No description available.

The thesis investigates a continuously held assumption, within the field of Egyptology, that undertakes to derive classical Hellenic philosophy from a previous philosophical tradition, initiated centuries before in ancient Egypt. The study will proceed with an initial clarification of ancient Greek philosophy, and a brief outline of some topics from its main research fields: metaphysics, epistemology, ethics and philosophy of mind. The essential properties that signifies Greek philosophy, and indeed modern philosophy, will be formalised in a model appropriate for textual analysis. The Egyptian texts, that have been characterized as philosophy by the Egyptologists, will then be analysed, and the concluding result will be compared against the model of philosophy, to ascertain if the selected Egyptian texts can be classified as philosophy, or not.

The purpose of this essay is to study what is characteristic for popular historical writing. The purpose is also to both problematize popular history and to see its abilities, which leads to the essay's focus on historical literacy and the popular historical writing's capacity to attach to its own contemporary. The essay aims to study the response that three popular history books got after their publication, partly from historians in the academic world, partly from the public. The essay also aims to study how one can use popular history as a teacher during class, focusing on the curriculum that applies for high school. The result of this study shows several characteristic aspects for popular historical writing. The three popular history books are attaching to their own contemporary numerous times. It also shows that the response that the books got after their publication were mainly critical from historians in the academic world. The response that the books got from the public can be summarized as both critical and acclaiming. The result of this study also shows that popular history can be well used in educational purposes in areas of teaching that concern both use of history and source critisicm.

No description available.

The women of ancient Athens have been studied to greath lenght, yet it is still a controversial subject where researchers still debate the seclusion of women. This study concerns the wifes positon in the household of claissical and hellenistic Athens, what were her social relations to the members inside the household. This paper will move in a cronological order starting with classical writers, mainly Xenophon. The hellenistic chapter will use the same concept of working with hellenistic writers, mainly Menander and Theophrastus, to see how the social relations for the married woman has changed, or how it haven’t. In both these chapters there will also be discussions of what work that is commonly named for women, what it represents, and the concerns of its authenticity. This study will also use archaeological material for this research where the reader is going to be able to se movement patterns of the ancient woman in her home. Also problem we have when looking for the athenian woman in the architecture. New types of sculptures arrives during the hellenistic times, what can they tell us about status and roles of women? Finally there will be a conclusion of the differences in the status of married women and if she were more or less secluded during the hellenistic times versus the classical period

No description available.

No description available.

Uppsatsen behandlar Anna Lindhagens syn på ett antal samhällsfrågor i relation till dåtidens rådande genuskontrakt, samt hur hennes fokus har förändras över tid. För att kunna få ett konkret källmaterial, är uppsatsen avgränsad till de artiklar som Lindhagen skrev under sin tid som redaktör för den socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris. Väl för att kunna placera källmaterialet i en större kontext, är det granskat i kombination med Yvonne Hirdmans genuskontrakt, genussystemets logiker samt natur respektive kultur kopplat till kön. Lindhagens artiklar skapar ett nät av fem samhällsfrågor. Dessa är: Arbetarfrågan, Barn och föräldrar, Kvinnors politiska rösträtt, Kriget och freden samt Kultur och Natur. För att besvara uppsatsens frågeställningar har artiklarna granskats efter kvalitativ textanalysmetod och med ett analysverktyg bestående av precisisa frågor till respektive område. Undersökningens resultat visar att Anna Lindhagen skrev till störst del om Barn och föräldrar, vilket kan bedömas som att hon hade övervägande engagemang för den samhällsfrågan. De andra samhällsfrågorna uppkom mer slumpmässigt, antingen när det hade inträffat någon specifik händelse eller en samhällsförändring. Resultatet från undersökningen påvisar att Lindhagens fokus inom Barn och föräldrar låg på skapa bättre levnadsförhållanden för de ensamstående mödrarna. Inom Arbetarfrågan förmedlade hon sin vilja om att bygga upp arbetet på en kollektiv grund där även kvinnan skulle vara en del av arbetsmarknaden. Vad gäller Kvinnors politiska rösträtt, uttryckte Lindhagen att kvinnor ska ha politisk rösträtt och att arbetet för att uppnå detta ska ske tillsammans med männen. Inom Kriget och Freden hade hon ett engagemang för fredsskapande och medkänsla för människor som levde under svåra livisförhållanden. Slutligen ansåg Lindhagen att Kultur och natur var en enhet och att det inte kunde kopplas till ett specifikt kön. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Anna Lindhagen förde ett ställningstagande som en kvinna under hennes samtid skulle ta, även om hon inom vissa samhällsfrågor skapade en rubbning på det som Hirdman benämner som genuskontraktet. Lindhagen argumenterade dock skickligt och smidigt och kunde därmed undvika att hamna enligt Hirdmans teori i en konflikt i gråzonen.

Syftet med studien är att analysera talet om mobbning som en diskurs i media. Detta genom att göra en jämförelse mellan hur tidningsartiklar ifrån 1970 respektive 2013 framställde mobbning, mobbaren, offret samt de ansvariga för mobbning. Detta för att senare kunna uttyda eventuella diskursförändringar i framställningen, vilken sålunda är den teoretiska utgångspunkten för studien. Vidare har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ metod då en förenklad diskursanalys har använts för att närmare studera språket i artiklarna. Totalt har ett urval av 26 artiklar analyserats. Detta genom att identifiera framställningen om mobbning, mobbaren, offret och de ansvariga, för att vidare kunna urskilja de större mönstren i artiklarnas framställning. Studiens resultat visar att det har skett en diskursförändring i framställningen av fenomenet mobbning, mobbaren, offret och de ansvariga. Det framgår i resultatet att artiklarna ifrån 1970 – talet framställer mobbning som ett våldsamt beteende med olika förklaringar till varför mobbning sker medan artiklarna ifrån 2013 framställer mobbning som kränkningar som kan anmälas. Resultatet visar också på en del likheter, exempelvis när det gäller vilka handlingar mobbarna utför, där artiklarna ifrån respektive år pekar på att mobbarna slår och misshandlar offret.

No description available.