdes också som ett hinder men den mesta av problematiken hamnade på individnivå. Modersmålslärarna visade sig ha stor betydelse för eleverna vilket också tas upp i den avslutande diskussionen.

Studiens syfte är att belysa  förskolechefens syn på specialpedagogens uppdrag som kvalificerad samtalspartner. I studien intervjuar vi sex förskolechefer från tre olika kommuner om deras syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner. Dels undersöker vi i vilket sammanhang specialpedagogen fungerar som kvalificerad samtalspartner men också vad dessa samtal innehåller. Vi undersöker även vilken syn förskolechefen har på relationen mellan förskolechef och specialpedagog samt vilka möjligheter och hinder de kan se med handledning.    Enligt skollag och styrdokument finns ingen uttalad roll för specialpedagogens uppdrag och i vårt resultat ser vi att förskolecheferna har svårigheter med att beskriva begreppet kvalificerad samtalspartner. Forskning visar också att ledarnas roll i att styra den specialpedagogiska verksamheten har betydelse för hur verksamheten utvecklas. Både i forskning och i vårt resultat anges att begreppet är otydligt och svårt att beskriva vilket gör ämnet viktigt att studera.   Resultatet visar på att handledning oftast sker vid akuta behov. Innehållet i handledningen ses då ur ett kategoriskt perspektiv då det enskilda barnet hamnar i fokus.   Systemteoretiskt perspektiv på handledning har använts för att analysera resultatet.

Det blir allt vanligare att spel används för att lära ut olika ämnen som matematik eller historia. De flesta och särskilt barn idag har tillgång till någon typ av surfplatta eller smartphone. Det är därför viktigt att dessa spel introduceras på rätt sätt för att fånga barnens uppmärksamhet. Hur ska en handledning för ett mobilt pusselmattespel som har lärandet i centrum utformas för att ge en positiv spelupplevelse? Det är den frågan som harundersökts och som beskrivs i denna rapport. Tangle Math är ett pusselspel som försöker få användaren att träna på huvudräkning. Det är viktigt att alla delar i spelet fungerar bra så att användaren får bästa möjliga spelupplevelse. För att uppnå detta måste vi förklara spel-reglerna på ett sådant sätt så att alla förstår vad man ska göra utan att man får för myckethjälp. Undersökningen har gjorts i spelets två iterationer. I iteration 1 har tester genomförts huvudsakligen med barn ifrån årskurs tre. För iteration 2 två har vuxna i åldern 19 till30 deltagit. Testpersonerna spelade spelet och fyllde sedan i de tre olika enkäterna UEQ,IEQ och PANAS. Bearbetning av resultaten från första iterationen medförde ett flertal änd-ringar som ledde fram till spelets och handledningens slutversion. Ändringar har utförts kontinuerligt från testtillfälle till testtillfälle för att få användaren att lättare förstå målet samt spelets regler och samband. Förståelsen av korrelationen mellan färgerna och summan har stärkts genom att införa ordet färgsumma som antar färgen av det valda talet. När ordet summa ändrades till färgsumma behövde också målet bli tydligare så en text medbeskrivning av målet lades till. Två cirklar och ett likhetstecken lades till i handledningen vilket resulterade i att målet blev tydligare. För att öka motivationen hos användaren haren räknare som berättar hur många fler rätta svar som krävs för att få se bilden eller för att få en medalj lagts till. Förutom medaljer får användaren beröm när olika delmål uppnåtts. En bild med de krav som behövs för att uppnå nästa mål lades också in. För att spelaren på ett tydligt ska sätt veta vilka nivåer som är avklarade ändrades handledningen så att de avklarade nivåerna är ljusare medan de som ännu inte klarats av är mörkare. Olika meddelanden som hjälper användaren att bättre förstå spelets regler har lagts till. Ju flerkontinuerliga felförsök användaren gör desto mer hjälp får man. I handledningen har utropstecken (!) adderats. Användaren kan efter behov klicka på! för att få ytterligare hjälp. Sist, för att säkerställa att ingen avslutar spelet av misstag har ett meddelande som frågarom man har valt att avsluta spelomgången lagts till. Slutversionen validerades i iteration 2och visade att användarnas spelupplevelse var positiv. Sammanfattningsvis, Tangle Math, ett spel med lärande i fokus, har ändrats mycket under arbetets gång, det har blivit lätta-re att förstå och mer inspirerande vilket användarnas uppskattning har visat. För spel som har lärandet i fokus är det viktigt att utvärdering utförs med olika målgrupper. På detta sätt utvidgas spelets funktionalitet och användningsområde. Det betyder till exempel att barn kan spela och samtidigt träna på ämnet och ger läraren en möjlighet att använda spelen som ett komplement till undervisningsplanenen.