No description available.

Bakgrund: I största allmänhet önskar de flesta som är i livets slut att inte lida, kunna leva ett vanligt liv och att få en fridfull död. Den palliativa vården innefattar alla patienter som är i behov av palliativ vård och syftar till att främja livskvaliteten för patienten och närstående. Sjuksköterskans ansvar inom den palliativa vården är att stödja både patient och närstående och att förhålla sig till den palliativa vårdfilosofin som bygger på fyra hörnstenar som innefattar symtomlindring, samarbete mellan olika professioner, kommunikation och närståendestöd.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i behov av palliativ vård i deras eget hem. Metod: En litteraturstudie gjordes enligt Kristenssons (2014) metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. I arbetet inkluderades nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Utvalda artiklar analyserades med hjälp av Kristenssons (2014) integrerade analysmetod.Resultat: Resultatet presenteras i följande fem kategorier: Utmaningar inom palliativ hemsjukvård, Vårdrelationens betydelse för patient och närstående, Betydelsen av teamarbete i hemsjukvården, Behov av kompetensutveckling och Etiska utmaningar av att vårda patienten i hemmet.Slutsats: Att arbeta inom palliativ hemsjukvård upplevdes som ensamt och stressande. Att ha en nära vårdrelation med patient och närstående ansågs viktigt. Det var av stor betydelse att ha ett väl fungerande teamarbete och ett kollegialt stödför att kunna ge en så god palliativ vård som möjligt. Behov av kompetensutveckling och att ha ett etiskt synsätt var också en viktig aspekt.

Bakgrund: När en familjemedlem får en obotlig sjukdom vänds livet upp och ned för både den som är sjuk och de som står bredvid, de närstående. Närstående behöver ta en roll och utföra uppgifter de aldrig varit med om tidigare samtidigt som de ska balansera det övriga livet. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och förstå vilket stöd och insatser närstående behöver. Genom att undersöka närståendes erfarenheter av hur de upplever att ha en familjemedlem som är i behov av palliativ vård i hemmet kan sjuksköterskor bemöta närstående lättare.  Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med behov av palliativ vård i hemmet.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes med 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att närstående till familjemedlemmar med behov av palliativ hemsjukvård fann egna strategier att hantera situationen som uppkom. En situation vilket var krävande och för vissa helt ny. Stöd från både den egna familjen och hemsjukvården var viktig och behov av avlastning för den som vårdar sin sjuke familjemedlem visade sig vara stort och många bad inte om hjälp. Vårdandet av sin familjemedlem upplevdes som ansträngande samtidigt som den närstående fick nya uppgifter i hemmet och i relationen då den sjuke inte längre orkade vilket skapade en stor belastning på den som vårdar. Slutsats: Att ha flera roller som närstående behövs när ens familjemedlem blir allvarligt sjuk, vilket kan tära på närstående och det krävs stöd från sjukvården för underlätta för närstående och för att situationen ska bli hanterbar. Närstående finner även egna strategier att hantera situationen som uppkommer och det är viktigt att förstå som vårdpersonal vad som är viktigt för individen.

Våldsutsatta barn kan uppvisa en mängd olika beteendeförändringar, däribland social omogenhet, aggressivitet och kontaktsökning. Förskolan kan vara en trygg plats för utsatta barn där de får uttrycka sina känslor, men även en plats där deras situation kan uppdagas. Däremot följs inte alltid anmälningsplikten av yrkesverksamma i förskolan vilket kan resultera i att fallet går obemärkt hos socialtjänsten. Syftet med denna studie var att, med hjälp av intervjuer, undersöka hur förskollärare kan upptäcka och stötta barn som blir utsatta för våld i hemmet samt vilken betydelse förskollärare har för utsatta barn. Anknytningsteorin och Bronfenbrenners ekologiska systemteori användes i studien för att synliggöra vilken betydelse olika miljöer har för utsatta barn. Den tematiska analysen visar att pedagogerna ser sig själva och förskolan som otroligt viktiga, att förskolan kan bidra med en trygg och välkomnande miljö där utsatta barn kan uppmärksammas och få uttrycka sina känslor utan att det resulterar i negativa konsekvenser. Resultatet visar även att pedagogerna tenderar att föra loggbok över barns uttalanden och fysiska skador istället för att direkt göra en anmälan. En slutsats är att pedagoger saknar kunskap i ämnet, vilket kan bidra med svårigheter att skilja på utsatta barn och barn som uppvisar avvikande beteenden av andra orsaker.

Bakgrund: Önskemålet att få dö i sitt eget hem, i kretsen av sina närstående är något som många obotligt sjuka delar i västvärlden, och palliativ vård i hemmet är en vanlig vårdform. Under tiden detta sker kan det finnas behov hos närstående som sjuksköterskan behöver identifiera för att kunna ge adekvat stöttning. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt av övergripande kvalitativ design och två artiklar av mixad metod där den kvalitativa delen användes. Totalt 14 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskningen. Resultat: Resultatet redovisar, utifrån omvårdnadsteorin adaption, hur närstående upplevde att det var svårt att inte längre ha kontroll, vilka konsekvenser det kunde medföra och vad behovet för att återfå kontroll kunde vara. Diskussion: Utifrån huvudfynden och Roy’s adaptionsteori diskuterades närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Vad det innebär att inte längre ha kontroll och vad närstående behöver för att kunna anpassa sig till den nya situationen. Slutsats: Då även de närståendes behov av stöd behöver tillgodoses under tiden den obotligt sjuke får palliativ vård i hemmet är det viktigt att sjuksköterska har ett personcentrerat förhållningssätt och är lyhörd. Genom fortsatt forskning kan sjuksköterskan få ökad kunskap inom området vilket genererar i att bättre stöd kan ges till närstående. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: När en familjemedlem får en obotlig sjukdom vänds livet upp och ned för både den som är sjuk och de som står bredvid, de närstående. Närstående behöver ta en roll och utföra uppgifter de aldrig varit med om tidigare samtidigt som de ska balansera det övriga livet. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och förstå vilket stöd och insatser närstående behöver. Genom att undersöka närståendes erfarenheter av hur de upplever att ha en familjemedlem som är i behov av palliativ vård i hemmet kan sjuksköterskor bemöta närstående lättare.  Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med behov av palliativ vård i hemmet.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes med 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att närstående till familjemedlemmar med behov av palliativ hemsjukvård fann egna strategier att hantera situationen som uppkom. En situation vilket var krävande och för vissa helt ny. Stöd från både den egna familjen och hemsjukvården var viktig och behov av avlastning för den som vårdar sin sjuke familjemedlem visade sig vara stort och många bad inte om hjälp. Vårdandet av sin familjemedlem upplevdes som ansträngande samtidigt som den närstående fick nya uppgifter i hemmet och i relationen då den sjuke inte längre orkade vilket skapade en stor belastning på den som vårdar. Slutsats: Att ha flera roller som närstående behövs när ens familjemedlem blir allvarligt sjuk, vilket kan tära på närstående och det krävs stöd från sjukvården för underlätta för närstående och för att situationen ska bli hanterbar. Närstående finner även egna strategier att hantera situationen som uppkommer och det är viktigt att förstå som vårdpersonal vad som är viktigt för individen.

Bakgrund: Formella och informella vårdgivare ställs inför nya utmaningar till följd av en förväntad ökad prevalens av demenssjukdomar. Specifikt gäller det partnervårdare då de utför majoriteten av omvårdnaden. Demenssjukdomarnas förlopp ökar omvårdnadsbehovet, vilket medför förändringar. Anhöriga minskar belastningen på den formella vården genom stödjande och vårdande funktioner.  Syfte: Att belysa partnervårdares erfarenheter av att leva med och vårda en person med demenssjukdom i det ordinära hemmet. Metod: Litteraturstudiens metod inspirerades av Rosén (2023) granskningsprocess och Forsberg &amp; Wengström (2016) checklista användes vid kvalitetsgranskningen. Nio artiklar inkluderades. Dataanalys inspirerades av en tematisk analys med induktiv ansats.  Resultat: Ett huvudtema det förändrade livet och fyra underteman förändrade relationsmönster, förändrade ansvarsområden, den förändrade vardagen och förändrade behov identifierades.Slutsats: En förändrad relationsdynamik påtalades av partnervårdare orsakas av en förlorad identitet hos personen med demenssjukdom, resulterande i ett ensamt partnerskap. Den förändrade dynamiken uppkom till följd av partnervårdares erfarenheter av att kompensera för personen med demenssjukdom, och de kände sig bundna till hemmet samt till personen med demenssjukdom. Vardagen innebar för partnervårdare ett behov av taktiker, speciellt i relation till beteendemässiga och psykiatriska symtom vid demenssjukdom. Partnervårdare noterade förändrade behov där egentid och umgänge utanför hemmet var väsentligt. Genomgående erfor partnervårdare att livet förändrades.

<p>År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt.</p><p>En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.</p>

År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt. En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en människa har ett våldsutövande beteende samt om det finns några skillnader mellan kvinnor och mäns utövande av våld. Därefter lades fokus på att belysa våra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara våra frågeställningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig på i denna studie var målinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan män och kvinnors våldsutövande är att män tenderar att använda sig av mer fysiskt våld medan kvinnor använder psykiskt våld. Vidare visar studiens resultat att orsakerna bakom brukandet av våld dels kan ses komma från barndomen, dels vara en handling man använder för att utöva makt över någon annan och därmed bero mycket på en persons självförtroende samt att en vanlig orsak ses vara en kombination av riskfaktorer och slutligen att dessa orsaker ter sig vara samma mellan män och kvinnor.