Introduction La collaboration interprofessionnelle (CI) est essentielle à l'efficacité des soins de santé au Canada. Cette pratique est modélisée par un ensemble de lois, règlements et politiques, mais la littérature quant à leur impact sur la CI est rare. Utilisant la théorie de la managérialisation du droit, cette étude vise à illustrer l'écart entre le cadre juridique propre à la CI et la connaissance de celui-ci par les cliniciens. Méthode Un sondage anonyme en ligne a été lancé en avril 2019 et envoyé aux infirmières et aux médecins du Québec, Canada. Les questions portaient sur le cadre juridique de la CI, les sources de connaissances juridiques et les perceptions ou croyances en regard de la CI. L’objectif principal était de déterminer l'écart entre le cadre juridique et la compréhension de celui-ci. L’objectif secondaire était d'identifier les sources de connaissances juridiques pour les cliniciens du Québec. Résultats Au total, 267 participants ont répondu au sondage, soit un taux de réponse de 35 %. 184 sondages ont été remplis par des infirmières et des médecins de toutes les régions du Québec. Pour l'acquisition de connaissances, 40 % des médecins se sont tournés vers les assureurs alors que 43 % des infirmières se sont tournées vers leur ordre professionnel. Seulement 30% des médecins ont correctement identifié quelle activité est réservée aux médecins uniquement tandis que 39% des infirmières ont correctement identifié leur iii activité réservée. En ce qui concerne les perceptions juridiques, 28 % des médecins et 39 % des infirmières pensaient que la CI pourrait accroître leur responsabilité. Ces participants ont plus tendance à nommer les problèmes liés à la responsabilité comme des obstacles à la CI. Interprétation Il existe un écart important entre les connaissances des cliniciens des lois et les politiques et le contenu réel de ceux-ci. Cette lacune peut conduire à des interprétations erronées des textes normatifs par les cliniciens, à des changements de politiques inefficaces par les décideurs et peut perpétuer une mise en oeuvre inefficace de la CI. / Background Interprofessional collaboration (IPC) is central to effective care in Canada. This practice is structured by an array of laws, regulations and policies but the literature on their impact on IPC is scarce. Using the managerialization of law theory, this study aims to illustrate the gap between the texts and clinicians’ knowledge of the legal framework. Method An anonymous web-based survey was launched in April 2019 and sent to nurses and physicians in Quebec, Canada. The questions were about the IPC legal framework, legal knowledge sources and IPC perceptions or beliefs. The primary outcome was to determine the gap between the law and understanding of the law. The secondary outcome was to identify legal knowledge sources for clinicians in Quebec. Results A total of 267 participants filled in the survey, a response rate of 35%. 184 surveys were completed by nurses and physicians from all areas. For knowledge acquisition, 40% of physicians turned to insurers whereas 43% of nurses turned to their regulatory body. Only 30% of physicians correctly identified what activity is reserved for physicians while 39% of nurses correctly identified their reserved activity. Regarding legal perceptions, 28% of physicians and 39% of nurses thought IPC could increase their liability. These participants have a higher tendency to name liability-related issues as barriers to IPC. Interpretation There is an important discrepancy between clinicians’ knowledge about law and policies, and the actual texts themselves. This gap can lead to misinterpretations of the law by clinicians, ineffective policy changes by policymakers and can perpetuate ineffective implementation of IPC.

Bakgrund  Närstående är viktiga i palliativ vård och även de behöver hälso- och sjukvårdspersonalens stöd. Att vara närstående inom palliativ vård kan utgöra en stor börda och påverka den fysiska, existentiella, psykologiska och emotionella hälsan innan och efter dödsfallet. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll i att stötta de närstående inom den palliativa vården. Det finns förbättringsmöjligheter gällande ouppfyllda stödbehov som utan åtgärd kan få konsekvenser för de närståendes livskvalitet och hälsa. Syfte Att belysa närståendes upplevelser relaterade till stöd från hälso- och sjukvårdspersonal inom palliativ vård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, mixad metod och kvantitativ design. De inkluderade artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmets bedömningsmall för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet analyserades och sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Upplevelsen av information som stöd, Upplevelsen av praktiskt stöd samt Upplevelsen av emotionellt stöd. Ärlig och anpassad information i rätt tid, en relation med hälso- och sjukvårdspersonal som byggde på empati och ömsesidighet, närståendes delaktighet i vården, hjälp med praktiskt stöd, upplevelsen av att vara i goda händer samt hälso- och sjukvårdspersonals tillgänglighet var centrala aspekter för att närstående skulle uppleva sig som stöttade. Slutsats Litteraturstudien visade att närstående upplevde att stöd från hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt. Uppfyllda stödbehov ledde till självförtroende, känsla av lättad börda och coping. Ouppfyllda stödbehov ledde till ökad sårbarhet och känsla av övergivenhet och frustration. Det framkom en ömsesidighet mellan patienter och närstående och där god vård av patienten ledde till upplevelsen av att vara i goda händer hos de närstående. Ökad förståelse för närståendes upplevelser av stöd kan både medvetandegöra och öka kvaliteten på den palliativa vården. / Background Within palliative care families are an important part who need their support needs addressed by healthcare professionals. Being family of a patient in palliative care can be experienced as a burden with implications on physical, existential, psychological and emotional health. Healthcare professionals play an important part in supporting families within palliative care. Fields of potential improvement concerning unmet needs exists and may cause consequences in family members quality of life and health. Aim The aim was to put light on families experiences related to support from healthcare professionals within palliative care. Method A non-systematic literature review was conducted based on 15 original scientific articles with qualitative, mixed-method and quantitative design. The articles included were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The articles were subjected to a qualitative review based on Sophiahemmet University´s assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Experiences of information as support, Experiences of practical support and Experiences of emotional support. Honest, adjusted and timely information, empathic and mutual relationships to healthcare professionals, invitation to partake in care, practical help, experience of family and patients being in good hands and accessibility were central aspects for the families in order to experience themselves as supported. Conclusions The literature review showed that family members in palliative care experienced support from healthcare professionals as important. Satisfied support needs led to self-confidence, feeling of a lightened burden and coping. Unmet support needs led to increased vulnerability, feelings of abandonment and frustration. A reciprocity emerged between patients and families, as patients were well cared for the families experienced being in good hands. Heightened understanding of family members experiences of support from healthcare professionals within palliative care may raise awareness and increase quality of palliative care.

Bakgrund: Statistik visar att var tredje kvinna har någon gång under sitt liv blivit utsatt för våld i nära relation, detta gör det till ett av väldens mest omfattande folkhälsoproblem. Vidare finns det en medvetenhet i samhället om att våld i nära relation förekommer men en mindre omtalad sida är hur våldet påverkar kvinnornas hälsa. Kvinnor som utsatts för våld i nära relation tenderar att söka hälso- och sjukvård mer frekvent än kvinnor som inte utsatts och många gånger för andra anledningar än våldet. Hur kvinnan blir bemött av vårdpersonalen kan påverka om hon väljer att lita på personalen eller ej. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplever möten med vårdpersonalen. Metod: ​​En litteraturöversikt har genomförts genom att granska tio stycken vetenskapliga orginalartiklar relaterade till syftet. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Kvinnor utsatta för våld i nära relationer beskrev möten där vårdpersonalen hade ignorerat dem, fått dem att känna sig obekväma, ensamma och utlämnade. Kvinnorna förklarade att de ville att vårdpersonalen skulle visa mer empati, intresse och support. Men också visa på respekt, vara snäll, bry sig och lyssna. De ville ha mer information eftersom okunskapen gjorde att de skapade inre rädslor för att prata ut om våldet till vårdaren. Även olika externa omständigheter avgjorde hur dessa möten gick, då kvinnorna beskrev hur de inte hade varit ensamma med vårdaren, att vårdaren inte hade tid och stigmatisering. Kvinnorna nämnde endast ett fåtal gånger då vårdpersonalen verkligen hade lyssnat och kvinnorna kunde ventilera om våldet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att kvinnor utsatta för våld i nära relation vill bli sedda av vårdpersonalen, de upplevde skam och stigma. De ligger hos sjuksköterskan att skapa en trygg miljö och vara uppdaterad kring riktlinjer samt resurser. / Background: Statistics show that one in three women have experienced domestic violence at some point in their lives, making it one of the world's most widespread public health problems. Furthermore, there is an awareness in society that domestic violence occurs, but a less talked about aspect is the impact of violence on women's health. Women who are victims of domestic violence tend to seek healthcare more frequently than women who are not victims and often for reasons other than the violence. The way a woman is treated by health professionals can affect whether she chooses to trust them or not. Aim: ​​The aim of this study was to describe how women of intimate partner violence experience treatment by healthcare professionals. ​  Method: ​A literature review was conducted by reviewing ten original articles related to this study's aim. Results: Women of intimate partner violence described experiences where the healthcare professionals had made them feel ignored, uncomfortable, lonely, and were left to feel like they needed to handle their problems themselves. The women explained that they wanted the healthcare professionals to show more interest, empathy, and support, but also show respect, be kind, care, and listen. They also wanted more information, since not knowing would create inner fears that could determine if the women would speak about the violence. Even different external circumstances would make a difference in how the meeting with the healthcare professionals went. These external circumstances could be stigma, time, and the possibility of being alone with your healthcare professional. The women only mentioned a few times when the healthcare professionals had listened, and women had time to ventilate. Conclusions: ​​The results of the literature review show that women exposed to intimate partner violence wanted to be seen by healthcare professionals, they experienced shame and stigma. It is up to the nurse to create a safe environment and be updated on guidelines and resources.​

Bakgrund Kronisk smärta är ett vanligt förekommande tillstånd och leder till lidande hos individen och kostnader för samhället. Det är vanligare med kronisk smärta bland kvinnor än bland män. Kvinnor och mäns hälsa påverkas på liknande sätt av biologiska och genusrelaterade faktorer, men kvinnors hälsa är särskilt utsatt då kvinnor runt om i världen blir diskriminerade på grund av sociokulturella faktorer. Hälsa och välbefinnande kan även påverkas av hur man blir bemött i hälso- och sjukvården, då bemötandet kan ses som en viktig del för vårdandet. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor som lever med kronisk smärta upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor som lever med kronisk smärta upplever bemötandet frånhälso- och sjukvårdspersonal.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt användes, där 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats studerades. Datainsamlingen gjordes i PubMed och CINAHL med relevanta sökord för studiens syfte. Kvalitetsgranskning av valda artiklar har gjorts med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad analys användes för att sammanställa och analysera resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier; Upplevelser av bristfälligt bemötande och Upplevelser av tillmötesgående bemötande. Upplevelser av att bli misstrodd eller att inte bli tagen på allvar, att smärta normaliseras och hälso- och sjukvårdspersonalens kunskapsbrist bidrog till upplevelser av bristfälligt bemötande, medan upplevelser av att bli lyssnad på, förstådd och inkluderad präglade de det tillmötesgående bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats Upplevelser av ett bristande bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal hindrar främjandet av hälsa och välbefinnande för kvinnor med kronisk smärta. Upplevelsen av tillmötesgående bemötande bidrar till en positiv upplevelse och grundas i personcentrering med ett holistiskt perspektiv på individen och delat beslutsfattande. Denna kunskap bidrar till en ökad insikt för sjuksköterskor om vad som påverkar en negativ-, respektive positiv upplevelse i bemötandet samt bidrar till att främja hälsan samt öka välbefinnandet och självkänslan hos kvinnor med kronisk smärta. / Background  Chronic pain is a common condition and leads to suffering for individuals with additional costs to society. Chronic pain is more common among women than men. Women's and men's health are similarly affected by biological and gender-related factors, but women's health is particularly vulnerable. In a global context women’s health is affected by discrimination based on socio-cultural factors. Health and well-being can also be affected by how one is treated by healthcare professionals, as the treatment can be seen as an essential part of caregiving. Aim The aim was to describe how women living with chronic pain experience treatment from healthcare professionals. Method A non-systematic literature review was carried out, where 17 scientific articles with a qualitative approach were studied. The data collection was done in PubMed and CINAHL with relevant keywords for the study. Quality review of selected articles has been done with the help of Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated analysis was used to compile and analyze the results. Results In the result, two main categories were identified; Experiences of inadequate treatment and Experiences of accommodating treatment. Experiences of not being believed or taken seriously, of pain being normalized and the healthcare staff's lack of knowledge contributed to the experience of inadequate treatment, while experiences of being listened to, understood, and included marked the positive experiences of accommodating treatment. Conclusions Perceptions of mistreatment by healthcare professionals impeded the promotion of health and well-being for women with chronic pain. Person-centredness with a holistic approach and shared decision-making were identified as being parts of the accommodating treatment experience. Having knowledge and understanding about this issue contributes to an increased insight for nurses about what influences a negative and positive experience in the treatment and contributes to promoting the health, well-being, and self-esteem of women with chronic pain.

Bakgrund Endometrios är ett kroniskt sjukdomstillstånd som kan ge diffusa symtom som exempelvis svår menstruationssmärta, smärta vid samlag, fatigue och nedsatt fertilitet. Att leva med endometrios kan påverka individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnande i olika grad. För att främja hälsan hos patienter med endometrios och lindra deras lidande har sjuksköterskan en central roll i att erbjuda en trygg och god omvårdnad. En förutsättning för detta är att sjuksköterskan har insikt i patientens perspektiv. Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdrelationer vid endometrios. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metodansats. Från databaserna PubMed och CINAHL inhämtades artiklar med hjälp av flera olika kombinationer av sökord. En kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar har genomförts utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av de vetenskapliga artiklarna analyserades och sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier; betydelsen av att få känna sig delaktig i vårdrelationen samt att få sina behov tillgodosedda. Resultatet belyser att patienter med endometrios upplever brister i sina vårdrelationer och en avsaknad av ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade värdefulla insikter i hur patienter med endometrios kan gynnas av ett personcentrerat förhållningssätt i vårdrelationen. Sammanställningen identifierade att patienter upplever att hälso- och sjukvårdspersonal har bristande kunskap om endometrios, ger otillräcklig information och i många fall normaliserar deras symtom. Resultatet pekar på behovet av en förbättring inom endometriosvården. Ökad kunskap och förståelse för patientens upplevelse av vårdrelationen kan bidra till ökat välbefinnande. / Background Endometriosis is a chronic medical condition that can cause diffuse symptoms such as severe menstrual pain, pain during intercourse, fatigue and reduced fertility. Living with endometriosis can affect the individual’s physical, psychological, social, and existential wellbeing to varying degrees. To promote the health of patients with endometriosis and alleviate their suffering, the nurse has a central role by offering safe and good care. A prerequisite for this is that the nurse has insight into the patient’s perspective. Aim The aim of this study was to describe patients with endometriosis and their experience of patient-healthcare professional relationships. Method A non-systematic literature review based on 17 scientific articles with qualitative,quantitative and mixed methods. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various combinations of search terms. A quality review of included articles has been carried out based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results of the scientific articles were analyzed and compiled with an integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories; the importance of feeling involved in the patient-healthcare professional relationship and having one's needs met. The result highlight that patients with endometriosis experience shortcomings in their patient-healthcare professional relationships and a lack of a person-centered approach. Conclusions This literature review showed valuable insights into how patients with endometriosis can benefit from a person-centered approach in the patient-healthcare professional relationship.The compilation identified that patients feel that healthcare professionals have a lack of knowledge about endometriosis, provide insufficient information and, in many cases,normalize their symptoms. The result points to the need for an improvement in endometriosis care. Increased knowledge and understanding of the patient’s experience of the patient-healthcare professional relationship can contribute to increased well-being.

Bakgrund: Äldre är en växande befolkningsgrupp globalt och sjuksköterskors möte med äldre sker mer eller mindre överallt inom hälso- och sjukvården. Denna patientgrupp lider i många fall av multisjuklighet med fokus på fysiska symtom, därav kan det vara svårt för vårdpersonal att tolka symtom på depressivitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att identifiera depressiva symptom hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserat på åtta vetenskapliga artiklar vilka har analyserats med tematisk analys. Resultat: Två teman utvecklades med fyra underteman. ”En känsla av att vilja men inte kunna” – med underteman ”att sakna rätt förutsättningar” och ”att ha svårigheter att upptäcka symtom”; samt ”en vilja att förstå personen bakom patienten” – med underteman ”att skapa en trygg vårdrelation” och ”att skapa sig en helhetsbild”. Slutsats: Komplexiteten det innebär i vårdmötet för att identifiera depressiva symtom ställer krav på ett öppet förhållningssätt hos både den äldre och sjuksköterskan. Med kontinuitet, tid och lyhört lyssnande kan en trygg vårdrelation byggas, vilket är en förutsättning för att identifiera depressiva symtom. Att ta vara på tiden i alla omvårdnadssammanhang är en väg framåt. / Background: Older people are a growing population globally, which nurses encounter in almost all parts of the healthcare system. This patient group often suffers from multimorbidity with predominantly physical symptoms, which can make it more difficult for healthcare professionals to interpret symptoms of depression. Aim: To describe nurses’ perceptions and experiences of identifying depressive symptoms in older people. Method: A literature review with a qualitative approach based on eight scientific articles, which have been analyzed using thematic analysis. Results: Two themes were developed with four subthemes. “A feeling of wanting to help but not being able to” – with subthemes “to lack the right conditions” and “to have difficulty detecting symptoms”; and “a desire to understand the person behind the patient” – with subthemes “to create a safe caring relationship” and “to create an overall picture”. Conclusion: The complexity involved in identifying depressive symptoms requires an open approach from both patient and nurse. With continuity, time and attentive listening, a safe caring relationship can be established, which is a prerequisite for identifying depressive symptoms. Making use of the time at hand in all nursing contexts is a way forward.

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver att “Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda”. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna fastställas och individens symtom ska även ha orsakat en försämring av sin psykiska funktionsförmåga samt ha varit närvarande under en sammanhängande period. Vanligtvis ska dessa symtom ha varit närvarande i minst 14 dagar. Individer som lever med en allvarlig psykiatrisk sjukdom dör 10-20 år i förtid jämfört med resten av befolkningen och har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra somatiska sjukdomar. Orsakerna till detta inkluderar fördröjd diagnos, farmakologiska interaktioner, ohälsosam livsstil och otillräcklig behandling. Självmord är även en orsak till att denna patientgrupp ofta dör tidigare än andra individer. Tidigare forskning visar att dessa patienter har flera medicinska sjukdomar och erhåller sämre vård än den allmänna befolkningen. Bristande vårdsamordning och stigma är en av orsakerna till att dessa patienter har tillgång till en ojämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos patienter som lever med psykiatriskt tillstånd - ur vårdpersonalens perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar och är analyserad med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Utmaningar inom palliativ vård, erfarenheter av kommunikation, tillgång till palliativ vård och önskat behov av teamarbete. Dessa huvudteman delades sedan in i sex underteman.  Slutsats: Studier indikerar att det finns en stor kunskapslucka hos vårdpersonal när det kommer till att bemöta patienter med psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett palliativt vårdbehov. Detta påverkar vårdpersonalens förmåga att bemöta denna patientgrupp på ett värdigt sätt och att kunna hålla viktiga samtal kring döden. En god kommunikation och tillgänglighet mellan specialistsjuksköterskan och patienter är avgörande för att bygga förtroende och möta patientens behov och önskemål. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan specialistsjuksköterskan få en ökad förståelse för de specifika utmaningar och behov som denna patientgrupp ha / Background: Socialstyrelsen describes that "Psychiatric conditions are mental health disorders where the criteria for a psychiatric diagnosis are met." Several criteria must be fulfilled for a diagnosis to be established, and the individual's symptoms should have caused a deterioration in their mental functioning and have been present for a continuous period. Typically, these symptoms should have been present for at least 14 days. Individuals living with a severe psychiatric illness die 10-20 years prematurely compared to the general population and have an increased risk of cardiovascular diseases and other somatic illnesses. The reasons for this include delayed diagnosis, pharmacological interactions, unhealthy lifestyle, and inadequate treatment. Suicide is also a contributing factor to why this patient group often dies earlier than others. Previous research shows that these patients have multiple medical conditions and receive poorer care than the general population. Lack of care coordination and stigma are among the reasons why these patients have access to unequal care.  Aim: The aim was to describe the experiences and expectations of palliative care among patients living with psychiatric conditions - from patients'and healthcare professionals' perspectives. Method: A systematic literature review based on 14 scientific articles that were analyzed with thematic analysis. Results: The results revealed four main themes: Challenges in palliative care, experiences of communication, access to palliative care and desired need for teamwork. These main themes were then divided into six sub-themes. Conclusion: Studies indicate that there is a significant knowledge gap among healthcare professionals when it comes to addressing patients with psychiatric conditions who also have palliative care needs. This affects healthcare professionals' ability to care for this patient group in a dignified manner and to engage in important end-of-life discussions. Good communication and accessibility between the specialist nurse and patients are crucial for building trust and meeting the needs and preferences of the patient. By engaging with this literature review, the specialist nurse can gain a better understanding of the specific challenges and needs of this patient group.

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver att “Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda”. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna fastställas och individens symtom ska även ha orsakat en försämring av sin psykiska funktionsförmåga samt ha varit närvarande under en sammanhängande period. Vanligtvis ska dessa symtom ha varit närvarande i minst 14 dagar. Individer som lever med en allvarlig psykiatrisk sjukdom dör 10-20 år i förtid jämfört med resten av befolkningen och har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra somatiska sjukdomar. Orsakerna till detta inkluderar fördröjd diagnos, farmakologiska interaktioner, ohälsosam livsstil och otillräcklig behandling. Självmord är även en orsak till att denna patientgrupp ofta dör tidigare än andra individer. Tidigare forskning visar att dessa patienter har flera medicinska sjukdomar och erhåller sämre vård än den allmänna befolkningen. Bristande vårdsamordning och stigma är en av orsakerna till att dessa patienter har tillgång till en ojämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos patienter som lever med psykiatriskt tillstånd - ur vårdpersonalens perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar och är analyserad med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Utmaningar inom palliativ vård, erfarenheter av kommunikation, tillgång till palliativ vård och önskat behov av teamarbete. Dessa huvudteman delades sedan in i sex underteman.  Slutsats: Studier indikerar att det finns en stor kunskapslucka hos vårdpersonal när det kommer till att bemöta patienter med psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett palliativt vårdbehov. Detta påverkar vårdpersonalens förmåga att bemöta denna patientgrupp på ett värdigt sätt och att kunna hålla viktiga samtal kring döden. En god kommunikation och tillgänglighet mellan specialistsjuksköterskan och patienter är avgörande för att bygga förtroende och möta patientens behov och önskemål. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan specialistsjuksköterskan få en ökad förståelse för de specifika utmaningar och behov som denna patientgrupp har. / Background: Socialstyrelsen describes that "Psychiatric conditions are mental health disorders where the criteria for a psychiatric diagnosis are met." Several criteria must be fulfilled for a diagnosis to be established, and the individual's symptoms should have caused a deterioration in their mental functioning and have been present for a continuous period. Typically, these symptoms should have been present for at least 14 days. Individuals living with a severe psychiatric illness die 10-20 years prematurely compared to the general population and have an increased risk of cardiovascular diseases and other somatic illnesses. The reasons for this include delayed diagnosis, pharmacological interactions, unhealthy lifestyle, and inadequate treatment. Suicide is also a contributing factor to why this patient group often dies earlier than others. Previous research shows that these patients have multiple medical conditions and receive poorer care than the general population. Lack of care coordination and stigma are among the reasons why these patients have access to unequal care.  Aim: The aim was to describe the experiences and expectations of palliative care among patients living with psychiatric conditions - from patients'and healthcare professionals' perspectives. Method: A systematic literature review based on 14 scientific articles that were analyzed with thematic analysis. Results: The results revealed four main themes: Challenges in palliative care, experiences of communication, access to palliative care and desired need for teamwork. These main themes were then divided into six sub-themes. Conclusion: Studies indicate that there is a significant knowledge gap among healthcare professionals when it comes to addressing patients with psychiatric conditions who also have palliative care needs. This affects healthcare professionals' ability to care for this patient group in a dignified manner and to engage in important end-of-life discussions. Good communication and accessibility between the specialist nurse and patients are crucial for building trust and meeting the needs and preferences of the patient. By engaging with this literature review, the specialist nurse can gain a better understanding of the specific challenges and needs of this patient group.

Bakgrund   Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökat världen över. Personer som lider av detta har utsatts för både diskriminering och stigmatisering, vilket är något som påvisats inom vården. Att det sker diskriminering av personer med övervikt och fetma inom hälso-och sjukvården är inte något nytt, då det är ett fenomen som kunnat påvisas sedan flera årtionden tillbaka. Genom att sammanställa redan gjord forskning inom ämnet kan det leda till mer kunskap och bättre förståelse hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter hos personer med övervikt eller fetma vid mötet med hälso- och sjukvården. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metod-ansats. Artiklarna som analyserades inhämtades genom litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys tillämpades för att sammanställa och analysera artiklarna som ingick i denna litteraturstudie. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: Erfarenheter av resurser i mötet med hälso- och sjukvården samt Erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med hälso- och sjukvården. Resultatet pekar på att personer med övervikt och fetma upplever resursbrister i form av kunskap hos personal, inställning hos personal och storleksanpassad utrustning. Resultatet visar också på att personer med övervikt och fetma har ett behov av att bli sedda som en hel person, att få relevant information och god kommunikation. Slutsats Studien visade behovet av ökad kunskap hos vårdpersonalen, särskilt kring läkemedelsbiverkningar, fördomar, orsaker, användning av utrustning och individuellt anpassade råd. Bristen på att se personerna som en hel individ, ha en dialog kring vikten och användningen av olämplig terminologi ledde till stigmatisering och minskat förtroende för vården, samt undvikande av vård. / Background Overweight and obesity is a problem that has increased worldwide. People who suffer from this have been exposed to both discrimination and stigmatization, which is something that has been seen in healthcare. The fact that there is discrimination against people with overweight and obesity in health care is nothing new, as it is a phenomenon that has been evident for several decades. By compiling research that has already been done on the subject, it can lead to more knowledge and better understanding among healthcare professionals. Aim The aim was to shed light on the experiences of people with overweight or obesity in their encounter with healthcare. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative, quantitative, and mixed-method approach. The analysed articles were obtained through literature searches in PubMed and CINAHL. The articles were reviewed using Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated data analysis was applied to compile and analyse the articles included in this literature review. Results The results were compiled into two main categories: Experiences of resources in the encounter with health care and Experiences of person-centered care in the encounter with health care. The results indicate that people who are overweight and obese experience resource shortages in the form of staff knowledge, staff attitude, and size-appropriate equipment. The results also show that people who are overweight and obese need to be seen as a whole person, receive relevant information, and have good communication with healthcare professionals. Conclusions The study showed the need for increased knowledge among healthcare professionals, especially regarding drug side effects, prejudices, causes, use of the equipment, and individually adapted advice. The lack of seeing the person as a whole individual, having a dialogue about weight, and the importance and the use of inappropriate terminology led to stigmatization and reduced trust in care, as well as avoidance of care.

Until recently, the health professions have largely followed a medical model, which seeks to treat patients by focusing on medicine and surgery, and gives less importance to beliefs and to the faith in healing, in the physician, and in the doctor-patient relationship. This reductionist view of patients being only material body is no longer satisfactory. Patients and healthcare professionals have begun to value the role of elements such as faith, spirituality, hope and compassion in the healing process. The effect of such spiritual elements in health and quality of life has led to research in this field in an attempt to move towards a more holistic view, which included the non-material dimension. The goal of this study was to explore the understanding of spirituality among healthcare professionals and patients at the CHBAH. The primary research question, which this study attempted to answer, was: What is the understanding of spirituality among the healthcare professionals and patients at CHBAH? In view of this primary research question, the following secondary research questions were formulated: * What does a literature review produce regarding spirituality in healthcare and what are the current practices related to spirituality in healthcare. * What are the views of healthcare professionals and patients concerning the relevance of spirituality in their day-to-day lives and healthcare interventions? * What are the spiritual needs of patients and to what extent does spirituality contribute towards their coping with health-related issues? * Which practical and scientific recommendations can be offered to healthcare professionals regarding including/incorporating spirituality in healthcare services in CHBAH? In view of the aim, the researcher identified the following specific objectives for this study: * To explore spirituality in healthcare by means of a literature review; * To explore and describe the views of medical social workers and other healthcare professionals about the relevance of spirituality in a healthcare setting; * To explore and describe the understanding of spirituality among healthcare professionals and patients in CHBAH; * To propose a protocol as an organizational framework on the incorporation of spirituality in healthcare at CHBAH. This protocol should be implemented during social workers‟ and other healthcare professionals‟ interactions with patients. Chapter 1 provides an introduction, problem formulation, goal, research question and the objectives of this study and a brief overview of the methodology. Chapter 2 focuses on the description of research methodology that was utilised in this study. Chapter 3 is composed of a literature study on spirituality and the religions identified and explored in CHBAH, as well as existing practices related to spirituality in health care. In Chapter 4, the data generated through narratives from focus-group discussions and healthcare professionals‟ spiritual journey is processed and reported. In Chapter 5 a proposed protocol for inclusion of spirituality in healthcare services in CHBAH is presented and discussed in detail Chapter 6 consists of the conclusions and summary of this study. / PhD (Social Work), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014