Hemsjukvård är en ökande vårdform i Sverige, detta dels för att svenska populationen blir allt äldre men även beroende på att slutenvårdsplatserna minskar. Det ökade behovet av hemsjukvård kräver en god kompetens och förståelse för denna patientgrupp. Ett hem för många människor är en trygg plats där individer kan vara sig själva och speglar personers identitet och liv. Att vara mottagare av hemsjukvård kan väcka olika känslor hos äldre patienter då det är en komplex situation när sjuksköterskan skall bedriva vårdandet i patientens hem. Grunden i vårdprocessen är en god vårdrelation. En vårdande relation kan skapas ur en vårdrelation genom att stödja och stärka patienters hälsoprocesser. Syftet med studien är att beskriva hur äldre personer förväntar sig och upplever vårdrelationen med sjuksköterskan vid vård i det egna hemmet.  Den valda studien är en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström. Vi har granskat och analyserat 10 kvalitativa artiklar. Utifrån substansen i artiklarna skapades kategorier och subkategorier. Resultatet av litteraturstudien visade på huvudbegreppen upplevelsen av respekt i vårdandet, känslan av trygghet i vårdrelationen, betydelsen av delaktighet och begränsad autonomi. Äldre patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska respektera det privata hemmet och ha ett respektfullt bemötande. Upplevelsen av bristande respekt handlade oftast om bristande närvaro, bekräftelse och avsaknaden av dialog. Känslan av trygghet innefattade både en god kompetens, kontinuitet och förtroende genom närvaro och tillgänglighet. Genom delaktighet i vårdprocessen kunde en upplevelse av gemenskap och tillhörighet infinna sig. I diskussionen speglas litteraturstudiens resultat mot sjuksköterskors uppfattningar av vård i hemmet och relationen till patienter. Även tidigare forskning och litteratur inom området reflekteras mot resultatet.

Bakgrund: En fjärdedel av Sveriges befolkning vårdar en närstående i hemmet. Insatserna kan bestå av olika komponenter som sjukvårdande uppgifter, övervakning, känslomässigt stöd och personlig omvårdnad. Upplevelsen av det informella vårdandet är högst individuellt beroende på omfattning, personlighet, synen på hälsa och ohälsa, våra föreställningar, möjligheter till stöd samt den närståendes eventuella sjukdom. Syfte: Att belysa de anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att analysera de transkriberade intervjuerna och finna likheter och skillnader i texterna. Resultat: Anhöriga upplever blandande känslor i det informella vårdandet, negativa som stress, dåligt samvete och oro men också positiva som glädje, tillfredsställelse, en fördjupad relation med den närstående samt en upplevelse av att växa som människa. Ett aktivt lyssnande, att bli sedd som unik individ med personligt anpassat stöd, var viktiga aspekter i vårdandet för upplevelsen av trygghet och delaktighet samt för bibehållen livsrytm och hälsa. Slutsats: Anhörigas upplevelser grundar sig i deras unika livsvärld, som de delar med sina närstående. Det nya ansvaret och upplevelsen av vad detta bär med sig, föreställningar om vårdande samt relationen med den närstående, övriga familjemedlemmar och vårdpersonalen, men också avståndet, har betydelse för upplevelsen av det informella vårdandet.

Hemsjukvården blir allt mer avancerad och ställer större krav på sjuksköterskan. Detta i samband med att fler människor väljer att vårdas i hemmet, speciellt vid vård i livets slutskede. För sjuksköterskan innebär detta ett ökat ansvar där den egna kompetensen sätts på prov, både när det gäller praktiska kunskaper men även när det gäller att finnas till för patient och närstående.  Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Metoden som användes är en litteraturöversikt där totalt tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Detta resulterade i fyra kategorier och tio subkategorier.   Resultatet visar att sjuksköterskan upplever att vikten av en god vårdrelation till patient och närstående bör baseras på öppenhet och lyhördhet. Det upplevs som en utmaning för sjuksköterskan att balansera sin professionella och personliga roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Vidare visar resultatet att arbetet vid vård i livets slutskede i hemmet upplevs påverka sjuksköterskan både positivt och negativt. Det upplevs vara tillfredställande att kunna ge god vård. Dock kan en känsla av otillfredsställelse uppstå när sjuksköterskan känner sig otillräcklig i emotionellt svåra situationer där existentiella frågor uppstår. Bristen på tid samt oklara ansvarsområden upplever sjuksköterskan påverka vården till patient och närstående negativt. I diskussionen berörs områden som vikten av en god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten och närstående, sjuksköterskans upplevelser av bemötande av existentiella frågor, sjuksköterskans upplevelser av tidsbristen i arbetet och vikten av ett gott samarbete med kollegor.

Bakgrund: Vi blir allt fler äldre vilket ställer högre krav på vårdresurser. Hemsjukvård möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge det är möjligt, trots sjukdom. Hemmet innehar flera innebörder som trygghet, säkerhet och identitet. Att vårdas i sitt eget hem kan skapa möjligheter i det vårdande mötet såväl som nya situationer för sjuksköterskan att hantera. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av att vårdas av vårdpersonal i sitt eget hem. Metod: Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med manifest och latent metod. Innehållet tolkades i relation till Travelbees omvårdnadsteori samt livsvärldsteorin. Resultat: Resultatet visade att vård i hemmet innebär en balansgång mellan trygghet och otrygghet. Tre subteman framkom: ’Se mig’ – att mötas i en människa-till-människa-relation, Makt eller maktlöshet samt ’Respektera mig och mitt hem’. Relationens betydelse framkommer som central i hemsjukvård, där patient och sjuksköterska innebär mer för varandra än bara sina roller. Identitet och integritet blir utmärkande begrepp då patienten önskar blir mött och respekterad som en människa, en unik individ. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelse tillsammans med respekt för patienten och dennes hem kan bidra till trygghet och delaktighet i vården i hemmet.

Bakgrund: Tack vare en mer avancerad hemsjukvård har den palliativa vården utvecklats, vilket gör det möjligt för fler människor att dö i det egna hemmet. Palliativ vård handlar inte endast om patienten, utan involverar även de anhöriga. Det övergripande målet för palliativ vård är att patienten och den anhörige upplever god livskvalitet till livets slut. De anhörigas närvaro är betydelsefull, inte endast för patienten utan även för vårdarna. De anhöriga befinner sig i en mycket påfrestande situation och det är viktigt att vårdare har kunskap om vad de anhöriga upplever och hur man kan stötta de anhöriga i deras situation. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av delaktighet i samband med palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: 2 kategorier framkom ur studien. Delaktighet ger anhöriga upplevelsen av att få vardagen att fungera och Anhörigas delaktighet bidrar till personcentrerad vård. Det blev en drastisk förändring i livet för de anhöriga. Det var inte bara hemmet som förändras i och med all teknisk utrustning och hjälpmedel som patienten behövde. De anhörigas livsförändringar gjorde att det sociala livet fick lida. Tankar kring existentiella frågor dök upp när man levde så nära inpå döden och det var viktigt för de anhöriga att vårdarna kunde se och lyssna även på deras behov. En god kommunikation var viktigt för att de anhöriga skulle våga prata om sina egna behov, tankar och åsikter. Slutsats: Det viktigaste för de anhöriga var att kommunikationen, stödet och informationen fungerade mellan alla parter. Fungerade dessa delar så byggdes en god relation mellan parterna och man fick en god tillit till vården. Samarbetet blev bättre och de anhöriga kände sig som en i teamet. / Background: Thanks to more advanced home care, palliative care has developed into making it possible for more people to die in their own homes. Palliative care is not just about the patient, but also it also involves the families. The overall objective of palliative care is the patient and the relative experience good quality of life to the end of life. The family's presence is significant, not only for the patients but also for the caregivers. The families are in a very stressful situation and it is important that caregivers have the knowledge of what the families are experiencing and how to support the families in their situation. Aim: To highlight the relatives' experiences of participation in the context of palliative care at home. Method: A literature review based on 11 scientific articles by a qualitative approach. Result: Two categories emerged from the study. Participation gives the families the perception of getting everyday-living work and Relatives participation contributes to person-centered care.It was a drastic change in the families lives. It was not just the home as such that changed with all the technical equipment and aids the patient needed. Existential issues appear when you live close to death and it was important to the families that their need of being seen and heard, received attention by the caregivers. Good communication was important for the relatives, in order to dare to talk about their needs, thoughts and opinions. Conclusion: The most important thing for the families was that the communication, support and information worked out well between all parties. When these parts worked well, it built a good relationship between the parties and led to good trust in health care. The collaboration became better and the relatives felt as a part of the team.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak. Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening. Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få. De negativa aspekterna var bristande information och stöd från vårdpersonal och att de upplevde sin nya livssituation som frihetsbegränsande.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad inriktar sig på att öka livskvalitet hos patienter och deras anhöriga när en sjukdom inte längre går att bota. Syftet med palliativ omvårdnad är att lindra smärta oavsett om den är fysisk, psykisk eller andlig. I den palliativa omvårdnaden i hemmet har sjuksköterskan en viktig uppgift i att möta patienten för att det ska bli en god omvårdnad. Därför kan det vara av intresse att få en fördjupad kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att ge palliativ omvårdnad i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse, upplevelsen av att vara i patientens hem, stödets betydelse och upplevelser kring döendet. Slutsats: Relationen var en viktig del i omvårdnaden eftersom den bidrar till att sjuksköterskorna inte känner sig ensamma. Relationen kan bidra till att sjuksköterskorna tänker på sina patienter på fritiden då de blir påverkade av deras patienters lidande. Som det framkom i resultatet så upplevde vissa sjuksköterskor att det fanns en bristande kunskap inom palliativ omvårdnad vilket kan förbättras med olika former av stöd då en tillräcklig kunskap och stöd kan ses som en trygghet. Även fast sjuksköterskorna arbetade med döendet dagligen så var synen på döendet olika då sjuksköterskornas medvetenhet om döden hade en betydande del. En begränsad tid i arbetet kan vara ett hinder då sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid för varje patient vilket gjorde att arbetet kunde upplevas som stressande. En ökad kunskap och förståelse om sjuksköterskor skulle kunna bidra till att den palliativa omvårdnaden i hemmet blir bättre.

Bakgrund: Allt fler personer får palliativ vård i hemmet.  För närstående innebär den palliativa vården en stor utmaning med förändrade roller och en ny livssituation. Syfte: Studiens syfte var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som bygger på 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilka kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline. Resultat: Resultatet som framkom vid artikelgranskningen presenteras i 6 kategorier: Att känna en skyldighet att vårda i hemmet, att känna sig otillräcklig, att känna sig ensam och isolerad, att vara i behov av emotionellt stöd, att vara i behov av information samt att fortsätta efter dödsfallet. Närstående beskrev det som en självklarhet att den sjuke fick dö på det sätt han/hon önskade, trots att den kunde innebära en stor börda. De upplevde känslor av otillräcklighet, ensamhet och isolering i sin roll som vårdare. Då närstående fick individuellt anpassad information, upplevde delaktighet och då en god relation skapats mellan den närstående och hälso- och sjukvården kunde känslor av otillräcklighet, ensamhet och isolering minskas. Konklusion: Delaktighet, anpassad information och goda relationer med hälso- och sjukvården gav närstående goda förutsättningar till en positiv upplevelse av palliativ vård i hemmet.   Nyckelord: Palliativ vård, närstående, hemsjukvård, upplevelser, stöd, kvalitativ

No description available.

Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av. Av den anledningen är det viktigt att belysa anhörigas upplevelser av att vårda och leva tillsammans med en person som lider av cancer och får palliativ vård i hemmet. Metoden som valts är en litteraturstudie där tolv kvalitativa artiklar utgjort datamaterialet. I resultatet framkom det att anhörigas livssituation förändrades i och med den sjukes sjukdom. Anhöriga har berättat att de bortsett från sina egna behov för att tillgodose de sjukas. Resultatet tar också upp de motiv anhöriga har haft för att vårda. De strategier anhöriga har använt sig av för att hantera situationen belyses. Slutligen beskriver anhöriga hur de upplevt relationerna till de professionella vårdarna. I diskussionen diskuteras de sjukas och professionella vårdarnas tankar och upplevelser kring hemmet som plats för vårdandet. Detta ställs i relation till hur de anhöriga har upplevt det. Hur patientsäkerheten skall kunna säkras i hemmet har diskuterats med fokus på anhörigas behov och känsla av trygghet. Denna trygghet kan uppnås genom information och stöd ifrån professionella vårdare. / Program: Sjuksköterskeutbildning