Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett världsproblem. Vårdpersonal har ingen anmälningsplikt vid misstanke av våld mot vuxna. Vikten att lyfta fram mest förekommande tecken i samband med våld i nära relation anses viktigt för att ge vårdsökanden adekvat hjälp och stöd. Syfte: Syftet med studien var att belysa typiska tecken på våld i nära relationer på kvinnor som röntgensjuksköterskan kan upptäcka inom  yrkesrollen Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna Cinahl, Medline och PsyckINFO har använts för sökning vilket resulterade i 16 artiklar. Efter analys av dessa artiklar skapades två huvudkategorier med subkategorier. Resultat: Våld relaterade situationer börjar ofta med psykiskt våld för att senare utvecklas till olika grad av fysiskt våld. Skadorna sker över hela kroppen men mest runt huvud, ansikte och hals området. Det har visat sig att strypning är en av bakomliggande orsaker till många våldsrelaterade dödsfall. Två grupper som framkom var synliga och dolda tecken. Diskussion: Trots satsningar fortsätter våld mot kvinnor. För att bekämpa detta är det högst nödvändigt att myndigheter samarbetar och tar ansvar. Slutsats: Den våldutsatte befinner sig oftast i chocksituation och är känslig mot omgivningen. Korrekt omhändertagande är viktigt för att minska negativa känslor. / Abstract: Signs of interpersonal violence towards women- what radiographer can detect Background: Domestic violence is a worldwide problem. Healthcare professionals in Sweden has no responsibility to report domestic violence against adults. It is important to raise awareness about common signs of domestic violence and give healthcare seekers adequate help. Purpose:  The aim is to illustrate typical signs of domestic violence against women which radiographers can discover in the profession. Method: A literature research in databases Cinahl, Medline and Psykinfo was used to find 16 scientific articles. After analysing articles, two categories, with subcategories were created. Results: Violence-related injuries often start with mental violence and develop into different degrees of physical violence. Injuries appear in all parts of the body, studies have shown that the head, face and neck region are most usually affected. Also known is that strangulation is the cause of many violent related deaths. Discussion: Violence against women still continues. To overcome this problem, it is necessary for all involved authorities to cooperate and take responsibility. Conclusion: The victim is usually in shock and sensitive towards the environment. Proper care is important to reduce the negative emotions the victim may encounter.

Bakgrund: Transpersoner tillhör en av de grupper i samhället som rapporterar om bristfälligt bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården. De senaste åren har transpersoners synlighet i samhället förändrats. Allt fler personer önskar att genomgå utredningar, behandlingar och juridiskt könsbyte för att leva mer i enlighet med sin könsidentitet. Ett antal studier visar att det finns en kunskapsbrist bland sjuksköterskor gällande transpersoner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa transpersoners erfarenheter av interaktioner med vårdpersonal samt hur de ser på bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: Genom strukturerade databassökningar i CINAHL, PubMed och PsychInfo identifierades 15 artiklar som var relevanta i förhållande till studiens syfte. Kvalitativ latent innehållsanalys användes för att identifiera samband och mönster mellan de 15 artiklarna. Resultat: Transpersonerna upplevde att vårdpersonal hade varierande och bristande kunskaper kring trans och könsidentitet. Kunskapsnivån kunde kopplas till hur vårdpersonal agerade mot transpersoner. Både negativa och positiva erfarenheter av interaktion med vårdpersonal identifierades. Vårdpersonalens agerande påverkade hur transpersonerna reagerade och agerade i interaktionen med vårdpersonal. Konklusion: En förvriden maktbalans mellan vårdpersonal och patient uppstår när transpersoner upplever sig maktlösa gällande sin vård samtidigt som de upplever att de måste vara ihärdiga och kräva makt för att få vård. Genom att tillämpa kulturkompetent omvårdnad kan vårdpersonal förbättra sättet de interagerar med transpersoner. / Background: Transgender people in Sweden report of having inadequate experiences of interactions with healthcare professionals. Visibility of transgender people in Sweden has changed over recent years. A growing number of people desire to pursue investigations, treatments and juridical gender change in order to live in accordance with their gender identity. A number of studies conclude that there is a lack of knowledge among nurses concerning trans issues. Aim: The aim of the literature study was to compile the experiences of transgender people concerning interactions with healthcare professionals, and how they experienced being approached in healthcare settings. Method: Through structured database searches in CINAHL, PubMed and PsychInfo, 15 articles relevant to the aim of the study were identified. Qualitative latent content analysis was used to identify patterns across the 15 articles. Result: Transgender people perceived that healthcare professionals had insufficient knowledge regarding trans. The level of knowledge affected the way healthcare professionals acted towards transgender people. These behaviors affected the reactions and actions of transgender people when engaging with healthcare professionals. Conclusion: A distorted power balance between patient and healthcare professionals is created when trans people feel both powerless concerning their healthcare while also experiencing the need to be persistent in their healthcare process. By acquiring cultural competence, healthcare professionals can improve the way they interact with transgender people.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en komplex diagnos som även kan medföra ett flertal samsjukligheter så som depression och ångest. Patientgruppen påtalar vikten av respekt, förståelse och bekräftelse i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Det framkommer även att patienter med borderline personlighetsstörning upplever stigmatisering och diskriminering från olika kontexter i samhället, bland annat från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser och erfarenheter som kan förklara den upplevda stigmatiseringen av patienter med borderline personlighetsstörning. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Det identifieras negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Det framkommer att det finns en bristande kunskap samt bristande riktlinjer i vårdandet av patientgruppen. Hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker också rädsla och oro samt irritation och frustration i vårdrelationen. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskor i synnerhet påtalar att bristande utbildning och riktlinjer gör det svårt i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Känslor av sårbarhet och rädsla yttrar sig till följd av patienternas manipulativa och uppmärksamhetssökande beteenden. Även irritation och frustration var något personalgruppen upplevde då behandlingsprocessen gick mycket långsamt och i emellanåt stod still. / Background: Borderline personality disorder is a complex diagnosis that can also cause a number of comorbidity´s such as depression and anxiety. The patient group emphasizes the importance of respect, understanding and confirmation in the meeting with health care professionals. It also emerges that patients with borderline personality disorder experience stigmatization and discrimination from different contexts in society, including from healthcare professionals. Objective: The purpose of the literature study was to elucidate the health professionals' experiences that can explain the perceived stigmatizaton of patients with borderline personality disorder. Method: A general literature study. Results: Negative attitudes of health professionals are identified in the interaction with patients with borderline personality disorder. It appears that there is a lack of knowledge and guidelines in the care of the patient group. Healthcare professionals also express fears and anxieties as well as irritation and frustration in the care relationship. Conclusion: Healthcare professionals and nurses in particular argue that lack of education and guidelines make it difficult in the interactions with patients with borderline personality disorder. Feelings of vulnerability and fear commented due patients' manipulative and attention-seeking behaviors. Even irritation and frustration were something personal group experienced when the treatment process went very slow and occasionally stood still.

Self-efficacy constitutes the bedrock for individuals' actions and is formed through a reciprocal interaction process between the person, the environment, and the behavior. In the presence of a disability in children's and adolescents' lives, the stated process is disrupted; thus, healthcare professionals hold a pivotal role in children's and adolescents' well-being. Previous research that investigates healthcare professionals' views on self-efficacy was not found. This study followed a qualitative design with its data collection and abductive reasoning using the Family of Participation Related Construct (fPRC) framework and self-efficacy theory. The participants were ten (n=10) healthcare professionals, two from five different disciplines, who participated in individualized online interviews. This study aimed to investigate healthcare professionals’ a) perceptions, b) the importance they ascribe, and c) practices regarding self-efficacy of children and adolescents with disabilities. The study's data were analyzed using a qualitative content analysis. The results showed that self-efficacy is of utmost importance in healthcare professionals' practice because it relates to individuals' awareness and their expression of needs through a self-reflection process. Further, results demonstrated a bidirectional interaction of individuals' characteristics, functioning, and environmental factors with their participation (attendance and involvement) that positively or negatively affects their self-efficacy. In conclusion, healthcare professionals mentioned that the activity competence, preferences, adequate challenge, positive feedback, creation of peers' group and good therapeutic relationships enhance self-efficacy. They suggested that participation cannot exist without self-efficacy, and self-efficacy cannot be formed without participation. On this basis, the concept of participation should be taken into account when investigating self-efficacy.

Background. Burnout is a syndrome which affects, particularly, employees of the so-called helping professions. It can influence quality of life and reduce job performance together with the quality of caring about clients. Thus it is not surprising that there is a tendency to prevent burnout and mitigate its symptoms. Developing mindfulness and self-compassion is one of the researched possibilities. Aims. This thesis aims to theoretically discuss and subsequently verify by research anticipated link between mindfulness, self-compassion and burnout affecting employees in Czech psychiatric hospitals and wards who work directly with their clients. Data and procedure. 160 adult respondents have filled in a demographic questionnaire, The Self-Compassion Scale (SCS-SZ), The Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ-15-CZ) and The Copenhagen Burnout Inventory (CBI) in an online survey. Statistical analysis. The figures of descriptive statistics and Pearson's correlation coefficients were calculated via Jamovi program. Results. The results have shown that there are significant links between mindfulness, self-compassion and the degree of burnout in case of the respondents. Limits. Only self-report questionnaires were used in the study, the respondents were chosen by self-selection, and the researcher was not...

Meticillinresistent Staphylococcus Aureus (MRSA) är en bakterie som är resistent mot olika typer av antibiotika. Spridningen av MRSA utgör ett hot mot modern medicin och möjligheten till en effektiv behandling och vård. Hälso- och sjukvårdspersonal bör arbeta förebyggande för att på så vis minska spridningen av MRSA, vilket är en viktig del av arbetet mot antibiotikaresistens. Hälso- och sjukvårdspersonalen är de som är i frontlinjen för att vårda patienter med MRSA, därmed fokuserar denna studie på deras upplevelser av att vårda dessa patienter. En litteraturöversikt genomfördes och resultatet visar att det finns kunskapsskillnader mellan hälso- och sjukvårdspersonal. Mängden kunskap påverkar även hälso- och sjukvårdspersonalens attityd av att vårda MRSA - smittade patienter. Det framkommer att hälso- och sjukvårdspersonalen är rädda för att bli smittade av MRSA, vilketupplevs skapa en barriär mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient. Denna rädsla kan prägla vården som ges vilket kan riskera att drabba patienterna negativt med en känsla av att vården distanseras som följd. Dessutom anses tidsbrist vara en faktor som gör det svårare att förebygga infektioner och kan leda till en bristande handhygien. Sammanfattningsvis medför en ökad kunskap om MRSA att hälso- och sjukvårdspersonalen känner sig säkrare och tryggare i sitt vårdande jämfört med de med lite kunskap, som ofta är rädda och kan överdriva användandet av handskar och desinfektionsmedel. / Methicillin Resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) is a bacteria that is resistant to several forms of antibiotics. The spread of MRSA thus possess a threat to modern medicine and the possibility of effective treatment and care. To reduce the risk of MRSA spreading, healthcare professionals should work preventively, which is an important part of the work regarding antibiotic resistance. Due to the fact that healthcare professionals are those in the frontlines in the care of patients with MRSA, this study focuses on their experiences caring for said patients. Furthermore, a literature overview was used to perform this study. The result shows that there are differences in knowledge between the healthcare professionals. The amount of knowledge is also found to influence the attitude of healthcare professionals in caring for MRSA-infected patients. The results also showed that healthcare professionals were afraid of being infected by MRSA themselves. This fear could be reflected in their care which risked affecting the patients negatively with a feeling of isolation as a result. Furthermore, increased workload and lack of time was seen as a factor that made it more difficult to prevent infections and could lead to a poor execution of hand hygiene. In conclusion, Increased knowledge regarding MRSA made the healthcare workers more secure and comfortable in their care in comparison to those with little knowledge who were often scared and exaggerated their use of gloves and disinfection.

Bakgrund: När barn vid 6 månader introduceras till fastare föda kan matvägran uppstå. En svårare variant av matvägran ger skäl till diagnosen Selektiv Ätovilja (SÄ) eller Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Både vården och föräldrarna har en betydande roll i barnets behandling vid SÄ eller ARFID. Motiv: Då ARFID är en relativt ny diagnos är det rådande kunskapsläget om sjukdomen bristande, vilket påverkar föräldrarnas möte med vården. Studier om olika perspektiv på ätovilja är av stor vikt för att förbättra mötet mellan föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa erfarenheter av mötet med sjukvården beskrivet av föräldrar till barn med selektiv ätovilja (ARFID). Metod: Föreliggande studie genomfördes med hjälp av 8 enskilda semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med ARFID. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp och intervjuerna skedde digitalt via Zoom. Under intervjuerna användes en intervjuguide som testats i en pilotintervju. Intervjuerna transkriberades ordagrant varvid texten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 kategorier och 6 underkategorier. Resultat: Föreliggande studie visade att föräldrarnas erfarenheter handlade om personalens kunskap, professionellt bemötande och föräldrarnas känsla av att befinna sig i en gråzon. Personalens kunskap var i överlag bristande och föräldrarna fick därför söka kunskap på egen hand. Föräldrarna bemöttes med nonchalans och bristande förståelse. Känslan av att befinna sig i en gråzon handlade om att föräldrarna upplevde att de hamnade mellan stolarna och fick kämpa för god vård. Konklusion: Föräldrarnas erfarenheter om vårdpersonalens kunskapsbrist om ARFID var central i intervjuerna. En ökad kunskap bland vårdpersonal kommer att främja föräldrarnas tillgång till hjälp, stöd, förståelse och verktyg att hjälpa barnet. En instans behövs för att förbättra vården av barn med ARFID. / Background: A child is introduced to more solid foods around 6 months of age, which is when food aversion can arise. A more severe food aversion might give cause for considering Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Both healthcare staff and parents of children with ARFID have significant roles in the child’s treatment. Motive: Since ARFID is a relatively new diagnosis, the available expertise is limited, particularly when parents meet with healthcare staff. Studies focused on various perspectives surrounding food intake disorders are of great importance when improving the meeting between parents and healthcare professionals. Aim: This study aimed to illuminate the experiences of the meeting with healthcare professionals as described by parents of children with ARFID. Methods: The study was conducted using 8 semistructured interviews with parents of children with ARFID. The participants were located and selected using a private Facebook group, and the interviews took place digitally via Zoom. The questions asked had previously been tested through a pilot interview. The interviews were transcribed verbatim, then analysed using qualitative content analysis. This resulted in 3 categories and 6 subcategories. Result: The results showed that the parents’ experiences were about the expertise demonstrated by healthcare staff, professional treatment, and the parents’ sense of being stuck in a grey area. Healthcare professionals lacked the necessary expertise, and parents were forced to seek information elsewhere. Parents faced negligence and a lack of understanding from healthcare staff. They also felt like they were in a grey area and had to fight for their child to receive fair treatment. Conclusion: The lack of expertise was central throughout the study. With increased knowledge, healthcare professionals could give parents better help, support, understanding, and tools. A clinic to receive children with ARFID is needed.

Good prognosis for children with Autism Spectrum Disorder and their participation in everyday life situations depends on healthcare professionals’ ability to make diagnoses and provide interventions as early as possible. Thus, professionals at the primary healthcare level ought to have the knowledge and competence to identify the symptoms of ASD and make referrals where necessary. This study aims to describe healthcare professionals’ knowledge regarding ASD symptoms in children, and the factors that influence their level of knowledge.  A systematic literature review method as described by Jesson, Matheson & Lacey was used to study the topic, and searches in CINAHL, PsycINFO and PubMed generated 10 relevant articles for the study. Their quality was assessed using the critical review form and content analysis was used to evaluate the findings. ‘healthcare knowledge’ by Kohn were used to explain them.  Findings showed that healthcare professionals have varied levels of knowledge regarding ASD symptoms depending on different factors like professionals’ age, years of work experience, previous encounter with children having ASD, among others. The concept, theory-practice gap and types of knowledge were used to explain the findings. Conclusion: Firstly, increase in ASD training among healthcare professionals is necessary and secondly, it needs to translate to practice for quality care towards children with ASD.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor är ett tilltagande globalt folkhälsoproblem där var tredje kvinna världen över någon gång har upplevt våld i en nära relation. Våldet kan visa sig som psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som medför allvarliga konsekvenser för de utsatta kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en viktig roll i bemötandet med våldsutsatta kvinnor och bär en nyckelroll i att skapa en förtroendefull relation med patienten.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötande från hälso- och sjukvårdpersonalen.   Metod: Denna litteraturöversikt grundades av tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna inhämtades via databaserna Cinahl Complete och PubMed. Data analyserades enligt Fribergs analyssteg.   Resultat: I denna litteraturöversikt identifierades fem huvudteman: Bli tagen på allvar, Vikten av tillit, Empati, Säkerhet och Betydelsen av stöd. När hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes som negativt upplevde de våldsutsatta kvinnorna känslor av ensamhet, skam, att de inte blev tagna på allvar och skuldbelagde sig själva. Sammanfattning: Resultatet visar att våldsutsatta kvinnorna i nära relationer hade övervägande negativa erfarenheter av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonalen. De upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen saknade empati och kunskap i att både ställa frågan om våld i nära relationer och att besitta kunskap i vilka stöd och resurser som fanns att hänvisa till. / Background: Intimate partner violence is a global increasing public health problem where one in three women in the world has experienced violence from their partner during their lifetime. The violence includes different types among others psychological, physical and sexual violence and has severe consequences for the woman. Healthcare professionals has an important role in the treatment of women subjected to intimate partner violence and plays a key role in stablishing a trusting relationship with the patient. Aim: The purpose of this literature review is to shed light on the experience of women who are subjected to intimate partner violence encountering healthcare professionals. Method: A literature review based on results extracted from ten qualitative articles and the articels were collected from the databases Cinahl complete and PubMed. Data was analyzed based on Fribergs four analysing steps.   Results: Four themes were identified in this literature review: The importance of trust, Be taken seriously, Empathy, Safety, and The importance of support. Women who have been exposed to intimate partner violence experienced feelings of loneliness, shame, not being taken seriously and blamed themselves when the treatment of the health care professionals was perecived as negative. Summary: Women who are subjected to intimate partner violence had predominantly negative experiences encountering healthcare professionals. They felt that the healthcare professionals lacked empathy and knowledge in both asking the question about being exposed to violence, providing support and referral to available resources where these women could get help.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett folkhälsoproblem globalt och i Sverige. Hälso- och sjukvården anses vara den instans dit våldsdrabbade kvinnor först söker sig för hjälp. Detta innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsområde troligtvis kommer möta våldsutsatta kvinnor. För att kunna bemöta, ge omvårdnad och trygghet till dessa kvinnor personcentrerat, är det av vikt att belysa hur den våldsutsatta kvinnan upplever mötet med vårdpersonal. Syfte: Identifiera hur vuxna kvinnor utsatta för våld i nära realtioner upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En allmän litterturstudie där 10 resultatartiklar granskades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Känslor av att bli förminskad eller inte bli tagen på allvar identifierades. Känslor av skuld, skam och pinsamhet förstärktes genom vårdpersonalens bemötande. Detta bidrog till att kvinnor tvekade eller avstod från att söka hjälp. Många kvinnor upplevde att fokus låg på att behandla fysiska skador medan deras psykiska behov prioriterades i andra hand. Kvinnor uppgav att vårdpersonal inte frågade dem om våld i hemmet. När frågan ställdes upplevde kvinnorna att det var av vikt att den ställdes på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Konklusion: Våldsutsatta kvinnor upplever brister i mötet med hälso- och sjukvårdpersonal. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan genom sitt bemötande skapa en bättre vårdupplevelse för dessa kvinnor. / Background: Intimate partner violence against women is a public health problem, both globally and in Sweden. Healthcare is considered to be that instance were abused women primarily seeks help. This means that nurses, regardless of workplace, probably will meet abused women. To be able to respond and provide person-centered care and a feeling of safety, it is important to illustrate how the abused woman experiences the encounter with healthcare professionals. Aim: Identify how abused adult women experiences the meeting with healthcare professionals. Method: A general literature study in which 10 articles were examined and analyzed with a thematic analysis. Result: Feelings of beeing diminished and not taken seriously were identified. Feelings of guilt, shame and embarrassment were increased by the actions of healthcare professionals. This contributed to women hesitating or refraining from seeking help. Many women felt that the focus was on treating physical injuries, while their mental health was prioritized secondarily. Women stated that helathcare did not ask them about domestic violence. It was important that the question was asked in the right way and at the right time. Conclusion: Abused women experience deficiencies in meeting with healthcare professionals. With their treatment, nurses and other healthcare professionals can create a better experience of care for these women.