Denna rapport utvärderar företag och verksamheter med telemedicinska produkter som finns på den svenska marknaden inom hemsjukvård för områdena Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, neonatalsjukvård samt hjärtsvikt. Även säkerhetsaspekter, verifierad nytta samt områdeskvantifiering för funna produkter behandlas. Detta genomfördes genom en avsökning av marknaden där säkerhetsaspekter och underlag för verifierad nytta undersöktes. Med telemedicin kan sjukhus och patienter trådlöst kommunicera och överföra mätdata, trots långa avstånd. Detta ger vinster för samhälle, miljö och patient. Avsökningen av marknaden erhöll resultatet: sju verksamma företag med telemedicinska lösningar och fem verksamheter med forsknings- och utvecklingsprojekt.   Sammanfattningsvis blir det tydligt att många telemedicinska projekt fortfarande är i utvecklingsstadiet. Orsaker till detta är att teknikutveckling är dyrt och kräver utbildning, något som kan bortprioriteras om det redan finns fungerande och implementerade system i samhället. Slutsatsen är att telemedicin har stor potential att minska antalet sjukhusbesök per patient och att majoriteten av produkterna på den svenska marknaden finns i norra delen av landet, där glesbygden är som störst. / This report investigates companies and businesses with telemedicine products on the Swedish market within home care regarding Chronical Obstructive Pulmonary Disease (COPD), neonatal care and heart failure. Safety issues, verified benefits and classification of the products were focus points for the investigation. Key components investigated were safety aspects and if the products had proven benefits. With the use of telemedicine, hospitals and patients can wirelessly communicate and transfer data, despite long distances. Benefits can be seen for the society, the environment and the patient. Seven companies with solutions in telemedicine and five businesses with projects in research and development within the telemedicine market, were found from the investigation.   Many of the telemedicine products are still in the development phase. Development is expensive and requires education and might therefore be unprioritized due to already existing solutions in the society. The conclusion of this report is that telemedicine has a big potential to reduce the need to stay at the hospital and that the majority of the products on the Swedish market are located in the northern part of the country, due to the sparsely populated area.

Bakgrund: Den palliativa vården blir allt viktigare för personer med icke-cancersjukdomarsom hjärtsvikt. Flera intresseorganisationer och internationella yrkesföreningar trycker påbehovet för tidigare information rörande prognos och integrering av palliativ vård för dessapatienter. Trots detta står denna patientgrupp ofta utan denna typ av vård och stöd även närpatienten närmar sig ett terminalt skede av livet. Syftet var att undersöka barriärer som fannsför initiering av palliativ vård hos vuxna patienter med hjärtsvikt Metoden var en ickesystematisk litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt där totalt 17 artiklar valdes ut fördatagranskning. Resultatet visade på flera barriärer som kunde sammanfattas underrubrikerna Personalrelaterade barriärer, Patientrelaterade barriärer samt Organisatoriskabarriärer. Slutsatsen Resultatet identifierade flertalet komplexa barriärer som var patient,personal och organisatoriskt beroende. Dessa barriärer försvårade integrering av denpalliativa vården hos patienter med hjärtsvikt. Att möjliggöra för sjukvården att skapa godarelationer med proaktiv kommunikation är av stor vikt. Vidare behövs organisatoriskt stödmed tid för samtal, personalkontinuitet, utbildning och förbättrad kommunikationsförmåga.Detta tillsammans med tydligare riktlinjer och samarbete inom vården. / Background Palliative care is becoming increasingly important for patients with noncancerous diseases such as heart failure. Several interest groups and international professionalassociations emphasize the need for timely information regarding prognosis and integrationof palliative care for these patients. Despite this, this patient group is often without this typeof care and support even when the patient is approaching a terminal stage of life. Aim Wasto investigate barriers that existed for the initiation of palliative care in adult patients withheart failure. Method The method used was a non-systematic literature review with asystematic approach where a total of 17 articles were selected for data review. Result The results showed several barriers that could be summarized under the headings under theheadings Personnel-related barriers, Patient-related barriers and Organizational barriers. Conclusion The results identified several complex barriers that were patient, staff andorganizational dependent. These barriers made it more difficult to integrate palliative care forpatients with heart failure. Enabling the creation of good relationships with proactivecommunication in healthcare is of great importance. Furthermore, support from theorganization is needed which includes time for conversations, staff continuity, training andimproving communication skills. This together with clearer guidelines and cooperation inhealthcare.

Background: Approximately two percent of the population in Sweden suffers from heart failure. The next three decades will see a dramatic increase in people at risk of heart failure and with a shortage of available donors, alternatives to transplantation need to be used. The heart-assist device can be obtained as destination therapy or as bridge to transplantation and implies challenges for patient’s quality of life. Aim: To examine how patients living with a heart-assist device experience their quality of life from the perspectives of physical, mental, and social health.  Method: A literature review with qualitative design. The results of the study are based on eleven qualitative studies acquired from the databases PubMed, CINAHL and Web Of Science. Selected articles were examined using the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU: s) template for qualitative methodology.  Result: Three main categories and ten subcategories were identified. One category was physical health, with the following subcategories: Adaptations to deal with everyday life, limitations in everyday life and physical ability. Another category was mental/ spiritual health with following subcategories: negative emotions, strategies for dealing with the situation, beliefs and experiences of control and acceptance. The final category was social health, with the following subcategories: relationship with family and friends, social support and changed self-image.  Conclusion: To receive and carry a heart-assist device poses great challenges for patients and their social environment. Through a holistic approach nurses can create good conditions for patients to experience a good quality of life. / Bakgrund: Cirka två procent av Sveriges befolkning drabbas av hjärtsvikt. De förestående tre decennierna kommer innebära en dramatisk ökning av människor med risk att drabbas av hjärtsvikt och med brist på tillgängliga donatorer, behöver alternativ till transplantation nyttjas. Det mekaniska hjälphjärtat kan erhållas som destinationsterapi eller i väntan på transplantation. Behandlingen är krävande och innebär utmaningar för patienten och dennes livskvalitet. Syfte: Att undersöka hur patienter som lever med ett mekaniskt hjälphjärta upplever sin livskvalitet utifrån perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys av kvalitativa studier. Studiens resultat baseras på elva kvalitativa studier som inhämtats från databaserna PubMed, CINAHL och Web Of Science. Valda artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för studier med kvalitativ forskningsmetodik.  Resultat: Tre huvudkategorier och tio underkategorier identifierades. En kategori var fysisk hälsa med underkategorierna: anpassningar för att hantera det vardagliga livet, begränsningar i vardagen och fysisk förmåga. Den andra kategorin var psykisk-/spirituell hälsa med underkategorierna: negativa känslor, strategier för att hantera situationen, tro, samt upplevelser av kontroll och acceptans. Den tredje kategorin var social hälsa som innefattade följande underkategorier: relationen till familj och vänner, socialt stöd och förändrad självbild.  Slutsats: Att bära ett mekaniskt hjälphjärta ställer stora krav på patienten och dennes omgivning. Sjuksköterskan kan genom ett holistiskt arbetssätt skapa goda förutsättningar för att patienten ska uppleva en god livskvalitet.

Hjärtsvikt är ett komplext syndrom med hög morbiditet och mortalitet – och som blir allt vanligare världen över. Avancerad hjärtsvikt kan ha betydande konsekvenser för patienten. Ur denna synvinkel ville vi ta reda på hur patienter med avancerad hjärtsvikt upplever sin situation. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Inklusionskriterier var kvalitativa originalartiklar där deltagande personer hade diagnosen hjärtsvikt i avancerad fas och var över 18 år. Exklusionskriterium var artiklar som inte var godkända av en etisk kommitté alternativt etiknämnd. 15 kvalitativa originalartiklar inkluderades. En induktiv tematisk analys gjordes utifrån Braun och Clark (2006). Resultatet utmynnade i fyra teman och tio subteman. Det första temat “Symtomens inverkan på det dagliga livet” innefattade två subteman vilka var “Fysiska dimensioner” och “Psykiska dimensioner”. “Vårdrelaterade upplevelser” var det andra temat med “Uppfattningar om diagnos, prognos och behandling”, “Upplevelser av tillförlitlig och bristfällig vård” och “Ekonomisk börda” som subteman. Det tredje temat var “Copingstrategier” som inbegrep “Kognitiva copingstrategier” och “Religion och spiritualitet som copingstrategi”. Sista temat var “Emotionella och sociala aspekter av att leva och dö med avancerad hjärtsvikt”. Subteman var “Betydelsen av sociala relationer”, “Att förlora sin självständighet” och “Tankar och känslor inför framtiden och döden”. Slutsatsen var att patienters upplevelser av avancerad hjärtsvikt var mångfacetterade och hade inverkan på flera aspekter av deras liv. Överlag uttryckte patienterna ett behov av information och kunskap om sitt tillstånd. / Heart failure is a complex syndrome that has both high morbidity and mortality - and is becoming more and more common world-wide. Advanced heart failure can have significant consequences for the patient. It was from this standpoint we wanted to look into how patients with advanced heart failure experience their situation. The aim of the literature review was to elucidate adult patients’ experiences of living with advanced heart failure. The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria were qualitative original articles in which participants were diagnosed with advanced heart failure and were adults (18 years old or older). The exclusion criterion were articles without approval from an ethics committee or a review board. In total 15 original articles were included in this paper. An inductive thematic analysis was made based on Braun and Clark (2006). The result led to four themes and ten subthemes. “The symptoms impact on daily life” included two subthemes which were “Physical dimensions” and “Psychological dimensions”. “Care-related experiences” were the second theme with “Perceptions of diagnosis, prognosis and treatment”, “Experiences of reliable and inadequate care” and “Financial burden” as subthemes. The third theme was “Coping strategies” that included “Cognitive coping strategies” and “Religion and spirituality as a coping strategy”. The last theme was “Emotional and social aspects of living with, and dying from, advanced heart failure”. Subthemes were “The importance of social relationships”, “To lose one's independence” and “Thoughts and feelings about the future and death”. The conclusion was that many patients’ experience of living with advanced heart failure were diverse and influenced several aspects of their lives. But in general, most patients expressed a need for information and knowledge about their condition.

Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som ofta leder till stor symtombörda och nedsatt livskvalitet. Trots behandling har hjärtsvikt hög mortalitet. Sjukdomsförloppet är individuellt med gradvis försämring och övergången till den palliativa fasen kan vara svår att identifiera. Kommunikation om prognos och sjukdomsförlopp bör ske i tidigt skede för att underlätta patientens möjlighet att hantera hela sjukdomsförloppet. Syftet var att belysa kommunikationen om prognos och sjukdomsförlopp mellan patienten med hjärtsvikt och vårdpersonalen. Litteraturöversikt valdes som metod för att svara mot syftet. Sökningar utfördes i PubMed, Cinahl och PsycINFO och utifrån dessa sökningar inkluderades 15 artiklar publicerade 2007–2019. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och artiklarna analyserades med integrerad analys. Resultatet visade att kommunikation om prognos, sjukdomsförlopp och vård vid livet slut förekommer i låg utsträckning och möjligheter till kommunikation missas ofta av sjukvårdspersonalen. Dessutom finns det flera hindrande faktorer för kommunikation som svårigheten att förutsäga prognos, gemensam syn på när rätt tidpunkt är och patientens bristande kunskap om hjärtsvikt. Patienterna önskar att kommunikationen vid livets slut ska präglas av positivitet och de önskar få veta sanningen trots att den kan skapa en rädsla. Kommunikation om prognos behöver även balanseras med hopp. Slutsatsen är att patienter med hjärtsvikt har olika önskemål om hur kommunikationen bör gå till och att en ökad kunskap om hjärtsvikt är en förutsättning för en bra kommunikation om prognos och sjukdomsförlopp. Patientens individuella önskan om kommunikation behöver bemötas på ett personcentrerat sätt för att skapa möjlighet för patienten att bli delaktig i vården. / Heart failure is a chronic condition that often leads to a high burden of symptoms and impaired quality of life. Despite treatment, heart failure still has a high mortality rate. The pattern of the disease is individual with gradual deterioration and the transition to the palliative phase can be difficult to identify. Communication on prognosis and disease progression should be made at an early stage to facilitate the patient's ability to manage the entire disease pattern. The aim was to explore communication about prognosis and progress of disease between the patient with heart failure and the healthcare professionals. To answer the purpose, a literature review were conducted by using the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO and 15 articles were included, published between 2007–2019. The quality of the articles where surveyed with the Sophiahemmet university’s assessment and the articles were analyzed using integrated analysis. The result shows that communication of prognosis, disease progression and end-of-life care occurs to a low extent and opportunities for communication are often missed by the healthcare professionals. In addition, there are several factors that detain communication including the difficulty in predicting prognosis, a common view of when the right time is for communication and the patient’s lack of knowledge of heart failure. The patients want the communication at the end of life to be characterized by positivity and they want to know the truth even though it could create fear. Communication about prognosis also needs to be balanced by hope. The conclusion is that patients with heart failure have different preferences for communication and the patient’s knowledge about heart failure is provided for communication about prognosis and disease progression. The care should be designed in person-centered way to create the opportunity for the patient to become involved in their care.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom förenad med stort lidande för de drabbade. Personer med kronisk hjärtsvikt har återkommande försämringsperioder med stor prognostisk osäkerhet. Genom en djupare förståelse av upplevelsen att leva med hjärtsvikt i livets slutskede kan omvårdnaden anpassas därefter. Syfte:  Att beskriva upplevelser av att leva med hjärtsvikt i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Dataanalys har genomförts enligt Polit & Becks niostegsmodell.  Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att leva med hjärtsvikt i livets slutskede är förenad med känslor av att tappa kontrollen, inte ha tillräckligt med information, nedsatt sjukdomsinsikt samt rädsla och oro. Det ena huvudtemat som arbetats fram är att konfronteras med det okända med subteman kunskapsbrist, rädsla och oro och trygghet.  Att hantera förändringar i livet är det andra huvudtemat och har subteman att möta sin sjukdom, att kommunicera om livet slutskede, förluster i livets slutskede och att vårda sig själv. Slutsats: Personer med hjärtsvikt har en nedsatt sjukdomsinsikt och upplevde sig inte ha en dödlig sjukdom. Personerna upplevde att de inte fick tillräcklig information eller felaktig information om sjukdom och prognos. Den bristande kunskapen om hjärtsvikt talar för att ytterligare utbildning krävs för vårdpersonal och de drabbade. Hjärtsvikt ger svåra symptom i livets slutskede. Personer med hjärtsvikt får inte palliativ vård i samma utsträckning som andra patientgrupper. / Heart failure is a chronic disease associated with great suffering for those affected. People with chronic heart failure have recurrent periods of deterioration with great prognostic uncertainty. Through a deeper understanding of the experience of living with heart failure at the end of life, care can be adapted accordingly. Purpose: To describe experiences of living with heart failure at the end of life. Method: A literature review was conducted consisting of sixteen scientific articles of qualitative design. Data analysis has been carried out according to Polit & Beck's nine-step model. Results: The results show that the experience of living with heart failure at the end of life is associated with feelings of losing control, not having enough information, poor understanding of the disease, fear and anxiety. One of the main themes that has been developed is being confronted with the unknown with sub-themes lack of knowledge, fear and anxiety and safety. Coping with changes in life is the second main theme and has sub-themes of coping with illness, communicating about end of life, end of life losses and caring for oneself. Conclusion: People with heart failure have a reduced awareness of illness and did not perceive themselves to have a fatal illness. The people felt that they did not receive sufficient information or incorrect information about the disease and prognosis. The lack of knowledge about heart failure speaks for further education for healthcare professionals and those who are affected. Heart failure causes severe symptoms at the end of life. People with heart failure do not receive palliative care in the same extent as other patient groups.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som har ökat i samhället särskilt hos äldre personer. Sjukdomens konsekvenser tvingar äldre personer att göra stora livsförändringar för att kunna hantera vardagen. Sjuksköterskor har en omfattande roll att utbilda och informera om sjukdomen samt ge stöd till patienter med hjärtsvikt att utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. Totalt inkluderades nio artiklar framsökta med hjälp av databaserna CINAHL Complete och PubMed. Åtta artiklar var kvalitativa och en tillämpade mixad metod. Artiklarna kategoriserades och tematiserades baserat på likheter och skillnader i resultaten. Resultat: I resultatet framkom tre teman utifrån äldre personers upplevelser. Det första temat handlar om otillräcklig information, andra tema en förändrad kropp och det tredje handlar om äldre personers behov av stöd från anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Äldre personer med hjärtsvikt har behov av stöd och vägledning för att kunna hantera sin egenvård. Framtida forskning behövs, från ett individinriktat perspektiv, för att undersöka vilka strategier som kan stödja äldre personers egenvård. / Background: Heart failure is a disease that has increased in the society, especially in elderly people. The consequences of this disease force older people to make major life changes to manage everyday life. Nurses have an extensive role to educate and inform about the disease and provide support to patients with heart failure to perform self-care. Aim: The objective for this study is to describe elderly person’s experiences of living with heart failure. Method: The method was a literature review. A total of nine articles searched using the databases CINAHL Complete and PubMed were included. Eight articles were qualitative, and one applied a mixed method. The articles were categorized and themed based on similarities and differences in the findings. Results: The results revealed three themes based on the experiences of elderly persons. The first theme is about insufficient information, the second theme relates to a changed body, and the third theme is about elderly people's need for support from relatives and healthcare professionals. Conclusion: Elderly persons with heart failure need more support and guidance to be able to manage their own self-care. Future research needs, from an individual-oriented perspective, to investigate which strategies can support elderly people's self-care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en komplex sjukdom som i livets slut ger många svåra symtom. Den sjukes livskvalitet påverkas avsevärt och många vårdas i ordinärt eller särskilt boende den sista tiden i livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar och ska arbeta personcentrerat, ge symtomlindring och främja god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med hjärtsvikt i livets slut som bor i särskilt boende och ordinärt boende med stöd av hemsjukvård. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Caldwells ramverk och analyserades med tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de behövde mer kunskap om hjärtsviktsbehandling, symtomlindring och palliativt förhållningssätt. De efterfrågade bättre kommunikation och kontinuitet och upplevde att tvärprofessionellt arbete främjade planering och god vård. Vårdmiljön påverkade sjuksköterskornas förutsättning att arbeta personcentrerat.   Slutsats: Ett personcentrerat förhållningssätt möjliggörs av en god vårdrelation. Vårdmiljön är beroende av kommunikation, samarbete och kontinuitet. Det finns ett behov av ökade kunskaper kring hjärtsvikt och palliativ vård hos sjuksköterskor och deras förutsättningar är avgörande för god symtomlindring och patientens livskvalitet. / Background: Heart failure is a complex disease with many severe symptoms. The patient's quality of life is significantly affected and end of life care is often provided in nursing homes or in the patient's own home. The nurse has a great responsibility and is expected to work with a person centered approach, provide symptom relief and promote good quality of life. Aim: The purpose of this review was to describe nurses’ experiences of caring for people with heart failure at the end of life in nursing homes and home health nursing. Method: Literature review with an inductive approach based on 11 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The quality of the articles were reviewed with Caldwell's framework and analyzed with thematic analysis. Results: There is a need for more knowledge about heart failure treatment, symptom relief and palliative care. The nurses' expressed a need for better communication and continuity and felt that interprofessional work promoted planning and good care. The care environment affected the nurses' ability to work with person centered care. Conclusion: Person centered care is made possible by a good relationship between the nurse and patient. A caring environment is dependent on communication, cooperation and continuity. There is a need for increased knowledge about heart failure and palliative care among nurses and their work environment play a crucial part in managing the patients symptoms and enabling quality of life.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som är bland den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i Sverige. Egenvård är en viktig del av behandlingen vid hjärtsvikt. Syftet med egenvården är att underhålla eller återhämta hälsa och livskvalitet samt att förebygga försämring och hantera sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om egenvårdsutbildningar förbättrar livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Metod: Totalt inklulderades tio empiriska artiklar med kvantitativ metod. Databassökningen för artiklarna genomfördes i Cinahl och Pubmed. Efter sökningen kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes dessa.   Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att i åtta av tio studier hade deltagarna en signifikant förbättrad livskvalitet efter genomförd utbildning. Studierna mätte effekten av interventionerna med hjälp av olika mätinstrument för livskvalitet och studien varade mellan tre till tolv månader. Majoriteten av egenvårdsutbildningarna som inkluderade en sjuksköterska hade en signifikant förbättring på livskvaliteten.  Konklusion: Enligt litteraturstudien kan olika egenvårdsutbildningar förbättra livskvaliteten för en person som lever med hjärtsvikt. Sjuksköterskan har en viktig roll när det handlar om att sprida kunskap, information och ge råd för att hjärtsviktspatienter ska kunna förbättra egenvården. Framtida forskning bör utföras på längre interventioner för att utvärdera hur livskvaliteten påverkas på lång sikt. / Background: Heart failure is a chronic disease and is one of the main reasons for hospitalization in Sweden. Self-care is an essential part of the treatment for people with heart failure. The purpose of self-care is to maintain or restore health and quality of life and also to prevent deterioration and handle the disease. Aim: The purpose of this study was to explore if self-care programs improved quality of life for people with heart failure. Methods: A total of ten empirical articles with a quantitative method were included. The database search was conducted in Cinahl and Pubmed. The articles were quality reviewed, analyzed and compiled after the search. Results: The result of the study showed that the participants had a significant improvement in quality of life, after the intervention, in eight out of ten studies. The effects of the interventions were calculated by different measurements for quality of life and the study lasted for three to twelve months. Most of the studies that included a nurse improved quality of life significantly.  Conclusion: According to the study, different self care educations can improve quality of life for people living with heart failure. Nurses have an important role when it comes to spread knowledge, give information and advice to heart failure patients to improve self-care. Future studies should be performed on longer interventions to evaluate the long-term effects on quality of life.

Hjärtsvikt är ett syndrom med stor symtombörda och ses idag som en global pandemi. Följsamheten till egenvård och behandling har betydelse för patientens vardag. Ur denna synvinkel ville vi ta reda på vad det är som kan öka följsamheten.   Syftet med litteraturöversikten var att belysa påverkan av personcentrerat förhållningssätt på följsamhet till egenvård och behandling hos patienter med hjärtsvikt.   Metoden var en allmän litteraturöversikt med icke-systematisk och integrerad analysmetod. Inklusionskriterier var kvantitativa och kvalitativa originalartiklar med informanter med diagnosen hjärtsvikt och över 19 år och etiskt godkända. Exklusionskriterier var artiklar med andra diagnoser i titeln. Översiktsartiklar och pilotstudier exkluderades. Artiklarna som inkluderades var 13 kvantitativa, en kvalitativ och en mixad metod.   I resultatet skapades två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var ”Individanpassat stöd” och Individanpassad självmonitorering med underkategorierna ”information och utbildning”, ”telefonuppföljning” och ”individualiserat mål och behandling” respektive verktyg för självmonitorering och närståendestöd/socialt stöd.    Slutsatsen var att ökad följsamhet till egenvård underlättas av personcentrerat förhållningssätt där behandling och utbildning individanpassas. / Heart failure is a syndrome with a large burden of symptoms and is seen today as a global pandemic. Adherence to self-care and treatment is important for the patient's everyday life. From this point of view, we wanted to find out what it is that can increase adherence.  The aim was to highlight the impact of a person-centred approach on adherence to self-care and treatment in people with heart failure.   The method used was a general literature review with a non-systematic and integrated analysis method. Inclusion criteria were quantitative and qualitative original articles with informants diagnosed with heart failure and over 19 years of age and ethically approved. Exclusion criteria were articles with other diagnoses in the title. Review articles and pilot studies were excluded. 13 quantitative, one qualitative and one mixed –method original articles were included.   In the result, two main categories and five subcategories were created. The main categories were "Individualized support" with subcategories information and education", "telephone follow-up" and "individualized goal and treatment". The main category Individualized self-monitoring with the subcategories, “tools for self-monitoring and close family support/social support.   The conclusion was that increased adherence to self-care is facilitated by a person-centered approach where treatment and education are individually adapted.