Denna uppsats söker svar på frågan: Hur kan arbete med analys av ett stycke påverka den musikaliska tolkningen av musiken? Detta har jag valt att undersöka på första satsen ur solo sonat no 2 i a moll BWV 1003 av J.S Bach. Jag använder mig av traditionella analysmetoder och undersöker främst form, motiv, baslinje och harmonik. I uppsatsen redovisar jag för praktiska tillämpningar av analyserna. Resultatet diskuteras sedan och en diskussion av ämnet förs. / <p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelning: (Ljudfil Gabriel Coxner). Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna. Inspelningen är arkiverad och kan komma att kompletteras</p>

Syftet med denna studie är att undersöka en metod för att vidareutveckla förmågan att improvisera inom jazzgenren. Den metod som undersöktes framtogs utifrån en historisk reflektion över hur jazzmusiker genom tiderna lärde sig att improvisera och hur genren samt improvisationen utvecklades till det den är idag. Utifrån den historiska reflektionen drogs slutsatsen att gehörsbaserade, praktiska och teoretiska inlärningsmetoder har varit bidragande till jazzens uppkomst och utveckling. Därav grundar sig metoden som undersöktes i att likvärdigt framhäva dessa beståndsdelar. För att framställa ett resultat utfördes fyra inspelningar på egna improvisationer över två jazzlåtar. Metoden applicerades efter det två första inspelningarna, en inspelning över respektive låt. Därefter spelades de resterande två in över samma låtar. Dessa inspelningar analyserades och jämfördes utifrån parmetrarna tonmaterial, tajming och rytmisering med introspektion som analysmetod. Resultatet visade på att det var i tonmaterialet och rytmiseringen som den största skillnaden uppstod. Diskussionen tar upp introspektion som analysmetod och hur den gav nya insikter som för mig anses intressanta att studera vidare på; däribland hur förtrogenhet till den egna förmågan att improvisera harmoniskt indirekt påverkar rytmiseringen. Bristerna i analysmetoden uppmärksammas också, vilket bidrog till insikten att introspektionen eventuellt kunnat kompletterats med loggbok för att säkerställa att ingen empiri gått förlorad. Metoden som undersökts diskuteras ur ett pedagogiskt perspektiv med fokus på hur metoden påverkat min motivation gentemot att öva på jazzimprovisation. Utifrån en introspektiv analys drogs slutsatsen att metoden inte enbart visat förändring i min improvisation, det har även uppstått en positiv förändring i mitt förhållningssätt till att öva på jazzimprovisation.

I denna uppsats undersöker jag harmonikens betydelse för känslouttrycket av fyra instrumentala verk som re-harmoniserats utifrån låten ”Wake Me Up” av Avicii. Uttryck inom musik har länge intresserat kompositörer och musikpsykologer och gamla synsätt har lagts åt sidan medan nya tagit vid. Musik som är ett abstrakt ämne har försökts att teoretiseras med hjälp av konkreta förklaringsmodeller och frågan om musik i sig har en inneboende känsla kommer i denna studie att undersökas. Syftet med studien är att utforska harmonikens möjligheter och begränsningar när det kommer till att gestalta känslor. Jag har med hjälp av re-harmonisering gestaltat fyra verk med utgångspunkt från ”the affective circumplex” där jag tar hjälp av termerna spänning, valens och affekt. Jag kommer att redogöra för vilka beslut som togs under gestaltningens gång och analysera varför. Avslutningsvis presenterar jag insikter samt reflektioner kopplat till relevant litteratur. Sammanfattningsvis har jag med denna studie kommit till insikt att harmonik är ett väldigt effektivt verktyg för att gestalta känslouttryck i musik, i synnerhet valens. De insikter jag tar med mig från projektet är att olika tonförråd kan behöva nyttjas beroende på relevant känslouttryck, att kontrast i det harmoniska innehållet kan skapa tydlighet i gestaltningen, att register i samband med harmonik är en stark kombination samt att jag upplever att rytmiserande av det harmoniska innehållet i viss mån påverkar graden av spänning (arousal) men enbart marginellt. Jag kom i studien fram till att harmonik tveklöst påverkar valens men att spänning generellt mer är kopplat till det rytmiska innehållet och verkets tempo. Jag ansåg att det här var ett relevant område att undersöka för mig då jag kommer att ha fortsatt användning av insikterna från projektet i min framtida profession som musikproducent, låtskrivare och musiker samt att på sikt eventuellt undervisa i ämnet.

Det här är ett konstnärligt arbete som handlar om att producera popmusik influerad av Steve Reichs minimalistiska verk. Det inleddes med en analys av de musikaliska parametrarna harmonik, rytmik och klangfärg i tre av Reichs verk. Med resultatet från analysen som mall skapades sedan nya produktioner till tre poplåtar. Poplåtarna skrevs av författaren innan starten för detta arbete. Resultaten blev av varierande kvalitet. I vissa fall upplevde författaren att det mest lät som att man lyssnade på två låtar samtidigt. När författaren tog egna initiativ och lät ljudbilderna smälta samman mer upplevde han dock att resultatet blev bättre. I de fallen påstår han att musiken blev någonting mer än bara honom själv + Reich, den blev någonting nytt och helt unikt!

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur fenomenet gehör kan uppfattas och förstås på olika sätt, vilket i sig ligger till grund för hur gehör och harmonik kan läras ut. Studien genomförs med en fenomenografisk ansats med tre stycken kvalitativa intervjuer med gehörslärare från olika bakgrunder, arbetserfarenheter och utbildningar för att jämföra och kartlägga deras undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet gehör kan vara mångtydigt. Begreppet beskrivs som förmågan att höra, minnas och gestalta olika musikaliska strukturer men också som förmågan att kunna musicera frasmässigt korrekt eller som en ren underkategori till det bredare begreppet musikalitet. Resultatet visar att gehör kan uppfattas från såväl ett praktiskt som ett abstrakt synsätt och att undervisningssättet i vissa avseenden påverkas av uppfattningen av begreppets betydelse. Informanterna anser att musikteori och gehör är nära sammankopplat och att det mest effektiva sättet att förstå harmonik är genom att spela ett ackordinstrument, men även andra typer av metoder för att arbeta med gehöret presenteras och dessa kan fungera som ett utmärkt komplement till spelandet. Denna uppsats förmedlar en insikt i dagens gehörsundervisning och ger förslag på undervisningsmetoder till framtida gehörslärare med fokus på harmonik.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.