Med denna uppsats har jag ämnat att undersöka det skifte i popularitet och berömmelse som har skett mellan Diego Rivera och Frida Kahlo, vilka var ett par under stora delar av sina respektive liv. Vid tiden då de verkade var Rivera den mest erkände av de båda, men med 1900-talets senare hälft har Kahlos berömmelse kommit att bli vidsträckt. Detta skifte har jag undersökt genom att studera konstnärernas liv och konstnärskap i ljuset av såväl nationella som internationella omständigheter vid tiden för konstnärernas verkande, och därefter studerat åren som följer deras död. Då har jag återigen tagit hänsyn till internationella såväl som nationella perspektiv, och faktorer såsom stil, politik och kulturella företeelser har undersökts för att klarlägga hur, när och varför detta popularitetsskifte sker.

No description available.

The aim of this essay is to analyze and discuss the historiographical depictions of two Swedish historical insurgents, Nils Dacke and Engelbrekt Engelbrektsson in the encyclopedia Nordisk Familjebok and other literary works. Furthermore, the essay will also conduct an analysis on the use of history by using Karlssons typology, regarding the monuments dedicated to Nils Dacke in Virserum, Småland and Engelbrekt Engelbrektssonin Örebro, Närke. Additional theoretical framework that has been implemented in this essay is an iconographical analysis, which is used in the image analysis of the selected monuments. Regarding the depiction of Nils Dacke and Engelbrekt Engelbrektsson in the literary source material, the results have shown significant differences between the two. The image of Nils Dacke has remained negative throughout the centuries, whereas the image of Engelbrekt Engelbrektsson has been portrayed consistently positive. This could be interpreted as a result of hegemonial influence on the Swedish historiography, which remained static from the 1600th century to modern days. The study has also found that these differences could be related to the interpretation of source material, where inadequate material has led to individual interpretations by scholars, or forming the image of each insurgent to a certain liking. Moreover, the use of history analysis and the iconographical analysis regarding the two monuments, indicates a strong correlation with the image conveyed in the literary source material. The application of Karlssons typology has shown how the two insurgents have been used for various historical purposes and contexts. In relation to iconographical analysis, the monument of Engelbrekt in Örebro is fit for a king and carefully executed, whereas the monument of Dacke in Virserum is farmore humble and under-exaggerated in terms of proportion.

The lack of women in historical writing has long been discussed in Sweden and could be understood as an expression of a bigger discourse of Swedish gender equality. With two existing women’s history museums and media debates about women’s representation in history books, it seems to be part of both a Swedish and a feminist discourse. With a starting point that feminism exist within a popular feminist discourse, this essay asks the question what happens when feminist history is made to be popular. By analysing the two tv-shows ‘Den fantastiska historien med Berg & Meltzer’ and ‘Drottningarna’ as well as debates about them, this thesis examines how feminism, and the female subject is created within Swedish historical media. By using a poststructuralist discourse analysis and the theories popularfeminism, postfeminism and fantasy echo, this study analyses how the media as a cultural product creates feminist values, and how ideas about the feminine and the masculine affects the way we understand history. This study shows how the fantasy of a static female identity creates the historical female subject as someone ‘we’ can identify with. Further it shows how feminist historical writing within a popular science discourse seems to leave out important critique about gender roles and structures. The study also argues how a medial feminist history tends to rely on postfeminist and neoliberal assumptions of individual success in order to become more palatable for a broader audience.

This thesis examines queer feminine representation in the movie Stonewall (2015). One aim has been to analyse if and how the queer feminine characters have been constructed in a negative way based on hegemonic ideas about queer femininity. Another aim has been to analyse if and how the queer feminine characters can be recognized in a way that is subversive in relation to these hegemonic ideas. The material consists of the fictional movie Stonewall (2015), produced by Roland Emmerich, which is inspired by ”the Stonewall riots”. The Stonewall riots was a series of violent demonstrations carried out by queer people against the police that broke out on June 28th 1969 in New York City. Stonewall Inn was the name of the bar where the riots started, hence the name ”Stonewall”. My theoretical perspectives is based on theories about cultural dominance and deconstruction. My methodology consists of two different readings of the movie in line with the thesis’ two aims. The first reading shows that the queer feminine characters are represented in different negative ways in the movie based on hegemonic ideas of queer femininity. One example is how the older queer feminine characters are portrayed as sexual offenders and how their ”non-passing” femininity is made visible in different ways. Other findings in the thesis show how a deconstructive reading enables a different interpretation of the queer feminine representation. One finding shows how the queer feminine identity is used for provocation as a political strategy that turn a vulnerable position into a subversive position. Another finding shows how dreaming enable a space were the queer feminine characters can express themselves in a more freer way. My conclusions are that a deconstructive perspective enabled both a critique and a transformation of the hegemonic structures in my material. Because of lack of previous research on the historical construction of the Stonewall riots my thesis fill a knowledge gap. The thesis has relevance for gender studies as a field since it examines how norms of gender affect the writing of queer history.

Denna uppsats analyserar och jämför tre historiska studier som skildrat och tolkat den fornnordiska undergångsmyten Ragnarök. De tre studierna är författade av nordiska akademiker mellan år 1849 och 1922. Genom jämförelser med historieskrivningens generella trender och dess förhållande till mytologiskt källmaterial kan undersökningen påvisa hur, varför, och på vilket sätt som respektive studies författare påverkats av sin samtid. Vidare kan uppsatsen peka på att den historiografiska kontextens betydelse med avseende till metodik och tolkning vida överväger forskarens disciplintillhörighet.

<p>Hilma af Klint är en av de mest uppmärksammade kvinnliga konstnärerna ur sin tid trots ellerkanske på grund av att hennes bilder inte uppmärksammades förrän 45 år efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framställda bilder gör dets vårt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjälp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha påverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare. Hon var en bildskapare som levde utanför de rådande normerna både vad gäller bildskapandet och personligen och gick sin egen väg vilket gör henne till eninspiratör för de som kommer efter henne. Hilma af Klint levde asketiskt helt hängiven sitt uppdrag. Allt tyder på att hon levde utan partner i avhållsamhet trots att hennes viktigaste budskap var ”dualen” som innebär att mannen och kvinnan är två halvor av samma själ som letar efter varandraför att återförenas. I bilderna framställs dualen som en man och en kvinna medan i Hilma af Klints anteckningar visar det sig att hon upplevde en kvinna som hennes dual under en tid medan det vid ett annat tillfälle var en man ur andevärlden. En annan aspekt som jag undersökt är hur bilderna uppfattas när de inte hamnar i den tempelmiljö som de skapades för och istället betraktas som autonoma. Tidigare forskning innehåller inga bildanalyser vilket jag tagit fasta på och anser vara enviktig del av att förstå bilder som autonoma, en viktig aspekt av modernistisk konst. I dessa bildanalyser finner jag att bilderna har mycket att ge om de tillåts stå fria från det sammanhang somde skapandes ur. Ytterligare en aspekt som jag undersökt är hur dessa bilder behandlas i konsthistorieskrivningen. Hilma af Klint upplevde sig som en förmedlare av bilder från andliga mästare, hennes egen roll som subjekt var sekundär. Trots detta är det personen Hilma af Klint som fått mest utrymme i historieskrivningen. Det finns en gängse bild av Hilma af Klint som en pionjär inom den abstrakta konsten vilket kan ses som problematiskt av flera skäl, inte minst det faktum att bilderna, enligt henne själv, var förmedlade till henne i syfte att upplysa mänskligheten. Jag har funnit att det tyvärr inte är helt enkelt att uppleva Hilma af Klints bilder i original. Tempelbildernavar tänkta att smycka ett tempel som aldrig kom att byggas. Ingen, inte ens Hilma af Klint själv har sett Tempelbilderna samlade i sin tänkta miljö. Däremot finns det planer på ett museum i Ytterjärna som enligt uppgift ska visa hela Hilma af Klints livsverk.</p>

Hilma af Klint är en av de mest uppmärksammade kvinnliga konstnärerna ur sin tid trots ellerkanske på grund av att hennes bilder inte uppmärksammades förrän 45 år efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framställda bilder gör dets vårt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjälp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha påverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare. Hon var en bildskapare som levde utanför de rådande normerna både vad gäller bildskapandet och personligen och gick sin egen väg vilket gör henne till eninspiratör för de som kommer efter henne. Hilma af Klint levde asketiskt helt hängiven sitt uppdrag. Allt tyder på att hon levde utan partner i avhållsamhet trots att hennes viktigaste budskap var ”dualen” som innebär att mannen och kvinnan är två halvor av samma själ som letar efter varandraför att återförenas. I bilderna framställs dualen som en man och en kvinna medan i Hilma af Klints anteckningar visar det sig att hon upplevde en kvinna som hennes dual under en tid medan det vid ett annat tillfälle var en man ur andevärlden. En annan aspekt som jag undersökt är hur bilderna uppfattas när de inte hamnar i den tempelmiljö som de skapades för och istället betraktas som autonoma. Tidigare forskning innehåller inga bildanalyser vilket jag tagit fasta på och anser vara enviktig del av att förstå bilder som autonoma, en viktig aspekt av modernistisk konst. I dessa bildanalyser finner jag att bilderna har mycket att ge om de tillåts stå fria från det sammanhang somde skapandes ur. Ytterligare en aspekt som jag undersökt är hur dessa bilder behandlas i konsthistorieskrivningen. Hilma af Klint upplevde sig som en förmedlare av bilder från andliga mästare, hennes egen roll som subjekt var sekundär. Trots detta är det personen Hilma af Klint som fått mest utrymme i historieskrivningen. Det finns en gängse bild av Hilma af Klint som en pionjär inom den abstrakta konsten vilket kan ses som problematiskt av flera skäl, inte minst det faktum att bilderna, enligt henne själv, var förmedlade till henne i syfte att upplysa mänskligheten. Jag har funnit att det tyvärr inte är helt enkelt att uppleva Hilma af Klints bilder i original. Tempelbildernavar tänkta att smycka ett tempel som aldrig kom att byggas. Ingen, inte ens Hilma af Klint själv har sett Tempelbilderna samlade i sin tänkta miljö. Däremot finns det planer på ett museum i Ytterjärna som enligt uppgift ska visa hela Hilma af Klints livsverk.

This thesis is intended to respond to the extent to which South African textbooks on the subject of history is linked to the governmental policy documents and whether they are producing and reproducing national identity. The two textbooks are aimed at students in grade 10. Both books were produced in 2008 but published by different publishers. The essay is based on Norman Faircloughs critical discourse theory which has been supplemented by Michael Billings theory Banal Nationalism, which assumes that it is the national words that remind us daily of our homeland that is producing and reproducing national identity.   The survey shows that both textbooks are closely tied to the government policy document for the teaching of history. The textbooks refer to the policy, both explicitly and implicitly. The two textbooks reproduce a common national identity in South Africa based on the discussions taking place in society. In other words, the textbooks have been influenced by Rainbowism and African Renaissance. The books lift up both the idea of a reconciled South Africa and a proud nation in the continent of Africa. The texts and exercises in the books contribute to the production of national identity by reminding students that they can be proud to be South African in a unique multicultural nation. The analysis also shows that the textbooks strive to include all people in the national community regardless of ethnicity.

Denna studie syftar till att undersöka digitala läromedelstexter om Sovjetunionens kontroversiella historia och vidare i komparation till historieskrivningar om Romarriket, Nazityskland och Jugoslavien. De utvalda ämnesområdena innefattar olika grader av politisk känslighet och utgör samhällen som har uppstått och fallit under olika tidsperioder. Genom kvalitativa begrepps-, idé- och ideologianalyser har manifesta värdeladdade begrepp och den latenta historiesynen kunnat identifieras i de olika granskade narrativen. Vidare har tolkningarna integrerats i Francis Fukuyama och Mark Fishers teorier om historiens slut och kapitalistisk realism, för att därefter utkristalliseras i Peter Aronssons fyra historiekulturella grundtroper. Utöver nyansering av den ryska revolutionen påvisar studiens resultat en tydlig anti-sovjetisk historiesyn med explicit upphöjning av kapitalistiskt associativa begrepp, samt formuleringar som förkastar kommunismen och ser den som en olycklig parentes med ett tydligt historiskt slut. Den djupaste indikationen av kapitalistisk realism ingår i de narrativ som har uteslutits ur läromedlen, såsom redogörelser av positiva sovjetiska reformer och pluralism. Det går att tolka det ensidiga perspektivet och bortfallet av historisk fakta som en konsekvens av den partipolitiska känslighet som funnits i Sverige beträffande Sovjetunionen. Även 1990-talets politisk-akademiska debatt om totalitarismteorin har lämnat sina spår i historieskrivningen. I läromedelstexter om andra samhällen som har bildats och rasat går det att finna både likheter och skillnader med förklaringsmodeller om Sovjetunionen. Den största utmärkande åtskillnaden är att historieskrivningen om Romarriket och Nazityskland erbjuder ett mycket mer fylligt, pedagogiskt innehåll med tolkningsmöjligheter och olika narrativ om människors levnadsvillkor. Ett sådant resultat kan tolkas i relation till att Romarriket och Nazityskland, med anledning av tidsmässig och politisk distans från Sverige, enklare tas an med större mångsidighet. Likheterna rör däremot bortfallet av jugoslavers levnadsvillkor och titoismen, samt beskrivningen av Jugoslaviens kaosartade övergång från kommunism till marknadsekonomi och nationalism. Även Nazitysklands läromedelstexter har gemensamma drag med Sovjetunionens, då historiens slut efter andra världskriget mynnar ut i Berlinmurens fall och enandet i den fria marknadsekonomin. Slutligen visar studien en brist i samstämmighet mellan de granskade läromedlen och kritiserar den alltemellanåt låga kvalitét som presenteras i flertal texter, då somliga författare har uteslutit essentiella förklaringar, frångått objektivitet med värdeladdade begrepp och framfört felaktig historisk fakta. På så vis går det att dra slutsatsen om behovet av en mer systematisk läromedelsgranskning i Sverige av såväl stora förlag som kostnadsfria hemsidor.