Spelling suggestions: "subject:"chealth science"" "subject:"byhealth science""
131 |
Man har ju i alla fall tak över huvudet : En kvalitativ studie om natthärbärgets effekter på hemlösas självupplevda psykosociala hälsaNilsson, Jon, Lantz, Peter January 2009 (has links)
This is a qualitative study, whose purpose is to examine if night shelters effects homeless peoples self-perceived psychosocial health. In Sweden alone there are almost 18000 homeless people, and 12% of them uses a night shelter. The homeless can’t be seen as a heterogeneous group but instead homelessness counts as a state of being in. The Swedish National Board of Health and Welfare have done mapping over the homelessness since 1993 and the problem is an important part of what the welfare system has to fight against. A night shelter is one of many contributions to aid the homeless people in an effort to get them off the streets. To do this research, we have conducted seven interviews in total with the homeless men and the supervisor of a nigh shelter. The data analysing tool we used was inspired by the IPA-method and we found out that the shelter had both positive and negative effects on the users. The shelter provided the basic need for the homeless such as food, shelter and the opportunity to rest and also to wash themselves and clean their clothes. The shelter also provided important contacts with the local hospital and the social welfare for its users. The negative impact it had on their self-perceived psychosocial health was that they had nothing to do during the day other than drift around the town, drinking alcohol and using drugs. Another negative influence was that the homeless men felt a loss of their right to self-determination and that they sometimes felt treated like children. Other findings were that they found that the society made harder rules and demands for them than other citizens has to apply to.
|
132 |
HIV prevention work in Moshi, Tanzania : Nurses’ and physicians’ views on Kilimanjaro Aids Control AssociationLindblom, Johanna, Lundberg, Maria January 2009 (has links)
ABSTRACTAim: Since 2003 Kilimanjaro Aids Control Association (KACA) has collaborated with the Mawenzi Hospital in Moshi, in order to prevent the transmission of HIV/AIDS. The aim of this study was to investigate Mawenzi Hospital’s staff’s views about KACA and its work. Method: Eight semi structured interviews were performed with nurses and physicians. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by a qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: All the informants mentioned that KACA is an important stakeholder needed in the collaboration with the government to prevent HIV transmission. They also mentioned that the main problems KACA struggles with is lack of recourses, insufficient HIV tests and lack of information to their clients. KACA was described as an accessible non governmental organization (NGO) working as a bridge from society, channeling HIV positive clients to Mawenzi Hospital. Conclusion: This study confirms that KACA is considered doing a good job and is appreciated by the nurses and physicians at the Mawenzi Hospital. For KACA this may be important information to maintain their prevention work. The problems presented by the informants should be taken under consideration when planning the future work.
|
133 |
Fysisk aktivitet = psykisk stabilitet? : En undersökning om relationen mellan mängden fysisk aktivitet och självupplevd hälsaHolmsten, Patrik, Herngren, Mattias January 2009 (has links)
Aim The purpose of this study was to investigate the relationship between self-perceived health and level of physical activity among the staff at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH). We focused on the following questions: How does the amount of physical activity affect the self-perceived health among the staff at GIH? Are there any gender differences in self-perceived health following the amount of physical activity? Do the self-perceived health and the amount of physical activity differ between the various age groups? Are there any differences between the staff responsible for health education compared with the other staff? Method We chose a validated questionnaire for our study. It was a combination of two already previously validated questionnaires together with our own supplementary background questions. The questionnaire was presented to 96 respondents and we received 76 answers. Full anonymity was warranted for all respondents. Throughout the evaluation process we have applied the Aaron Antonovskys KASAM-theory. Results The following significant results were found: – There was a high score for self-perceived health among those with a high level of physical activity. – A higher physical activity score related to a higher self-perceived physical health. – Staff responsible for health education had a higher score for physical activity. – A high self-perceived mental health correlated to a low self-perceived physical health. Conclusions Our results correspond well to other published studies i.e. a higher level of physical activity gave a better self-perceived total health score as well as physical health score. Physical activity seems to be one major reason behind the experience of good health. We also found that a high self-perceived mental health corresponded to a surprisingly low self-perceived physical health score. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet hos personalen på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Våra frågeställningar för ändamålet löd: – Hur påverkar mängden fysisk aktivitet den självupplevda hälsan hos personalen på GIH? – Finns det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet vad gäller kön? – Är det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet mellan de olika ålderskategorierna? – Finns det skillnader mellan personal som undervisar inom hälsoområdet gentemot övrig personal när det gäller fysisk aktivitet och självupplevd hälsa? Metod Den metod vi använt oss av för att besvara våra frågeställningar är enkät. Vår enkät bestod i en kombination av två sedan tidigare beprövade och validerade enkäter, samt våra egna kompletterande bakgrundsfrågor. Vi delade ut enkäten till 96 respondenter och fick tillbaka 76 av dessa och enkäterna har hanterats anonymt. För att förstå och förklara resultatet har Aaron Antonovskys KASAM-teori tillämpats. Resultat De signifikanta resultat som vi kom fram till är: – Respondenterna som rör på sig mycket har en bättre total självupplevd hälsa. – Högre fysisk aktivitetspoäng innebär en högre självupplevd fysisk hälsa. – Respondenterna som undervisar inom hälsoområdet är mer fysiskt aktiva än övrig personal. – Ju bättre självupplevd mental hälsa desto lägre självupplevd fysisk hälsa och vice versa. Slutsats Precis som tidigare forskning har antytt så har även vi kommit fram till att ju mer man rör sig desto bättre blir ens totala självupplevda hälsa och även den fysiskt upplevda hälsan. Med andra ord så kan vi säga att fysik aktivitet är ett av hälsans ursprung. I vår undersökning visade det sig även att en hög självupplevd mental hälsa korrelerar med en låg självupplevd fysisk hälsa vilket var ett oväntat fynd.
|
134 |
Livskvalitet efter avslutad behandling hos dem som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barn- och ungdomsåren – en litteraturstudieBergfoth, Emelie, Eriksson, Maria January 2009 (has links)
Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom. Metod Sexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009. Resultat I ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion. Låg livskvalitet visade sig vara vanligare bland dem som hade låg utbildning, var arbetslösa och/eller hade låg inkomst. Resultaten pekar bl.a. på betydelsen av att erbjuda de barn med cancer som så behöver specialanpassad undervisning. / Aim The aim of this review of the literature was to investigate the quality of life of survivors of leukemia, lymphoma or brain tumor during childhood. Method Sixteen studies that examined the quality of life of these groups were reviewed. All studies were based on self-reported data and were published between 1999 and 2009. Result Several studies compared the survivors’ mental and physical health with that for a healthy population and the results did not differ between these groups. The results do however show that treatment and/or disease may have a negative effect on the quality of life. Radiotherapy and chemotherapy may affect the growth and cause infertility-problems as well as cardiovascular complications. The treatments may also affect the physical and cognitive function. Survivors who had a low education-level, were unemployed and/or had a low income reported lower quality of life. These results indicate that it may be important to provide children with cancer with special education.
|
135 |
Sjuksköterskestudenters förväntningar på och karriärmål inom sjuksköterskeyrket ur ett genusperspektivEriksson, Annie, Ekholm, Charlott January 2009 (has links)
The purpose of this essay was to examine female and male nursing students expectations and goals referring to the nursing profession from a gender perspective and examining the students reasons to apply for nursing school. A descriptive study with qualitative design was implemented. Data acquisition was made through interviewing ten nurse students, five male and five female. The interview material were analysed in accordance with Kvale’s method of analyzing. The results were discussed in accordance with Yvonne Hirdmans gender theory. The result shows that there is a difference in the group between male and female student’s expectations and career goals. The majority of the male students have explicit career goals and a concrete plan to achieve their goals while the majority of the female students do not have any specific goals or plan for their future profession career. The result of the study shows that the professional expectations differ between the male and the female students. The male student expects the profession to be stimulating and the female student expects the profession to be varying. There is no doubt that the nurse profession still is looked upon as a clearly feminine profession even though there is awareness that this is an out-of-date interpretation and that a change is approaching in the modern society. To achieve a more equal distribution according to gender more research has to be done.
|
136 |
Föräldrars attityder till övervikt hos barnStorberg, Viktor, Sten, Katarina January 2009 (has links)
Background: Overweight in children has been an increasing problem in recent years and research show that early intervention is important. The parents’ diet- and exercise habits are important to lay the foundation for a healthy lifestyle for their children. Aim: To investigate parents’ attitudes towards overweight in children. Method: An explorative qualitative study. Semi-structured interviews with ten parents who visited a child welfare center. Results: The parents rarely had any experience with overweight in children, but their opinions were negative because of the associated health risks. The parents’ attitudes are that the amount of physical activity and the children’s diet is an influence. They also have the opinion that overweight children often have overweight parents. All parents have the possibility to influence and it’s therefore their responsibility to teach their children a healthy lifestyle according to the informants. They think that the most important factors are physical activity, diet, health and heritage.Conclusion: Parents’ attitudes towards overweight can be categorized into four factors: physical activity, diet, health and heritage. Health related problems are the reason that parents worry about overweight in children. Physical activity and diet is believed to be the biggest factors in preventing overweight while heritage is of less importance. / Bakgrund: Övervikt är ett problem som ökat hos barn de senaste åren och forskning visar att tidiga interventioner är viktiga. Kost- och motionsvanor hos föräldrarna är av vikt för att grundlägga en nyttig livsstil hos barnen. Syfte: Att undersöka föräldrars attityder till barns övervikt.Metod: Explorativ studie med kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med tio föräldrar som sökt till en barnavårdcentral. Resultat: Föräldrarna hade sällan någon egen erfarenhet av övervikt hos barn, dock är deras åsikter negativa relaterat till hälsoriskerna. Föräldrarnas attityd är att det är framförallt mängden fysisk aktivitet och barnens kost som påverkar. De anser också att överviktiga barn oftast har överviktiga föräldrar. Alla föräldrar har möjlighet att påverka, och har därmed ansvar att tidigt lägga en god grund för nyttiga levnadsvanor anser informanterna. Det de har lyft fram som viktiga faktorer är fysisk aktivitet, kost, hälsa och arv.Slutsats: Föräldrarnas attityder till övervikt kan delas in i fyra olika kategorier: fysisk aktivitet, kost, hälsa och arv. Hälsorelaterade problem är grunden till att föräldrarna oroar sig för övervikt hos barn. Det är fysisk aktivitet och kost som de anser är de största faktorerna att fokusera på i förebyggande syfte för att förhindra övervikt medan arv anses vara av mindre betydelse.
|
137 |
Skolsköterskans arbete med övervikt och fetma : en intervjustudie med skolsköterskor i Stockholms länHöckert, Sara, Lundin, Malin January 2010 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan? Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon. Materialet transkriberades och mailades till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. För att förklara resultaten använde vi oss av ramfaktorteorin. De samarbeten som finns för skolsköterskan är med föräldrarna, personalen på skolan och med externa instanser. Förebyggande arbete för övervikt i skolan finns i form av förläsningar, nyttigare skolmåltider, ökad fysisk aktivitet på skolan och hälsosamtal. I vilken utsträckning skolsköterskorna arbetar förebyggande skiljer sig emellertid mycket mellan skolorna. Vissa skolsköterskor uppger att de inte använder sig av de riktlinjer som finns för övervikt i sitt arbete. Andra skolsköterskor använder riktlinjerna för att veta när de ska remittera vidare en överviktig elev och för att veta vad som förväntas av dem i sitt arbete som skolsköterskor. Skolsköterskorna tycker att resurserna de har är knappa, och då syftar de framförallt på de ekonomiska resurserna. Detta påverkar i vilken utsträckning de kan vidareutbilda sig och om extra resurspersoner på skolan kan tas in. Förutsättningarna för överviktsarbetet i skolan varierar beroende på om skolsköterskorna känner till och arbetar efter riktlinjerna, om de har tillräckliga kunskaper och resurser och om de har möjlighet till hjälp och stöd i sitt arbete. Slutsatsen av studien är att det finns stora skillnader i hur skolsköterskorna arbetar med överviktsproblematiken på skolan. Dessa skillnader beror på olika ramfaktorer som styr deras arbete.
|
138 |
En undersökning av Karlstad kommuns beredskap för mikrobiologisk dricksvattenförorening med fokus på ett särskilt boendeNilson, Finn January 2006 (has links)
Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten. Mellan 40 och 80 % kan bli sjuka, i synnerhet om inte vattnet smakar eller luktar illa. Förorenat dricksvatten kan orsaka allvarliga och, i en del fall, långvariga sjukdomar. Syftet med denna uppsats var att identifiera möjliga problem med Karlstad kommuns beredskap vid mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Uppsatsen hade också som syfte att tydligare identifiera räddningstjänstens roll vid ovannämnd situation. Genom samtal med ansvariga inom Karlstad kommun samt en granskning av de planer som finns inom kommunen påvisade uppsatsen att det finns en god kunskap om risker och sårbarheter i kommunen. Uppsatsen påvisade dock att mycket av kunskapen är låst till enskilda individer och att mycket få rutiner finns antecknade. Kommunikation och samarbete mellan förvaltningarna kritiseras, trots att det finns tecken på att förbättringar sker. Räddningstjänstens roll förblir osäker vid en mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Ett flertal tjänstemän efterfrågar dock en närmare kontakt med räddningstjänsten.
|
139 |
Hälsoprofilerade skolor – var ligger fokus? : En studie om hälsoarbetet på två grundskolor i StockholmFriberg, Jonas, Hagström, Marcus January 2006 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att jämföra hur två hälsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hälsa. Frågeställningarna som studien stödjer sig på berör dels skolornas arbetssätt med hälsobegreppet, hur elevernas inställning till skolan är samt elevernas skattade hälsa. Metod Inledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna på Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning på 56 elever i skolår 9 på berörda skolor. Resultat Arbetssätten med hälsa på de båda skolorna varierar då Torsviks skola vill lägga större vikt vid den psykiska hälsan och skapa en bredare uppfattning kring hälsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hälsoprofil valt att fokusera mer på fysisk aktivitet då eleverna på profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hälsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden låter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt. Eleverna på de båda skolorna är positiva till skolan i allmänhet och anser sig kunna påverka vissa delar. Saltsjöbadens elever ser skolan som den viktigaste och trovärdigaste informationskällan gällande hälsa. På Torsvik så ses media som den främsta källan samt att idrottsföreningen ger den trovärdigaste informationen. Den skattade hälsan hos majoriteten av eleverna är bra eller mycket bra. Enligt våran tolkning av KASAM så är flertalet stabila d.v.s. de uppfattar inte sin livssituation som kaotisk eller ohanterbar. Vad gäller den fysiska aktiviteten så är Torsviks elever i regel aktiva 3-5 dagar i veckan. Saltsjöbadens elever är aktiva i regel 5-6 dagar i veckan. Slutsats Trots att det hälsofrämjande arbetet varierar sett till de båda skolorna, så skiljer sig resultatet endast i avseende grad av fysisk aktivitet samt skolan som informationskälla. Torsviks elever uppvisar i stort sett samma resultat som Saltsjöbadens elever trots att deras hälsoprofil endast bedrivs periodvis samt att de är mindre fysiskt aktiva. Eleverna på skolorna skattar sin hälsa bra men om det är arbetet med hälsa som gör det kan vi inte med säkerhet konstatera.
|
140 |
Fem chefers vardag ur ett hälsoperspektivLejdeborn, Lotta January 2007 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv. De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är: • Hur beskriver cheferna sin vardag? • Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden? Metod Fem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975). De arbetade inom näringsliv eller offentlig sektor på olika organisatoriska nivåer med chefsbefattningar inom ekonomi, produktion, marknadsföring eller konsultverksamhet och hade arbetat i chefsposition i upp till tio år. Cheferna hade personalansvar för 3-25 personer. Intervjuerna, som genomfördes under våren 2005, spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter ordagrant. Intervjumaterialet bearbetades sedan i syfte att lyfta fram den enskilda berättelsen. Denna kompletterades med teman som varit gemensamma för de olika intervjuerna. I presentation och analys av materialet anlades ett hälsoperspektiv från vilket människan ses ur ett helhetsperspektiv och hälsa ses som en resurs för individen. Resultat och diskussion Den vardag som beskrivs i intervjuerna domineras av yrkesrollen. Fler av de intervjuade berättar om långa arbetsdagar och om svårigheten att hitta en bra balans mellan yrkeslivet och livet i övrigt. Tiden och orken räcker helt enkelt inte till. Utöver arbetet är familjen det som de intervjuade försöker att prioritera. De intervjuade berättar, att det är svårt att hinna med sådant som de vet att de mår bra av. Fritidsintressen, fysisk aktivitet och reflektion är några exempel på sådant som faller bort när arbetet prioriteras. Investeringar i den egna hälsan, i en bibehållen dagsform, ser i flera fall ut att utebli. Detta riskerar i sin tur att innebära, att den beskrivna vardagen inte är förenlig med hälsa över tiden, något som i slutänden riskerar att få konsekvenser för individen, såväl professionellt som privat.
|
Page generated in 0.0456 seconds