No description available.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur den mindre landsbygdsförsamlingen, Fredsberg, var en del av emigrationen till Nordamerika under 1800-talet. Studien är inriktad på två tidperioder, 1871 – 1880, samt 1891 – 1900, och fokus ligger på att se hur utvandringen utvecklats över tid. Därmed tas ett antal aspekter upp som undersöks, vilka består av att se antalet män / kvinnor, gifta / ogifta inklusive ålder och antalet barn. Källmaterialet som har använts i uppsatsen är hämtat från den digitala arkivresursen Emiweb. Hemsidan erbjuder summariska folkmängdsrörelser som inhämtats från Statistiska Centralbyrån, där präster över hela landet varit uppgiftslämnare.  Varje år i perioderna undersöks och resultatet har presenterats i diagram med tillhörande stycke. Bl.a. visar resultatet att det var fler kvinnor än män under perioden 1871 – 1880 som emigrerade från Fredsberg, vilket är en skillnad jämfört den nationella utvandringen. Det visade sig även att den genomsnittliga emigrationen per tusen invånare var något högre under båda perioderna, jämfört med samma snitt för hela den svenska utvandringen. Sammantaget har uppsatsens resultat för Fredsbergs utflyttningsförsamling visat sig varit i paritet med den svenska helhetliga utvandringen, men med viss utmärkelse som exemplet med fler kvinnor än män.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att göra en mikrohistorisk undersökning om identitetskonstruktion och anpassning under en utvandrares första år i Minnesota i början av 1900-talet. Som källmaterial har jag använt mig av en brevsamling, med brev skickade av en utvandrare vid namn Alfred Rosén. Som avgränsning valdes de tio första breven till Föräldrar och syskon ut, dessa sträckte sig över ett års tid. Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys. Jag har dels undersökt vad breven kan säga om Alfreds bakgrund och varför han valde att utvandra, men framförallt vad de kan säga om hans identitet och hans anpassningsprocess under det första året. Som teoretiskt utgångspunkt har jag använt Sandra Dolby Stahls teori om kulturellt deltagande, i vilken hon föreslår åtta breda kategorier inom vilka identiteten kan uttryckas: familj, etnicitet, religion, plats/region, ålder, kön, yrke och andra sociala nätverk för att analysera vilka sociala grupperingar eller kategorier Alfred interagerar och associerar sig med.  I resultatet framkommer det att Alfred i första hand interagerar med svenskar och i synnerhet värmlänningar, vilket var ett typiskt mönster bland svenska utvandrare. Samtidigt visar han en vilja att ta seden dit han kommer och att inte begränsa sig till en svensk eller värmländsk identitet. Diskussionen om svenskhet och dess bevarande var annars livskraftig vid den här tiden och många etniska föreningar bildades. Alfred fann istället sin tillhörighet i missionskyrkan, ett religiöst engagemang han tog med sig från Sverige och som exemplifierar hur väckelserörelsen speglades i det svensk-amerikanska samhället. Sin kristna tro och frälsningsuppdraget fyllde både en social och spirituell funktion under Alfreds första år, men det utgjorde också en länk till sin familj som delade Alfreds religiösa engagemang. Familjen är trots sin frånvaro en viktig del av Alfreds identitet, vilket den mycket omfattande brevsamlingen kan vittna om. Sist men inte minst är det tydligt att trots diverse grovjobb under det första året så är han bonde i skälen, och siktet är inställt på att kunna köpa sin egen mark.  I diskussionen reflekterar jag dels över Alfreds val att utvandra och dels över hur Alfreds interaktioner med Stahls sociala kategorier påverkade anpassningsprocessen under det första året. Alfred lyckades i alla uppenbara avseenden att anpassa sig och uttrycker också i breven hur han trivs mycket bra. Jag menar att detta går att spåra till hans identitära anpråk och följande faktorer menar jag bidrog: Att Alfred inte vill begränsa sig till vare sig sin svenska eller regionala identitet utan förhåller sig öppen till majoritetssamhället och dess traditioner, att Alfreds tro och religiösa engagemang tycks ha varit mycket betydelsefull för anpassningen av flera skäl, dels som ett sätt att knyta kontakter men också som något tryggt och bekant i en främmande värld.

This paper is about the dissolution and privatization of parish commons in 18:th century Sweden. The study focuses on four parishses (Hammarö, Väse, Ölme and Lungsund) all of them situated in the south of Värmland County. This is a region where ironworks were especially important for the eco-nomy of Sweden. The Ironworks required a lot of forest resources, of which there were a lot on the commons. This need resulted in a struggle for the resources between the ironworks and the peasants who needed it for their buildings, firewoods and pastures. With support of the state, the ironworks got parts of the commons for their supply of wood raw material.    However, this also resulted in an increased pressure on the remaining parts of the commons which the peasants could continue to use for their individual needs. The competition among the peasants led to troubles and mismanagement of the forests in the commons. In this situation, peasants who were well - off (’skattebönder’), began to work for division and privatization of the commons. The primary aim of this study is to analyze how and why this process of privatization took place. Which were the driving forces, and which were the role of different actors – the state, the aristocracy, the industrialists and different groups among the peasants – in this process?    Privatization of commonable lands in Sweden usually occurred in connection with the enclosure which in Sweden took place from the end of the 18:th century. However, In this study I have found that in at least two of the parishes, the division and privatization occurred about half a century before that enclosure, namely around 1742.    In this paper I also point to the striking similarities between the problems that occurred in these parishes and problems that always arise in commons in all areas. This problem has been discussed by authors like Garret Hardin and Ellinor Ostrom, among many others. Problems that has given rise to the concept ‘the tragedy of the commons’.

Syftet med denna studie är att undersöka hur politiska dokument, betänkanden samt utlåtanden har påverkat läroplanen för gymnasieskolan från 1970–1994 och förändringen av historieämnet på gymnasieskolan från 1970–1994. Båda frågeställningar är förknippade med varandra för att komma till ett konkret resultat. I denna studie genomförs både granskning och tolkning av politiska dokument, dessutom en jämförelse av gymnasieskolans läroplan 1970 och 1994. Uppsatsens frågeställningar är: ”Hur har politiska beslut påverkat läroplanen för gymnasieskolan från 1970–1994?” Och ”Hur har historieämnet förändrats utifrån 1970 läroplan och 1994 läroplan i inriktning mot gymnasieskolan?” Uppsatsen är baserad på kvalitativa undersökningar utifrån politiska dokument och två läroplaner för gymnasieskolan, lgy70 och lpf94. Kvalitativ innehållsanalys används som metod där samling av data har utförts och analyserats, vilket leder till viktiga samband med relevant svar om politisk inverkan på läroplaner och historieämnets förändring.       För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används läroplansteori och tidigare forskning. Studiens tidigare forskning har visat att fram till 1960-talet dominerades historieundervisningen av politisk historia. Under senare 1900-talet gick historiesynen från positivistisk syn till relativistisk syn. Under 1970 expanderades historievetenskapen och utvecklades utifrån flera discipliner så som bland annat ekonomisk historia, idéhistoria och demografisk historia. Historieämnet förändrats genom tiden och på detta sätt har även läroplaner blivit diskuterande.          Denna uppsats får liknande resultat som tidigare forskning av Hans Albin Larsson och Heléne Persson men den pekar även mot att både historieämnet och läroplaner har varit i konstant förändring och lgy70 och lpf94 kompletterar varandra.

During the early 20th century, two significant changes were done in relation to suffrage. The first introduced universal suffrage for men between 1907 and 1909. For women, the decision was made in the year 1920 which introduced suffrage for them. Both these reforms included a big debate, and many was against it for different reasons. This study’s purpose has been to investigate the debate out of a gender perspective during both these reforms in newspapers. The material has been delimited to only leader pages and letters to the newspaper with the purpose to see people’s opinions in these questions. The material from the two periods has been compared to each other out of a gender perspective to see differences and similarities between the two reforms. The essay has been written with a qualitive text analysis and the result has been analysed with Yvonne Hirdman’s theory about gender system. The result showed that most of the texts was in favour of a universal suffrage for men and not many was against it. Instead, the debate was about the election system if it would be a majority election or proportional elections. In the texts where the author was against a universal suffrage for men, they were arguing for that poorer social groups should not have suffrage because they were not able to take political decisions. In the second period studying women’s suffrage the opinions were more dissimilar with both argument against and for a reform. The biggest difference between the two periods has been what the focus is on in the arguments against a reform. In the first period it has been on social groups, work, and education. In the second period it has been gender and what their qualities alleges to be. Even if this has been a major difference it can also be seen as a similarity because during both periods, some persons were considered to be more inferior to others. In summary it can be said that Hirdman’s gender system has been visible in many of the arguments.

No description available.

Woman monks are not uncommon to find in Coptic and other hagiographic literature. They were described to dress into male attire and travel to anchoritic monasteries where they would get a single cell to devote their lives to God through seclusion, prayers, fasting, meditation, studies, and other daily chores, all the while not being known as women by most of the men in their brethren. It was a tough life for a man and it would have been a tough life for a woman. In this study, five hagiographies about woman monks will be examined: three Coptic, one Christian, and one found in both traditions. These women performed miracles and went through changes in both body and mind. The woman Hilaria is one of the most popular saints in Coptic belief and her story is the corner stone of this thesis. Her legend is also considered to be one of the oldest and might be the origin of these kinds of stories, which makes it remarkable on its own. Nonetheless, four other female saints will be examined to find what this essay seeks to answer: What are these women, as women, doing and why? What is the meaning of these stories? Why do they go to anchoritic monasteries? Are we dealing with portraying ideals on Coptic and Christian women? These are some of the questions that this essay is based upon. It combines Egyptological, Christian, literary, as well as gender research for a relevant and fresh view on these texts and their meaning. / Kvinnliga munkar är inte ovanliga att hitta i koptisk och annan hagiografisk litteratur. De klädde sig i manliga kläder och reste till anakoretiska kloster där de fick en cell för att viga sitt liv åt Gud genom avskildhet, böner, fastande, meditation, studier och andra vardagliga sysslor, allt medan de flesta av männen i deras brödraskap inte visste att de var kvinnor. Det var ett hårt liv för en man och det var ett hårt liv för en kvinna. I den här studien kommer fem hagiografier om kvinnomunkar att undersökas: tre koptiska, en kristen och en som återfinns i både traditioner. Dessa kvinnor utfärdade mirakel och gick igenom förändringar i både kropp och sinne. Kvinnan Hilaria är ett av de mest populära helgonen inom koptiskt trosväsende, och hennes historia är hörnpelaren i denna uppsats. Hennes legend anses också vara en av de äldsta och kanske ursprunget till dessa sorts historier, vilket gör den enastående i sig själv. Trots det kommer fyra andra kvinnliga helgon att undersökas för att hitta de svar som denna uppsats söker: Vad gör dessa kvinnor som kvinnor, och varför? Vad betyder dessa historier? Varför går de till anakoretiska kloster? Har vi att göra med porträtterande av ideal för koptiska och kristna kvinnor? Dessa är några av de frågor som denna uppsats bygger på. Den kombinerar egyptologiska, kristna, litteratur- och genusstudier för ett relevant och färskt perspektiv på dessa texter och deras betydelse.

No description available.

This master thesis examines cross-boundary connections between a state and an empire. This was done by mapping connections over Kvarken between the Swedish county of Västerbotten and its Finnish counterpart, Österbotten, during the period 1835-1870. Accounts from the custom houses in Jakobstad, Nykarleby, Vasa, Kaskö and Kristinestad served as primary source material together with contemporary Osterbottnian newspapers. For this thesis, a quantitative content- and network analysis as well as a qualitative text analysis was conducted out of a spatial, boundary- and imperial theoretical framework. This thesis shows that the sea trade continued during the entire period without being hindered by neither impending cholera epidemics nor the Crimean War. When other trading routes were cut off by trade embargoes or when ice covered the sea; the trade never ceased. The traffic across Kvarken was primarily Vasterbottnian, and a most Swedish project, except during the Crimean war. During the war, an enormous amount of Osterbottnian trading parties would come to Västerbotten, chiefly in pursuit of salt. Compared to other trade conducted, the Osterbottnian trade with Västerbotten was extensive both in terms of the sheer number of ships, but also in the value of traded goods. Thus, Kvarken can be seen as a cross-border region. The Russian endeavour to severe ties between Sweden and Finland during the 1840’s through the abolishment of particular tariff prescriptions and swedish currency had no noteworthy impact upon trade across the Kvark. Neither value nor flow of goods was impacted. The amount of ships consistently remained at around 25-40 ships anually for the entire study period. To the contrary, temporary prescriptions to promote trade were constantly introduced. It was probably in the greater interest among both Russian and Swedish rulers that the connection between the two peripher, northern regions should function for the well-being and prosperity of the local peoples. In newspaper reports also the cultural value of musicians and theatre companies travelling across Kvarken was greatly appreciated.