<p>Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.</p><p>De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.</p><p>Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.</p><p>Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner.</p><p>Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.</p>

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat. De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig. Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta. Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner. Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.

The molecular characteristics that affect the activity of various dirhodium complexes are reported. The importance of the axial position in the action of dirhodium compounds was studied. Three dirhodium complexes with increasing number of accessible axial coordination sites were synthesized and characterized. In cis-[Rh2(u-OAc)2(np)2]2+ (np = 1,8- naphthyridine) both axial sites are available for coordination, whereas for cis-[Rh2(u-OAc)2(np)(pynp)]+2 (pynp = 2-(2-pyridyl)1,8-naphthyridine) and cis-[Rh2(u-OAc)2(pynp)2]+2 the pyridyl arm on the ligand pynp blocks one and two axial sites, respectively. The availability of the axial positions affects the in vitro and in cellulo activity of these complexes demonstrating that open axial coordination sites are necessary for biological activity. The inhibitory activity of derivatives of dirhodium-dppz complexes (dppz = dipyrido[3,2-a:2',3'-c]phenazine) has also been investigated. The dppz derivatives included compounds with electron-withdrawing (Cl, CN, and NO2) as well as electro-donating (MeO and Me) substituents. These compounds inhibit transcription of T7-RNA polymerase by reducing accessible cysteine residues. The activity correlates with the electron withdrawing character of the substituent on the dppz ligand. Density functional theory (DFT) calculations reveal that the lowest unoccupied molecular orbitals (LUMOs) in the series are ligand-based pi* orbitals localized on the phenazine ring. These complexes represent the first family of dirhodium complexes whose inhibitory ability can be tuned by controlling their redox properties. The effect of the presence of diimine ligands in the dirhodium core in both in vitro and in cellulo activity is discussed. The presence of one diimine ligand allows for dual binding, intercalation and covalent, as observed by melting temperature and relative viscosity measurements, as well as electrophoretic mobility shift assay (EMSA). The mono-substituted dirhodium complexes are effective against HeLa and COLO-316 cell lines, with [Rh2(u-O2CCH3)2(n1-O2CCH3)(dppz)]+ being the most effective compound of the series. Results of the comet assay indicate that all of the monosubstituted complexes studied damage nuclear DNA, although in different degrees. The cytotoxic effect of these complexes is not affected by the presence of glutathione. The addition of the second diimine ligand hinders the ability of the complexes to damage DNA. The bis-substituted complexes are also slightly less cytotoxic than their mono-substituted congeners. Thus, the number of equatorial positions occupied by diimine ligands play a critical role in the mechanism of cytotoxicity of dirhodium(II,II) complexes. Finally, the results also demonstrate that improving the internalization of the dirhodium complexes can be achieved by co-incubation with cell penetrating peptides. This work provides a foundation for the preparation of new and more effective dirhodium complexes.

published_or_final_version / Obstetrics and Gynaecology / Master / Master of Medical Sciences

A major goal of this research was to evaluate a variety of cell lines for theirpermissiveness to equine arteritis virus (EAV) infection and then identify the mechanismthat restricts EAV infection in certain cell lines. The cell lines BHK-21, RK-13, andC2C12 were found to support productive infection with EAV strain VBS53, whereasHela, Hep-2, and L-M cell lines exhibited limited susceptibility to infection with thisvirus. In the course of the study, it was found that the Hela cell line became moresusceptible to infection with EAV strain VBS53 after extended serial passage. Therespective cell lines were referred to as Hela High (passage 170-221) and Hela Low(passage 95-115) lines. While the Hela High cell line was more susceptible than the HelaLow cell line, it was still considerably less susceptible than the BHK-21 cell line to EAVinfection. Subsequent studies demonstrated that infection with EAV strain VBS53 wasrestricted at the entry step in Hela, Hep-2, and L-M cell lines.The second major goal of this research was to establish an in vitro model ofpersistent EAV infection using cell culture and then use the persistently infected culturesas a tool to study virus-host cell interactions, and to investigate virus and host cellevolution. Persistent infection was successfully established in the Hela High cell line withthe VBS53 strain of EAV. Properties of the persistently infected Hela High cell line werecharacterized. Virus evolution with respect to virus growth characteristics, ability of thevirus to initiate secondary persistent infection, and genetic changes during persistentEAV infection in Hela cells was investigated. Neutralization phenotypic changes of viruses were observed during the course of persistent EAV infection in Hela cells. Reverse genetics studies identified that amino acid 98 of the GP5 protein is a new neutralization determinant of EAV. Using an in vitro assay, it was found that EAV probably became progressively less virulent during the course of persistent infection in Hela cells. The potential changes in pathogenicity of EAV during persistent infection of Hela cells need to be verified by inoculation of horses.

Thesis (Ph. D.)--University of Alabama at Birmingham, 2007. / Title from first page of PDF file (viewed June 23, 2008). Includes bibliographical references.

Techn. Hochsch., Diss., 2000--Aachen.

Universiẗat, Diss., 2004--Mainz.

I styrdokumenten för studie- och yrkesvägledning står att läsa att elever behöver utveckla valkompetens för att kunna göra väl underbyggda val och att ansvaret för detta inte bara ligger på studie- och yrkesvägledare, utan även andra yrkesgrupper inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och betydelsen av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, inom skolan i två landsbygdskommuner i mellersta Sverige. Arbetet fokuserar på innebörden av vid vägledning via uttrycket “hela skolans ansvar” utifrånpolitikernas, rektorernas samt lärarnas perspektiv. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie i form av intervjuer med politiker, rektorer och lärare. Resultatet visar att ingen av yrkesgrupperna är bekanta med begreppet vid vägledning. Vidare tenderar såväl politiker som rektorer och lärare förknippa studie- och yrkesvägledning med den verksamma studie- och yrkesvägledaren. En slutsats är att studie- och yrkesvägledning fortfarande inte är hela skolans ansvar, trots tydliga styrdokument kring detta.

Målstyrning genomsyrar den svenska skolan, det finns nationella mål som ska implementeras i verksamheten med hjälp av kommunala och lokala styrdokument. Studie- och yrkesvägledningen ute i skolorna har länge varit en omtalad fråga, där kritiken mot bland annat styrning, samverkan och kvalité varit påtaglig. Genom detta examensarbetet vill vi undersöka hur styrdokumenten och de allmänna råden fungerar som stöd för studie- och yrkesvägledarna samt hur skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Vi vill undersöka hur den målstyrning som svenska skolans styrs efter påverkar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag samt om det sker någon utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Vi har använt oss utav sex stycken kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en större svensk kommun för att undersöka detta. Vi har sedan analyserat vårt resultat utifrån analysramen målstyrning. Resultatet visar att majoriteten av våra informanter upplever att de inte får stöd av styrdokumenten men att de är mer positiva till de allmänna råden. Det framkommer även att fyra av sex informanter inte anser att skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Majoriteten uppger att de inte har några arbetsbeskrivningar eller mål med deras uppdrag, och ingen av informanterna har utvärdering eller uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på deras skolor. Denna studie ger endast studie- och yrkesvägledarnas upplevelse i frågorna.