Denna uppsats undersöker hur arbetarrörelsen[1] argumenterar för införandet av en ny grundskolereform som trädde i kraft 1962. Reformen innebar införandet av en gemensam grundskola för alla barn oavsett social och ekonomisk bakgrund. Källmaterialet består av artiklar publicerade i tidskrifterna Tiden och Fackföreningsrörelsen. Undersökningen sträcker sig mellan 1940 – 1950. Tidsavgränsningen beror på att diskussionen om skolan främst fördes innan försöksverksamhet med grundskola infördes 1950. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka argument för en ny grundskolereform artikuleras i arbetarrörelsens två grenar, Fackförbunden, genom tidskriften Fackföreningsrörelsen och Socialdemokratiska Arbetarepartier (SAP) genom tidskriften Tiden, under åren 1940 - 1950? Vilka likheter och skillnader i argumentationen finns i de respektive tidskrifterna?   Resultatet av undersökningen visar att det främsta argumentet för genomförandet av grundskolereformen är det demokratiska och jämlikhets aspekten i reformen. Alla artiklar i undersökningen utgår från ett demokratiskt perspektiv men det finns skillnader i vad som anses vara det mest demokratiska och jämlika sättet att utforma skolan utifrån. Det publicerades fler antal artiklar i Tiden berörande skolfrågan än i Fackföreningsrörelsen. Innehållet i artiklarnas argumentation har analyserats och strukturerats utifrån tre bildningsideal som funnits inom ABF, medborgarbildningsidealet, personlighetsbildningsidealet och det polytekniska idealet. Analysen visar att inom Tidens argumentation finns alla tre ideal representerade och inom Fackföreningsrörelsen endast medborgarbildningsidealet och det polytekniska idealet. [1] Jag är medveten om att arbetarrörelsen är en stor organisation och att anse sig kunna representera hela arbetarrörelsen är övermodigt, då det inom denna uppsats ramar inte finns tid eller utrymme för det gedigna arbete som skulle krävas. I denna uppsats är de skribenter som är representerade genom uppsatsens källmaterial de som representerar arbetarrörelsen. Och det är de som avses när det hänvisas till arbetarrörelsen vidare i denna uppsats.

No description available.

In this thesis, I will look into the relationship between landscape and identity on the island nation of Kiribati, a low lying island nation in the Micronesian region of the Pacific that is currently under threat by climate change. Based on qualitative research from several islands in Kiribati (semi-structured interviews and observations), I explore how landscape and landscape changes, identity, and present and future challenges are perceived by Kiribati residents. Landscape is more than just physical surroundings, encompassing qualities of heritage, memory, skills, knowledge and learning, and there is a strong link between landscape and identity for Kiribati islanders. Respondents stressed the importance of community and the ‘simple life’ as important qualities of life in Kiribati. People still come together frequently in their communities where they discuss issues such as building a new house for someone. Communities have as main purpose helping each other and are based on strong bonds of love and friendship. Respondents defined the simple life as a life without violence, without having to worry about money, without any major natural disasters (apart from climate change), and a life in which people are open and friendly to everyone. When it comes to present and future challenges, most respondents were worried about issues related to environmental changes such as changes in fresh water resources and coastal erosion. Although many respondents felt the effect of these environmental changes and people have become more aware of the link between those and global warming, many residents remained sceptical towards climate change, simply because believing it would make it real. A future challenge respondents were worried about is the risk of having to resettle in the future. They are afraid that this will affect their community, their Kiribati identity, and that it would mean the loss of the simple life. For example, the idea exists that in other countries people will not smile on you on the street and that the only family you will have is your core family. Many people also never had to find a job and this is something that scares them as well. I conclude that landscape is a part of every aspect of life in Kiribati. Therefore it is strongly connected to the sense of identity of Kiribati islanders and many fear what will happen in the case of a radical landscape change.

Denna kunskapsöversikt undersöker forskning och hur lärare arbetar med historisk källkritik i historieundervisningen, samt möjliga förklaringar till varför det finns brister i den typen av undervisning. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med källkritik i svensk historieundervisning. Hypotesen som fördes var att lärare som har en god förståelse för vilken typ av källkritisk förmåga läroplanen ämnar att eleverna ska utveckla, möjliggör en utformning av den typen av undervisning som får elever att utveckla den specifika förmågan. För att utveckla den specifika förmågan krävs alignment – länka lärandet, till det som läraren ska bedöma. Utifrån en fokusgrupp, med tre lärare i varje grupp och två intervjuade lärare för de två empiriska undersökningarna som genomfördes. Lärare vittnar om att andra lärare - vare sig det är i matematik eller NO - använt kunskapskravens innehåll för att bygga upp undervisningen, och därmed har ofta syftet – alltså den förståelse lärare vill förmedla - gått förlorad. Med den nya kursplanen är tanken att syfte och centralt innehåll ska hjälpa lärare forma undervisningen, istället för en undervisning som baseras på vilka kunskapskrav som ska bedömas.

This essay is based on previous discussions regarding early church buildnings in the Luleå area. The study is limited to two possible premises. The first location is the site of the current stone church in Gammelstad. The reason for the choise of the stone church is that some archaeological researchers consider it probable that the first church buildning may have been on that site before the stone church was built. The other site is located in Heden outside Boden and is described in older sources as a place for an old church building. To answer the essay´s questions I used Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid and Mats Anglert´s divisions of chapel to test that information agaionst the information available about the described chapel, previous research and premises and made a theoretical reasoning about it. In this essay I argue for the possibility that there are two chapels which is mentioned in the old sources. The chapel in Svenald´s will is probably a colonization chapel that was built on the site where Nederluleå church stands today, while the chapel mentioned in the other sources can be considered a capelle non curate, a chapel outside a parich community and without a priest, that was built in Heden.

No description available.

No description available.

The purpose of this paper is the investigate the effect of  the abolition of the Swedish restriction system against alcohol abuse on a national and local level. It has been of intreset to examine how Växjö handled the restricion system and how they experienced the abolition of the Swedish restriction system against alcohol. The investigation examined the years 1953 and 1955 to represent the  alcohol consumptions during the restriction system and the years 1956 and 1958 to represant the effects after the abolition of the restriction system.   The study includes a a discussion on how the restrictions affected the alcohol consumptions through examining the sobriety board and the local news paper from the years 1953-1958 in Växjö. With both source material the investigation is strengthened. This paper has found that the removal of the restriction system of alcohol has reduced the amount of drunkness offenses due to the opportunity of buying beer. The inhabitants recieved more freedom with the restrictions gone and that required more responsibility to drink in moderation.

The purpose of this BA thesis is to study what the rules for foster children were like in Sweden during the 1920s, with a focus on the 1902 and the 1924 law, respectively. The aim of the analysis is to study the similarities and differences between the two legislations. The purpose is also to study how the rules were subsequently followed and possibly changed in practice in Sweden during the years 1920-1930, with a focus on individual cases of foster children in the city of Uppsala. A further purpose of this essay is to investigate a potential application of the theme of this essay in the history subject in school. A didactic purpose is thus to investigate the extent to which the current curriculum for upper secondary school deals with areas that concern individual history and social history. The aim of the analysis is also to both problematize and see the possibilities with an application of the essay topic in teaching. The didactic perspective aims to open for discussion about how individual history could function as arousing interest for students in history teaching. The result shows that the rules for foster children changed in Sweden during the 1920s, mainly regarding the requirement for the municipalities to introduce a child welfare board. Previously, the boards had the task of checking that the foster care was not inappropriate. With the introduction of child welfare boards also came the task of keeping notes of decisions regarding foster children. In addition, the age limit for foster children increased from seven years to 16 years. The rules were largely followed in practice for foster children. Information about the foster children became more detailed after the year 1926. The point where the legislation broke in practice was regarding notification that a foster child has been received, as the time indication changed during the archive study for most of the foster children. The didactic result shows that there are opportunities in dealing with subjects such as social history and individual history in history teaching in upper secondary school. The syllabus touch on both subjects to a high degree, mainly to draw attention to living conditions.

Denna studie handlar om Norrbottens läns djurskyddsförening och hur denna, tillsammans med andra aktörer inom närliggande områden, arbetade för att öka djurskyddet och minska djurplågeri. Frågor som ställs blir bland annat hur föreningen arbetade med djurskydd och varför men också hur de resonerade vad gäller djurplågeri. Det framkommer dels genom sättet de arbetade på, dels varför de valde just dem tillvägagångssätten. Med aktörer menar jag bland annat mänskliga aktörer som exempelvis polisen, medlemmar i föreningen och frivilliga individer och icke-mänskliga aktörer vilket kan vara djurskyddslitteratur och stadgar eftersom dessa besitter en viss makt. Detta kan kopplas till aktörnätversteorin som ligger till grund för studien. Utöver detta framkommer även ett koncept gällande maktordningen mellan människa och djur. Därtill får man en inblick i hur aktörerna resonerade gällande djurplågeri genom att ta upp ett flertal fall där misstanke om djurplågeri framkom. Det undersöks vad som räknas till kategorin och inte, samtidigt som fallen relateras till stadgarna för djurplågeri. Därutöverdiskuteras varför föreningen med aktörer resonerade som de gjorde. Tidsperioden sträcker sig från slutet av 1800-talet, mer specifikt år 1896 fram till år 1955, men där fokus framför allt ligger på första halvan av 1900-talet. Vad gäller materialet har en avgränsning skett så att maskinskrivet material för den valda perioden har medtagits och det handskrivna materialet har lämnats utanför för att misstolkningar inte ska ske. Metoden som använts är först och främst innehållsanalys och till viss del även deskription. De slutsatserna som går att dra utifrån studien är att föreningen arbetade på många och diversifierade sätt för att öka djurskyddet och att varje fall av djurplågeri som har tagits med i den empiriska delen går att relatera till föreningens stadgar. Däremot är det svårare att förstå var gränsdragningen går mellan djurplågeri och vanvård av djur. / The essay is about an association that works with animal welfare. In Swedish it is called Norrbottens läns djurksyddsförening, which is a form of animal protection agency. Norrbottens animal protection agency works with different actors within related areas and has a goal to increase and make the animal welfare better. In the study, questions like ”How did the association work with animal welfare and why” and ”How did the association reason and discuss when it comes to animal cruelty?”. Furthermore, to precise what I mean with actors I refer to both human and non-human actors. With human actors I mean the police or the members of the animal protection agency. Non-human actors in this essay refers to the animal welfare literature or the association’s statutes because both has some kind of power. This can relate to the theory that I have chosen, which is actor-network theory. In addition, I have chosen to look at a theoretical concept that explains the hierarchy of animal. How well the protection agency managed to increase the animal welfare emerges from the way they chose to work in and why they chose it. In addition, one gets an insight into how these actors reasoned regarding animal cruelty by addressing several cases where suspicion of animal cruelty has emerged. In the study, I also analyze what should fit in the category “animal cruelty”. Side by side with this I see how the statutes can relate to the animal cruelty cases. In addition, I discuss why the animal protection agency reasoned the way they did. The time period extends from the end of the 19th century, more specifically in 1896 until 1955.However, I will, primarily, focus on the first half of the 20th century. However, I decided to only use material which was typed by a typewriter because I did not want to risk any misinterpretations by using handwritten material. The method that I have used is primarily content analysis. The conclusions that can be made from this study are that the animal protection agency worked in many diversified ways to increase the animal welfare. Moreover, every single one of the cases can be related to the statutes. Though, it is more difficult to understand where the line between animal cruelty (djurplågeri) and neglect of animals (vanvård av djur) goes.