Sugardejting inbegriper organiserad dejting där äldre personer ersätter unga för romantiskt umgänge genom pengar eller gåvor. I Sverige har fenomenet uppmärksammats på senare år och polisen jämställer förfarandet med prostitution då de uppger att sex är en del i byteshandeln. Enligt forskning rörande liknande fenomen beskrivs kontakt med socialtjänst, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utanförskap som riskfaktorer för erfarenheter av sex mot ersättning. Unga placerade vid hem för vård och boende uppfyller inte sällan de ovan nämnda riskfaktorerna, varför det är intressant att undersöka anställdas förståelse om fenomenet. Studien syftar till att undersöka förståelsen för sugardejting hos anställda vid dessa boenden. Beskrivningen av vad sugardejting är varierar beroende på avsändare, varför en socialkonstruktionistisk ansats användes för att nå kunskap om vilken konstruktion de anställda likställer sugardejting med samt intersektionalitet för att analysera hur de anställda föreställer sig sugarbabyn. Kvalitativa intervjuer med sex intervjupersoner från två boenden i Uppsala län genomfördes. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att fenomenet sugardejting i sig inte var vidare känt hos personalen, även om mekanismerna i stor utsträckning återfanns i tidigare erfarenheter. Förståelsen för sugardejting antogs av intervjupersonerna vara svag hos de unga boende, deras utsatthet antogs förstärkas genom könstillhörighet, funktion och klass. Information om sugardejting förstärkte personalens oro kring de ungas möjliga bristande förmåga i att genomskåda hur fenomenet presenteras kommersiellt samt risk att relativisera förfarandet. Inget systematiskt arbete fanns implementerat på HVB hemmen för att upptäcka sugardejting. De unga själva förväntades initiera samtal om sex, relationer och eventuella problem rörande detsamma. Samtidigt uppgav personalen att de unga troligen inte förstod riskerna med, och möjliga konsekvenser av, sugardejting. Samtliga av de intervjuade efterfrågade ökad kunskap i ämnet.

<p>Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.</p>

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.

<p>The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems.</p><p>In order to reach this aim the following questions are to be answered:</p><p>• Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem)</p><p>• How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility</p><p>To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden.</p><p>The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role.</p><p>Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen</p>

Denna studie undersöker vilka motivationella utmaningar chefer upplever i det dagliga arbetet med personalgruppen inom Hem för vård eller boende (HVB) samt chefens roll i att motivera personalgruppen i arbetet med att uppnå verksamhetens mål. Studien är kvalitativ och datainsamlingen har gjorts genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Informanterna bestod av fem personer på ledningsnivå inom olika HVB verksamheter, vars titlar var verksamhetschef, enhetschef och föreståndare. Analysen har gjorts genom tematisk analys och baseras på målvägsteorin (path-goal theory) samt begreppen motivation och ledarskap. Huvudteman som identifierades vid analysarbetet var kommunikation och personalkompetens och resultatet visar på utmaningar som otydlighet kring arbetsuppgifter och mål samt för högt satta mål, vilket kan resultera i minskad motivation i det dagliga arbetet. Studien visar på att det är chefens uppgift att skapa en god arbetsmiljö och struktur i verksamheten, vilket möjliggör en samsyn inom personalgruppen. Chefens motivationsstrategier handlar bland annat om att tydliggöra mål och uppdrag, skapa forum för öppen dialog, ge feedback och stöttning samt att erbjuda utbildning för att möjliggöra personalutveckling. Slutsatser som går att dra av denna studie är att det är viktigt att hitta en balans inom ledarskapet gällande att ge direktiv kring arbetsuppgifter men samtidigt ge personalgruppen handlingsutrymme i beslutfattandet. Personalens delaktighet i upprättandet av genomförandeplanen är viktig för att de ska känna tillfredsställelse när målen uppnås. Detta för att motivationen höjs när de upplever att deras arbete har betydelse för klienterna, vilket ökar chansen att behandlingen resulterar i att dessa integreras i samhälleliga gemenskaper, vilket är ett av socialpedagogikens mål.

Situationen som idag råder i samhället gällande gängkriminaliteten och den låga åldern på många av brottsutövarna, har fått oss att fundera mycket kring vad för hjälp dessa barn och ungdomar egentligen får från samhället. HVB-verksamheter har framställts negativt i media och vi ville därmed få en insyn i hur det ser ut i praktiken, hur HVB-personalen själva ser på rådande situation och deras möjligheter att hjälpa barnen och ungdomarna. Vi har även nåtts av mycket information gällande hur lagstiftningen påverkar HVB-personalens handlingsutrymme i arbetet med denna målgrupp, och vi ville därmed även få en insyn i detta. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur HVB-personal upplever att de kan vårda, stötta och skydda placerade barn och unga med gängkriminalitetsproblematik med fokus på metoder, arbetssätt och lagstiftning. För att finna svar på studiens syfte och frågeställningar utfördes tre kvalitativa intervjuer på HVB-personal som arbetade på HVB med målgruppen barn och unga med kriminalitetsproblematik. Det insamlade empiriska materialet genomgick därefter en tematisk analys, där materialet delades in i olika teman utifrån bland annat studiens frågeställningar. Det empiriska materialet diskuterades sedan utifrån likheter, skillnader, bakgrund, tidigare forskning samt författarnas egna reflektioner. Resultatet visade att de olika HVB-verksamheterna använde olika typer av metoder och arbetssätt för att hjälpa de placerade barnen och ungdomarna. Alla beskrev tillit och relationsbyggande som en av de viktigaste faktorerna i arbetet med målgruppen. Däremot skiljdes deras syn på om arbetet borde ske utifrån evidensbaserade metoder eller inte, samt hur stor roll barnen och ungdomarnas självbestämmande bör ha. Samtliga ansåg att deras metoder och arbetssätt var framgångsrika att arbeta utifrån. De var enade om att nuvarande lagstiftning begränsar dem i sitt arbete med de placerade, att lagen inte är anpassad för hur samhället ser ut idag. Samtliga ansåg att det hade krävts mer befogenheter för att kunna uppnå önskvärda resultat, men de var inte helt enade om vilka befogenheter.

The aim of this study was to examine how staff at homes for care or residence (HVB-homes) work towards helping unaccompanied children to become self-sufficient. The study is based on a qualitative approach and we have done eight semi-structured interviews with staff from different HVB-homes. The study shows how staff in different HVB-homes uses different strategies to create opportunities for the children to integrate into Swedish society as well as the conditions that are necessary for the children to cope on their own. Our results have shown that routines help the unaccompanied children to manage their time efficiently and maintain a functional life with school, health and extra-curricular activities. By executing different tasks on their own such as cooking or doing their own laundry, the children learn to manage on their own. Staff shows the unaccompanied children how Swedish society works as well as the values and norms that exist to aid them in getting accustomed to their new environment. The staff motivates the children to go to school in order for them to acknowledge the beneficial aspects of education and to help develop their language. Trust, security and healthy relations have shown to be a prerequisite to maintain a functional relationship between the unaccompanied children and staff at the HVB-homes. Creating a network for the children by having them join different associations and extra-curricular activities such as soccer has also come to help the children integrate into Swedish society.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap kring hur ett ökat processfokus kan förbättra avtalsuppföljning i offentlig sektor. Som metod valdes en kvalitativ flerfallstudie där tre kommuners uppföljningar av avtal rörande hem för vård och boende (HVB) för ungdomar studerades. Genom studien belystes den komplexitet som omgärdar uppföljning av vårdavtal inom offentlig verksamhet. Tidigare studier har även belyst den utsatthet som omringar placerade ungdomar och visat på behovet av att säkerställa kvalitet i den vård kommunerna avtalar om. Ett sätt att hantera denna komplexitet skulle kunna vara att tillämpa ett systemteoretiskt synsätt, med de värderingar, verktyg och arbetssätt som kännetecknar offensiv kvalitetsteknik. Studiens resultat visar att ett ökat processfokus med processledning som arbetsmetod skulle kunna fungera som ett stöd i ett fortsatt och fördjupat arbete med kvalitet avseende avtalsuppföljningsprocessen. / The aim of this study has been to contribute with knowledge regarding in what way a processorientation can improve the way public sector manage contracts. As a method a qualitative multicasestudy was used. Three municipalities, and the way they manage contracts with residential carehomes for children and young persons (HVB) was studied. The study showed a complex situation surrounding the carecontract management in public sector. As a way of handling this complex situation the municipalities would gain from using a systems thinking, with the values, tools and workmethods that characterizes Total Quality Management. With an increased processorientation using processmanagement as a tool, the municipalities could improve the quality in their process for managing contracts.

The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems. In order to reach this aim the following questions are to be answered: • Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem) • How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden. The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role. Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen

The aim of this study was to examine the concept of “integration” within residential care homes for unaccompanied children. More specifically its aim was to find out how the social workers themselves within residential care homes for unaccompanied children understand the concept of integration and how they work for it. The study was based on a qualitative semi-structured interviews with seven social workers within four residential care homes for unaccompanied children. Six themes were identified that seemed to play a role in the discussions about integration: development-acceptance, learning process, communication &amp; relationships, process, personality and common sense. The analysis was based on previous research in the field and the theory of action by Pierre Bourdieu called practical reason. As a conclusion the first three themes can be seen as an understanding of the concept of “integration”. The last three themes exemplify the practical integration work. Despite the lack of regulatory documents, the social workers show a common understanding of the concept and a similar implementation which can be explained by a dominant implicit doxa within the field.