No description available.

Bakgrund: Vårdpersonal har en viktig roll att uppmärksamma och behandla smärta hos patienter. Bedömning och behandling av smärta kan dock vara särskilt svår hos patienter med demens. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter att bedöma och behandla smärta hos patienter med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt av kvalitativa studier. Nio artiklar identifierades via databassökningar. Varje artikel delades upp i meningsenheter, som sedan kodades för att skapa subkategorier och kategorier. Resultat: Tre huvudkategorier presenteras i resultatet: “Att kunna bedöma smärta hos patienter med nedsatt kommunikationsförmåga,” “Att effektiv kunna lindra smärta hos patienterna,” och “Hur organisatoriska faktorer påverkar bedömning och behandling av smärta.” Konklusion: Bedömning och behandling av smärta hos personer med demens är komplex. Vårdpersonalens beskrivning av att arbeta med smärta hos patienter följer omvårdnadsprocessen, men det finns modeller som kan bidra till att förbättra deras arbetssätt. Vidare forskning bör fokusera på hur personal arbetar med patienternas beteendeförändringar och icke-verbala uttryck, upplevelser kring läkemedel administreringsvägar, samt förbättring i dokumentering av smärta och insatta behandlingar. / Background: Healthcare professionals’ have a key role in detecting and managing patients' pain. Assessment and treatment of pain can become especially difficult in patients with dementia. Aim: To describe healthcare professionals’ experiences in assessment and management of pain in patients with dementia. Methods: Literature overview of qualitative studies. Nine articles were identified through database searches. Data units were extracted from every article and then coded to form categories and subcategories. Results: Three main categories are presented in the study’s results: “To assess pain in patients with impaired communication skills,” “To effectively relieve patients’ pain,” and “How organizational factors affect the assessment and management of pain.” Conclusion: Assessment and management of pain in patients with dementia is complex. Healthcare professionals' description in working with pain in patients with dementia follow the nursing process, but theoretical models can help improve their work. Further research should focus on professionals’ work with patients' behavioral changes and non-verbal expressions, experiences in different routes of medication administrations and improving the documentation of pain and treatment.

Bakgrund: I Sverige dör ca 90 000 människor varje år, varav 550 av dessa är barn.  Specialiserad palliativ vård samt specialistutbildningar inom palliativ vård är generellt inte utformad för vård av barn i livets slutskede. Bristfällig utbildning hos vårdpersonal samt liten erfarenhet av att ge palliativ vård till barn orsakade känslor av osäkerhet i  vårdsituationer med barn och familjer. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede på sjukhus. Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier samlade från databaserna Cinahl och PubMed. En manuell sökning gjordes. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna var: känslomässiga reaktioner, att hantera svåra situationer, utmaningar i mötet med familjer och möjligheter i mötet med familjer. Konklusion: Vårdpersonal önskar utbildning i palliativ vård av barn samt kommunikationsövningar med sörjande familjer. Vidare forskning behövs angående barns risk för lidande vid familjecentrerat förhållningssätt, nödvändiga organisatoriska åtgärder samt vårdutbildningars behov av att inkludera palliativ vård av barn. / Background: About 90,000 people die every year in Sweden and of those are 550 children. Specialized palliative care and specialist education in palliative care are generally not designed for end-of-life care of children. Inadequate education of healthcare professionals and little experience of giving palliative care for children caused feelings of insecurity in care situations with children and families. Aim: The purpose was to describe healthcare professionals experiences of providing end-of-life care for children in hospitals. Methods: Literature study based on nine qualitative studies collected from the databases Cinahl and PubMed. One manual search was performed. The analysis was implemented using Friberg's fivestep model. Results: The analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The main categories were: emotional reactions, to handle difficult situations, challenges in meeting families and opportunities in meeting families. Conclusion: Nursing staff want education in palliative care of children and communication exercises with grieving families. Further research is needed regarding children's risk of suffering from a family-centered approach, necessary organizational measures and the need for nursing education to include palliative care of children.

Bakgrund: Kvinnor i klimakteriet upplever en frustration över att de blir hänvisade till olika instanser som inte upplevs adekvata. De upplever även att de inte får den information och kunskap de vill få av hälso- och sjukvårdspersonal när de söker för klimakteriebesvär. Kvinnor önskar få information om vilka symtom de kan få och vad de kan göra på egen hand för att lindra besvär. Syfte: Att undersöka vilken vård som ges till kvinnor i klimakteriet av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor inom primärvården. Metod: En webbaserad enkätundersökning, prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design och induktivt förhållningssätt. Data från 47 deltagare analyserades med deskriptiv och analytisk statistik genom statistikprogrammet SPSS. Resultat: En variation av rutiner inom primärvården sågs, några vårdcentraler hade en rutin för kvinnor som sökte vård för klimakterierelaterade besvär. Genomgående blev dock kvinnorna hänvisade till olika professioner och instanser vilket visade på bristande rutiner. Det fanns inte något förebyggande arbete för kvinnor i klimakteriet. Hälso- ochsjukvårdspersonal hade viss kunskap men önskade mer. Vid jämförelse mellan professionerna framkom det att läkarna och barnmorskorna hade mer kunskap och utbildning jämfört med sjuksköterskorna.  Slutsats: Resultatet baserades på för tunna data för att göra en definitiv slutsats. Det fannsbristande rutiner hur kvinnorna som sökte vård togs om hand. Det fanns inget förebyggande arbete. Några signifikanta skillnader om kunskapsnivåer och hantering av rutiner mellan professionerna sågs.

Bakgrund: Kvinnors och mäns hälsa påverkas av ojämställdhet i samhället och i vården. Smärta har en hög prevalens och varierar mellan män och kvinnor, vilket kan bero på biopsykosociala faktorer. Vården ska utgå utifrån patientens behov, och det kan finnas en efterfrågan på forskning kring hur vårdpersonal fattar beslut vid mötet med patienten.  Syfte: Att undersöka om vårdpersonals hantering av patienters smärta påverkas av patientens kön. Metod: En litteraturöversikt gjordes innefattande 11 kvantitativa studier som identifierades genom databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga studier genomgick en systematisk urvalsprocess innefattande en kvalitetsgranskning. I analysen identifierades relevant data som sammanställdes tematiskt. Resultat: Signifikanta könsskillnader i hanteringen av smärta sågs i 10 av de 11 inkluderade studierna. Vid bedömningen av smärta visade en majoritet av fynden att skillnader gjordes i samband med patientens kön. Fynden rörde smärtskattning, undersökning, diagnostik och inverkan av vårdpersonalens uppfattningar om patienter. Avseende behandlingen av smärta sågs motstridiga fynd vid läkemedelsbehandling och remittering. Gällande rådgivning fanns inga signifikanta skillnader.  Konklusion: Patientens kön verkar kunna ha en påverkan på vårdpersonals bedömningar av smärta, men det är oklart om denna effekt finns vid behandlingen av smärta. Vidare forskning inom detta område behövs för att fastställa om patientens kön har en påverkan på vårdpersonals hantering av smärta i vårdkontext. / Background: Women’s and men’s health are affected by inequalities in society and in healthcare. Pain has a high prevalence and varies between men and women, which may be due to biopsychosocial factors. Patient care should be tailored to individual needs, and there may be a demand for research on how healthcare professionals make decisions in patient encounters.  Aim: To examine if healthcare professionals’ management of patients' pain is influenced by patient gender.  Methods: Literature review was conducted consisting of eleven quantitative studies through the databases PubMed and Cinahl. Subsequently, all studies have undergone a systematic selection process including a quality assessment. By analyzing relevant data, the results were compiled according to the research findings.  Results: Significant gender differences in pain management were observed in 10 out of the 11 included studies. In the evaluation of pain, a majority of the findings indicated that the differences were made in relation to the patient’s gender. The findings pertained to pain assessment, examinations, diagnostics, and the impact of healthcare professionals’ perceptions of patients. Regarding treatment of pain, conflicting findings were observed in drug therapy and referrals. As for counseling, no significant gender differences were found.  Conclusion: Patient gender seems to influence healthcare professionals’ evaluation of pain, but its effect on pain treatment is unclear. There is a need for further research that explores the influence of patient gender in healthcare professionals management of pain to determine its effect in a healthcare context.

Introduktion: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. 35 procent av alla kvinnor i världen har blivit utsatta för våld av en partner. Våldet kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt och medför konsekvenser för både kvinnan och samhället. Vården och vårdpersonalen har en viktig roll för de våldsutsatta kvinnorna och rätt bemötande är viktigt för att de ska känna sig trygga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever bemötandet från vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa studier i originalartiklar. Datainsamlingen genomfördes på databaserna CINAHL och PubMed. Studierna analyserades och utifrån det skapades kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet visar betydelsen av att vårdpersonal hade tillräckligt med tid samt att kvinnorna skulle få tala i enrum för att känna sig trygga. I bemötandet var empati och kunskap hos vårdpersonal viktigt då det fick kvinnorna att känna sig förstådda vilket underlättade för dem att tala ut om våldet. Studierna visade även att kvinnorna hade skilda inställningar till att få frågan om våld i nära relation. Slutsats: Resultatet visade att kvinnorna upplevde att personalen inte visade tillräckligt med empati och stöd för att kvinnorna skulle våga öppna upp sig om våldet. Vårdpersonal bör arbeta med evidensbaserad kunskap och gott bemötande för att kvinnan ska känna att hon blir respekterad och tagen på allvar. Spridning av information kring våld i nära relation bör utökas och det behövs mer forskning i ämnet. / Background: Intimate partnership violence is a big social problem. 35 percent of all women in the world have been exposed to violence by a partner. The violence can be psychological, physical or sexual and affects both the woman and the society. Medical care and medical staff play critical roles for abused women, and a proper approach is essential to put them at ease. Aim: The purpose of this study was to define how women who have been exposed to intimate partnership violence experience the encounter with medical staff. Method: Literature review based on ten qualitative studies in original articles. Data was collected from the databases CINAHL and PubMed. The studies were analyzed and then sorted into categories and subcategories.  Result: The results show the importance of ensuring sufficient time for medical staff to interact with women and allowing women to speak in a private room to feel comfortable and safe. In the encounter, empathy and knowledge among the medical staff were important in order to make women feel understood, which made it easier for them to speak out about the violence. The studies showed that there were different attitudes to be asked about intimate partnership violence. Conclusion: It was discovered that women feel that medical staff did not show enough empathy and support for them in order to be able to talk about the violence. Medical staff should be committed to evidence-based knowledge and treat them well, in such a way that women feel respected and taken seriously. The information about intimate partnership violence needs to be spread, but more research on this subject is required.

Bakgrund: Idag beräknas cirka 40 miljoner människor leva med sjukdomen hiv. Utan antiretroviral behandling kan sjukdomstillståndet aids utvecklas, vilket har orsakat över 30 miljoner dödsfall. Stigmatisering av sjukdomen och av personer med hiv har nästintill funnits sedan pandemins början. Media har även haft en stor inverkan på den fortsatta stigmatiseringen. Trots aktuell forskning om att det inte föreligger risk för smitta vid en välfungerande behandling, förekommer det fortfarande stigmatisering och fördomar kring personer med hiv.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka vuxna patienters erfarenheter av hiv/aids- relaterad stigmatisering i mötet med vårdpersonal. Metod: Studiens metod är en kvalitativ litteraturstudie där syftet besvaras utifrån 10 vetenskapliga kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet förklaras i tre kategorier; undermåligt bemötande, rädsla för smitta och förnedring. Den första kategorin, undermåligt bemötande, sammanfattar patienternas erfarenheter av de fördomar och stereotyper som vårdpersonalen hade om deras sjukdom. Kategorin sammanfattar även vårdpersonalens bristande konfidentialitet. Den andra kategorin, rädsla för smitta, beskriver överdrivna försiktighetsåtgärder som vårdpersonalen vidtog, samt patienternas upplevelser av en otillräcklig vård. Den tredje kategorin sammanfattar patienternas känslor av förnedring och dess konsekvenser i form av undanhållande av hiv, samt deras ovilja till att söka vård.  Konklusion: Vårdpersonalens handlingar utgjorde ett lidande hos patienter. Patienterna upplevde att de fick en otillräcklig vård, vilket resulterade i negativa konsekvenser. Utbildning och reflektion kring bemötandet och hiv som sjukdom bör eftersträvas för reduktion av stigma. / Background: Today, nearly 40 million people are living with HIV. Without the antiretroviral therapy people with HIV will develop AIDS, which has caused over 30 million deaths. Stigma against people with HIV and the disease has been around almost since the beginning of the pandemic. The media has also had a huge influence on the ongoing stigmatisation of people with HIV. Despite current research that there is no risk for transmission with a well-functioning treatment, there is still stigmatisation and prejudice against people with HIV.  Aim: The purpose of this study is to examine adult patients' experiences of HIV/AIDS-related stigma from healthcare professionals. Method: A qualitative literature review where the aim is answered with 10 scientific qualitative studies.  Result: The result is explained in three categories; poor treatment, fear of contagion and humiliation. The first category, poor treatment, summarises the patients’ experiences and the prejudices and stereotypes that were frequently used among healthcare professionals. The category also describes a lack of confidentiality among healthcare professionals. The second category, fear of contagion, describes the unnecessary precautions healthcare professionals undertook, along with patients' experiences of inadequate care. The third category summarises patients' feelings of humiliation and the negative consequences that came with it. Consequences such as fear of disclosure and an unwillingness to seek care.Conclusion: The actions of the healthcare professionals constituted suffering from the patients. The patients’ experienced that they received inadequate care, which resulted in negative consequences.

Bakgrund Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård och långvarig smärta är ett omfattande folkhälsoproblem som också är mycket kostsamt för samhället. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som ofta involverar samsjuklighet och som påverkar alla delar av patientens liv. Hälso- och sjukvårdspersonal saknar ofta kompetens kring långvarig smärta och dessutom skiljer sig ofta uppfattningen om smärtupplevelsen mellan patienten och personalen. Därför finns det ett behov av att sammanställa kunskap som ökar hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för patienternas upplevelser av bemötandet. Syfte Syftet var att belysa de erfarenheter och upplevelser som patienter med långvarig smärta har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på femton vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen har utförts med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Empatiskt bemötande, Tydlig kommunikation och ärlighet från hälso- och sjukvårdspersonal och Att få vara delaktig. Resultatet visade att patienter med långvarig smärta lägger stor vikt vid delaktighet i deras egen vård, att personalen inte ifrågasätter deras unika upplevelser, tydlig och öppen information från hälso- och sjukvårdspersonalen samt att det finns en förståelse för att de är unika individer med unika behov och erfarenheter. Slutsats Litteraturöversikten gav viktiga insikter i hur patienter upplever olika delar av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Hur personalen bemöter patienter kan stärka relationen, öka tillfredsställelsen och bidra till att patienterna känner sig sedda och bekräftade i sina smärtupplevelser. Med ökad kunskap om upplevelserna hos patienter med långvarig smärta kan hälso- och sjukvårdspersonal utveckla förståelse och ge vård som är anpassad efter patientens behov där den unika individens upplevelse och erfarenheter står i centrum. / Background Pain is the most common reason for seeking healthcare and chronic pain is an extensive public health problem which also has a high societal cost. Chronic pain is a complex condition which often involves comorbidity and it affects all parts of the patient's life. Healthcare professionals often lack competence regarding chronic pain and the perception of the pain experience often differs between the patients and the healthcare professionals. Therefore there is a need to gather knowledge which will deepen healthcare professionals' understanding of how patients experience their meetings with the professionals. Aim The purpose was to illuminate the experiences that patients with chronic pain have of meeting healthcare professionals. Method A non-systematic literature review based on 15 scientific articles with both qualitative and quantitative methods. The articles were gathered from the databases PubMed and CINAHL. The quality assessment was done using Sophiahemmet University’s assessment matrix. The result was compiled using an integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Empathetic treatment, Clear communication and honesty from healthcare professionals and Being involved. The result showed that patients with chronic pain greatly value being involved in their own care, professionals not questioning their unique experience, clear and open communication from the healthcare professionals and also that there is an understanding of how they are unique individuals with unique needs and experiences. Conclusions The literature review provided important insights into how patients experience different parts of the treatment from the healthcare personnel. How the healthcare professionals treat patients can strengthen the relationship, increase patient satisfaction and contribute to making the patients feel heard and seen in their experiences with pain. With increased knowledge about the experiences of patients with chronic pain, healthcare professionals can develop an understanding and give care that is customized for the patient's needs where the unique individual's experiences are at focus.

Bakgrund: Med en ökad globalisering uppstår det allt mer språkbarriärer mellan vårdgivare och vårdtagare i vården då det gemensamma språket inte talas. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av språkbarriärer i vården. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på åtta kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2010-2022 och söktes fram i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultaten från artiklarna tematiserades och diskuterades utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudteman: Kommunikationsproblem vid vårdmöten, Patienters delaktighet i vården och Vikten av professionell vård. Det första temat handlar om problem som uppstår vid vårdmöten på grund av språkbarriärer och bristande tillgång till professionella tolkar. Det andra temat handlar om patienters upplevelser av bristande delaktighet i vården på grund av språkbarriärer medan det tredje handlar om att patienterna beskriver att de vill bli bemötta som en unik individ, de vill bli lyssnade på, bekräftade och vara delaktiga i sin egen vård. Sammanfattning: Språkbarriärer kan leda till en sämre relation mellan vårdpersonal och patient. Att inte använda professionella tolkar i vården kan öka otryggheten för patienterna och på sikt hota patientsäkerheten. Omvårdnad som utgår från Travelbees omvårdnadsteori kan hjälpa sjuksköterskor ska bygga en relation med patienten oavsett språklig och kulturell bakgrund. Att sjuksköterskor verkligen lyssnar och visar förståelse kan skapa en bättre och jämlik vård för alla patienter. / Background: With increasing globalization, there are growing language barriers between healthcare providers and patients in healthcare settings. Aim: To describe patients' experiences of language barriers in healthcare encounters. Method: This literature review is based on eight qualitative articles, published between 2010-2022 and retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results from the articles were thematised and discussed based on Joyce Travelbee’s nursing theory on interpersonal aspects. Results: Data analysis resulted in three main themes: Communication problems in healthcare encounters, Patient participation in healthcare, and the Importance of professional care. The first theme deals with problems that arise during healthcare encounters due to language barriers and a lack of access to professional interpreters. The second theme is about patients' experiences of inadequate participation in healthcare due to language barriers, while the third is about patients' descriptions of wanting to be treated as a unique individual, to be listened to, affirmed, and involved in their own care. Summary: Language barriers can lead to a poorer relationship between healthcare professionals and patients. Not using professional interpreters in healthcare can increase patients' insecurity and ultimately threaten patient safety. Nursing based on Travelbee's nursing theory can help nurses build a relationship with the patient regardless of linguistic and cultural background. Nurses truly listening and showing understanding can create better and more equitable care for all patients.

Bakgrund: 950 miljoner människor i världen levde med psykiska sjukdomar år 2019 och psykisk ohälsa är utbrett i alla WHO-länder. Psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar utgör en högre risk för tidig död, den förväntade livstiden för personer med psykisk sjukdom var i Sverige, Finland och Danmark 15 år lägre för kvinnor och 20 år lägre för män i jämförelse med den övriga befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa lyfter erfarenheter av stigma och negativa attityder från hälso- och sjukvården.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att vårda personer med psykisk ohälsa inom den somatiska hälso- och sjukvården Metod: Litteraturstudien är baserad på 9 kvalitativa artiklar. Databassökningar har gjorts i PubMed och Cinahl. Analysen har gjorts med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen gav tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: ”Begränsningar”, ”Värderingar” och ”Professionalitet”. Konklusion: Vårdpersonalen lyfter att de saknar utbildning, erfarenhet och kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa. Vidare beskrivs tid och resursbrist samt negativa attityder förhindra personcentrerad vård. Relationer, kommunikation och bemötande mellan patienter och personal kan vara avgörande för att uppnå god och personcentrerad vård av patienter med psykisk ohälsa. / Background: In 2019, 950 million people worldwide were living with mental health disorders, and mental illness is prevalent in all WHO countries. Mental health conditions and disorders pose a higher risk of premature death; the life expectancy for individuals with mental illness in Sweden, Finland, and Denmark was 15 years lower for women and 20 years lower for men compared to the general population. Patients with mental health issues report experiences of stigma and negative attitudes from healthcare providers. Aim: The aim of this study is to illuminate healthcare professionals' experiences in caring for individuals with mental health disorders outside specialized psychiatry. Methods: This literature study is based on 9 qualitative articles. Database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analysis was performed using Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: "Limitations," "Values," and "Professionalism." Conclusion: The healthcare staff highlights their lack of training, experience, and knowledge in caring for patients with mental health issues. Furthermore, they describe time and resource constraints, as well as negative attitudes, hinder patient-centered care. Relationships, communication, and interaction between patients and staff can be crucial in achieving good and patient-centered care for individuals with mental health problems.