OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKTSJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS – EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIEMALIN STÅHLCAMILLA VON GERTTENStåhl, M & von Gertten, C. Omvårdnad vid hjärtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens – en systematisk litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Prevalensen av patienter med hjärtsvikt ökar ständigt i både Sverige och andra länder. Sjuksköterskans roll blir alltmer omfattande och syftet med denna littera-turstudie var att sammanställa litteratur gällande vilka omvårdnadsåtgärder som genomförs vid omvårdnad av patienter med hjärtsvikt, samt vilken klinisk kompe-tens sjuksköterskan behöver ha. Metoden var en systematisk litteraturstudie som i genomförandet inspirerades av Goodmans (SBU, 1993) modell. Totalt inkludera-des tio vetenskapliga artiklar, vilka har granskats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet kunde delas in i fem huvudkategorier; Sjuksköterskans undervisande roll, uppföljning/rehabilitering, observationer/bedömningar, dokumentation och klinisk kompetens. Patienter med hjärtsvikt behöver mer stöd och utbildning i egenvårdsåtgärder. Patientutbildning i syfte att lära ut egenvårdsåtgärder är ofta bristfällig och komplex. Även sjuksköterskor behöver mer utbildning i vad som skall läras ut för att möta patienters behov. Uppföljning/rehabilitering var av stor betydelse för att förbättra symtom och livskvalitet. De vanligast förekommande omvårdnadsåtgärderna var observationer och bedömningar av olika slag. Sjukskö-terskan har en viktig uppgift att tidigt upptäcka och se försämringar. Resultaten visade även att vården av patienter med hjärtsvikt bör ligga på en högre kompe-tensnivå och utföras av dem som genomför den bäst, nämligen experterna.Nyckelord: hjärtsvikt, interventioner, klinisk kompetens, observationer, patientut-bildning, sjuksköterskans roll. / NURSING CARE AND HEART FAILURETHE NURSE´S CLINICAL COMPETENCE - A SYSTEMATIC REVIEWMALIN STÅHLCAMILLA VON GERTTENStåhl, M & von Gertten, C. Nursing care and heart failure. The nurse´s clinical kompetence – a systematic review. Degree project, 10 credit points. Nursing pro-gramme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.The prevalence of patients with heart failure is constantly increasing both in Swe-den as well as in other countries. The role of nurse´s is becoming more extensive and the aim of this literature review was to compile literature concerning which nursing activities have the greatest importance when caring for patients with heart failure, and the clinical competence the nurse need to possess. The method was a systematic literature review and was inspired of the model of Goodman (SBU, 1993). A total of ten scientific articles were included, which have been examined and analysed in accordance to scientific criteria. The result was divided into five maincategories; the nurse´s teaching role, follow up/rehabilitation, observa-tions/assessments, documentation and clinical competence. Patients with heart failure need more support and education about selfcare measures. Patienteduca-tion aiming to teach selfcare measures is often insufficient and complex. Also nurses need more education in what to teach to meet patients´needs. Follow up/rehabilitation was of great importance to improve symtoms and quality of life. The most common nursing care activities were observations and various types of assessments. The nurse has an important task to early discover and see deteriora-tions. The results showed that caring for patients with heart failure should be done with a higher level of clinical competence and be performed by thouse who per-form it best, namely the experts. Keywords: clinical competence, heart failure, interventions, nurse´s role, observa-tions, patient education.

Hjärtsvikt är en sjukdom som kräver god egenvård för att bevara hälsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjärtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bättre förutsättningar till en ökad egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning påverkar följsamhet till behandling, egenvård och välbefinnande hos personer med kronisk hjärtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbättrad hälsa och minskad återinläggning på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjärtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvårdsbeteende. En kombination av interaktiv utbildning och uppföljning på sjusköterske-mottagning med ett individuellt anpassat utbildningsprogram visade sig ha det bästa resultatet på egenvård, följsamhet till behandling och upplevd hälsa. / Heart failure is a disease that requires good self-care to preserve health and quality of life. Knowledge and motivation of patients with heart failure have shown create the necessary conditions for an increased self-care ability. The purpose of this review of the literature was to illuminate how information and education affect compliance, self-care, and well being of persons with congestive heart failure and how nurse education could improve health and decreased readmissions in hospital. The method was a literature review of ten scientific articles. The results showed that education in nurse-led heart failure clinics improved knowledge and self-care behaviour. The combination of interactive education and follow-up at nurse-led clinics with an individually designed education program showed the best results in self-care, compliance and experience of health.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet. Globala siffror visar att cirka 64 miljoner människor har hjärtsvikt. I Sverige är det cirka 250 000 individer som har drabbats av sjukdomen. Hjärtsvikt är i dag den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar bland personer över 65 år. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudien var av beskrivande design och baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram via databasen PubMed. Huvudresultat: I resultatet framkom huvudtemat; Förändrad vardag med subteman fysisk påverkan, psykisk påverkan, social och ekonomisk påverkan. Andra huvudtemat som framkom var; Att hantera sin sjukdom med subteman livstilsanpassningar, andlighet och upplevelser av information från vården. Slutsats: Hjärtsviktpatienter upplevde fysiska, psykiska och sociala utmaningar, samtidigt som det framkom brister i kommunikation och information kring bland annat egenvård. Det framkom även en brist i vården när det gäller kontinuitet. Det är avgörande att sjuksköterskor erbjuder stöd och information till patienterna för att säkerställa högkvalitativ vård och individanpassad information. / Background: Heart failure is a serious illness with high mortality. The global figures show that approximately 64 million people have heart failure. In Sweden, there are approximately 250,000 individuals that has the disease. Today, heart failure is the most common cause of hospitalizations among people over 65 years of age. Aim: The aim of this literature review was to describe patients' experiences of living with heart failure. Method: The literature review had a descriptive design and was based on ten qualitative scientific articles. The articles were retrieved through the PubMed database. Main results: The result revealed the main theme; Changed everyday life with subthemes physical impact, psychological impact, social and economic impact. Another main theme that emerges was; Managing one's illness with subthemes lifestyle adjustments, spirituality and experiences of information from healthcare. Conclusion: Heart failure patients experiences physical, psychological and social challenges, while deficiencies in communication and information regarding self-care were revealed. The study also revealed a deficiency in care regarding continuity. It is crucial for nurses to provide support and information to patients to ensure high-quality care and tailored information.

Introduktion: Anhöriga vars närstående lever med kronisk hjärtsvikt får inte sällan rollen som informella vård- och omsorgsgivare. Anhöriga beskriver bristande stöd och förståelse från vårdpersonal. Behovet av informell vård och omsorg ökar och det behövs en förbättrad kunskap om hur delaktigheten erfars av anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av delaktighet i vård och omsorg när deras närstående lever med kronisk hjärtsvikt. Metod: Integrativ litteraturstudie med induktiv design baserat på Whittemore och Knafls metod. Arton vetenskapliga artiklar vilka sökts fram genom databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo kvarstod efter urvalsprocessen och analyserades i fyra steg i enlighet med Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Anhöriga beskrev varierande erfarenheter av delaktighet vilket genererade tre huvudteman; Påverkan på livet, Axla ett ansvar och Relationen till vårdpersonal. Slutsats: Anhöriga erfar delaktigheten i närståendes vård och omsorg olika och deras liv påverkas i varierande utsträckning. Ansvaret som kan följa med delaktigheten erfars ibland övermäktigt och kan ha en negativ inverkan på anhörigas hälsa och välbefinnande. Hur anhöriga vill vara delaktiga och vilket behov av stöd de har varierar också, och det är av vikt att distriktssköterskan har denna kunskap och möter anhöriga med respekt, förståelse och lyhördhet för deras behov.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som medför ett högt antal sjukhusinläggningar och återinläggningar per år. Diagnosen hjärtsvikt leder till förändringar i livet och vardagen vilket leder till påverkan på livskvaliteten. Hjärtsvikt orsakar lidande och påverkar både det fysiska och mentala välbefinnandet hos personer med hjärtsvikt Syfte: Beskriva upplevelsen av vardagen hos personer med diagnostiserad hjärtsvikt Metod: Studien genomförde som en allmän litteraturstudie. Informationssökningen har gjorts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket gav totalt tio artiklar till resultatet där åtta var kvalitativa och två var mixad metod. En analys och sammanställning av resultatartiklarna genomfördes Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: (1) Upplevelser av förändrade relationer i vardagen (2) Upplevelser av förändringar i vardagen (3) Upplevelser av förändrade känslor i vardagen Konklusion: Vardagen hos personer med diagnostiserad hjärtsvikt blir påverkad och personer som lever med hjärtsvikt behöver anpassa sitt liv och aktiviteter utefter sina symtom. Hjärtsvikt leder till både förändringar och begränsningar i vardagen vilket har en påverkan på livskvaliteten och hälsan. Hos personer med hjärtsvikt är relationer, aktivitet och stöd betydelsefullt eftersom dessa faktorer bidrar till att underlätta vardagen och förbättrar livskvalitén / Background: Heart failure is a common disease that causes a high number ofhospitalizations and readmissions every year. The diagnosis of heart failure leads tochanges in everyday life and affects the quality of life. Heart failure causes sufferingfor people and worsens both physical condition and well-being of the people Purpose:Describe the experience of everyday life in people with heart failure Method: Thestudy was conducted as a general literature study with an inductive approach. Theinformation search was done in the databases CINAHL, PubMed, and PsycINFO whichyielded a total of ten result articles, of which eight were qualitative, and two were mixedmethods. A review and compilation of the results of the articles were carried outResults: In the results, three main categories emerged: (1) Experiences of changes inrelationships in everyday life (2) Experiences of changes in everyday life (3)Experiences of changed emotions in everyday life Conclusion: The everyday life ofpeople with diagnosed heart failure is affected and people living with heart failure needto adapt their life and activities according to their symptoms. Heart failure leads to bothchanges and limitations in everyday life, which has an impact on quality of life andhealth. In people with heart failure, relationships, activity and support are importantbecause these factors contribute to facilitating everyday life and improving quality oflife.

Bakgrund Hjärtsvikt är en vanligt förekommande och allvarlig sjukdom som drabbar uppskattningsvis 38 miljoner människor världen över. Det är ett syndrom som kännetecknas av en nedsatt pumpförmåga av att hjärtat, vilket yttrar sig genom symtom såsom dyspné och ödem. Hjärtsvikt kan ha olika patofysiologi och yttrar sig som akut- och/eller kronisk hjärtsvikt. Behandlingen involverar läkemedel och livsstilsinterventioner. Omvårdnaden för hjärtsvikt innebär symtomövervakning, vätskerestriktioner samt information och utbildning till personen med hjärtsvikt och anhöriga. Arbetet knöt an till personcentrerad omvårdnad. För en god vård krävs djupare förståelse för livet med sjukdomen. Syfte Studiens syfte var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod För att besvara syftet samlades 17 vetenskapliga artiklar in från sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. De flesta artiklarna hade en kvalitativ design. Artiklar valdes utifrån inklusionskriterier och valdes baserat på inklusionskriterierna samt hur väl de passade arbetets syfte. En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och artiklarnas kvalitet granskades. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: påverkan på livet och fysisk och mental påverkan. Från de två huvudkategorierna skapades sex underkategorier som belyste teman såsom påverkan på vardagens utmaningar, sociala påverkan, känslomässig påverkan, fysiska upplevelser och symtom, förståelse och kunskap om sjukdomen och vården, samt existentiella erfarenheter.    Slutsats Resultatet visade hur hjärtsvikt kan påverka personer ur många aspekter av livet. Fynden av belyser den mångfacetterade påverkan som hjärtsvikt har på personer och framför betydelsen av förståelse för de levda upplevelserna av sjukdomen. Detta kan bidra till en bättre vård, vilken kan uppnås genom förbättrad kommunikation och förståelse för de unika behoven hos varje individ. / Background Heart failure is a prevalent yet severe ailment which afflicts approximately 38 million individuals worldwide. It’s a syndrome characterized by a compromised ability of the heart to pump blood, resulting in symptoms such as dyspnoea and oedema. The condition has various pathophysiological origins and manifests as acute and/or chronic heart failure. Treatment involves medication and lifestyle modifications. The care required for heart failure includes monitoring symptoms, imposing fluid restrictions, and providing information and education for the patient and their relatives. This study connected with person-centered care. To achieve good healthcare, a more nuanced understanding of what living with heart failure entails is needed. Aim The study aims to describe the experiences of individuals living with heart failure. Method To achieve this aim, 17 scientific articles were collected from searches of the databases CINAHL and PubMed. Most of the articles employed a qualitative design and were chosen based on inclusion criteria and suitability for the study's purpose. A non-systematic literature review was performed and the quality of the articles was analysed. Results The results were integrated and grouped into two main categories: impact on life and physical- and psychological impact. From the two main categories, six subcategories were created, which addressed themes such as the challenges of everyday life, social impact, emotional impact, physical experiences and symptoms, understanding and knowledge about the illness and its care, and existential impact. Conclusions The results indicate that heart failure has a significant impact on many aspects of life. The findings demonstrate the multifaceted impact of heart failure on individuals and highlight the importance of understanding the lived experience of the condition in order to provide better care. This can be achieved through improved communication and understanding the unique needs of people.

Bakgrund: I Sverige beräknas hjärtsvikt stå för två till tre procent av sjukvårdskostnaderna. Med läkemedel, förändring av levnadsvanor och med olika hjälpmedel optimeras behandlingen med målet att förbättra patienters välbefinnande, främja egenvård samt minska återinläggning och död. För en effektiv behandling krävs att patienten är välinformerad om sin situation, sjukdomsprogression samt erhåller stöttning för egenvård. Ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskan kan leda till ett bättre handhavande, en ökad följsamhet samt bidra till att främja hälsa och lindra lidande hos patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar följsamheten hos patienter med hjärtsvikt till att följa rekommenderad behandling, såväl medicinsk som icke-medicinsk. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk sökstrategi har använts, kvalitativa och kvantitativa artiklar har ingått i den integrerade analysen för att svara på syftet. Resultat: Resultatet inkluderar 17 artiklar. Fyra huvudkategorier med två underkategorier vardera framkom. Resultatet indikerar att olika faktorer påverkar graden av följsamhet gällande behandling hos personer med hjärtsvikt. Det psykosociala samspelet med anhöriga, vänner och sjukvårdspersonalen sågs ha en betydande roll och stor inverkan på följsamheten. Kunskap och erfarenhet hos patienter sågs som en viktig faktor, men även olika påminnelsestrategier identifierades. Slutsats: Det är individuellt vilka premisser och förutsättningar som påverkar följsamheten gällande ordinerad behandling och som ligger till grund för att lyckas med sin egenvård. En helhetssyn som beaktar patientens livsvärld är essentiell för att kunna planera vården och verka för att patienten skall ha en god följsamhet och egenvård. / Background: In Sweden, heart failure is estimated to account for two to three percent of healthcare costs. With pharmacologic interventions, lifestyle changes and various aids, treatment is optimized with the goal of improving patients' well-being, promoting self-care and reducing readmission and death. Effective treatment requires that the patient is well informed about their situation, disease progression and receives support for self-care. Increased knowledge and understanding among nurses can lead to better management, increased compliance and contribute to promoting health and alleviating suffering in patients with heart failure. Purpose: The purpose of the study was to highlight factors that influence compliance in patients with heart failure to follow recommended treatment, both medical and non-medical. Method: A general literature study with a systematic search strategy has been used and both qualitative and quantitative articles have been included in the integrated analysis to answer the purpose. Results: Four main categories with two subcategories each emerged. The results suggest that various factors influence the degree of compliance to treatment in people with heart failure. The psychosocial interaction with relatives, friends and healthcare staff was seen to have a significant role and a major impact on compliance. Knowledge and experience was seen as an important factor, but different reminder strategies were also identified as important for good compliance. Conclusion: Individual factors influence which premises and conditions will affect a patient's compliance regarding prescribed treatment, and which are the basis for success with self-care. A holistic view that considers the patient's life world is essential to be able to plan care and work to ensure that the patient has good compliance and self-care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som ökar kraftigt vid stigande ålder och kräver ökade behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. För att bibehålla hälsan och inte belasta sjukvården kan interventioner av egenvård förebygga, underhålla och hantera den kroniska hjärtsvikten. Även livsstilsförändringar är viktiga bitar i egenvårdsinterventionen för att minska risken för sjukdomsförsämring. För att kunna sköta sin egenvård på ett optimalt sätt behövs utbildning och kunskap om effektiva interventioner som stärker förmågan att utföra egenvård. Syftet: Syftet var att belysa interventioner som kan förbättra egenvård hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes som metod. Sökningarna i omvårdnadsdatabaserna CINAHL och PubMed genererade totalt 16 omvårdnadsvetenskapliga artiklar publicerade mellan 2013 och 2023 som svarade på studiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analys. Resultat: Olika typer av interventioner kan förbättra egenvården hos personer med hjärtsvikt. Resultatet sorterades in i tre kategorier. Utbildningsintervention som stärker kunskap, Interventioner med teknisk support och socialt stöd och Interventioner med olika samtalstekniker.   Slutsats: Studien visar på hur strukturerade insatser av egenvårdsinterventioner stärker egenvårdsbeteendet för att förebygga, hanterar och underhåller hjärtsviktssymtom vilken inverkan på hur personen behåller hälsan. Personens självkännedom kan förbättras genom individanpassad information och utbildningsprogram för att öka kunskapen på ett sätt som passar bäst utifrån sina resurser och behov. Därför har personcentrerad vård en central roll när det gäller att stärka egenvård och delaktighet hos personer med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a common disease that increases sharply with increasing age and requires additional needs for health care interventions. In order to maintain health and avoid burdening the healthcare system, self-care interventions can prevent, maintain and manage chronic heart failure. Lifestyle changes are also important compondents of the self-care intervention to reduce the risk of disease worsening. In order to manage self-care in an optimal way, education and knowledge about effective interventions that strengthen the ability to perform self-care are needed. Purpose: The aim was to highlight interventions that can improve self-care in people with heart failure. Method: A literature study was chosen as the method. The searches in the nursing databases CINAHL and PubMed generated a total of 16 nursing science articles published between 2013 and 2023 that responded to the study objective. The articles are quality checked and analyzed through integrated analysis. Results: Different types of interventions can improve self-care in people with heart failure. The results were sorted into three categories. Educational intervention that strengthens knowledge, Interventions with technical support and social support and Interventions with different conversation techniques. Conclusion: The study shows how structured interventions focusing on self-care  strengthens self-care behaviours to prevent, manage and maintain heart failure symptoms which impact on how the person maintains their health. A person's self-awareness can be improved through individually tailored information and training programs to increase knowledge in a way that best suits their resources and needs. Therefore, person-centered care has a central role when it comes to strengthening self-care and participation in people with heart failure.

Bakgrund: Avancerad hjärtsvikt drabbar cirka fem procent av alla som insjuknar med hjärtsvikt och har en hög dödlighet. Personer som insjuknar med avancerad hjärtsvikt kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och en påverkan på det psykiska, fysiska och sociala måendet. Sjuksköterskans fokus bör ligga i att försöka förstå personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt samt identifiera behov för att kunna stödja personer i sjukdomsförloppet. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och 16 vetenskapliga studier analyserades systematiskt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt beskrivs i fem huvudkategorier. “Att känna begränsningar och att livet sviktar”, “Att inte ha ett val och tvingas acceptera sin sjukdom”, “Att växla mellan hopp och hopplöshet”, “Att känna att tillitsfulla relationer ger trygghet” och “Att hantera sin sjukdom genom egenvård, stöd och religion”. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt kan sjuksköterskan få en fördjupad förståelse och därigenom få en förutsättning att arbeta personcentrerat. Mer kunskap behövs inom området för att förbättra vården för personer som drabbas av avancerad hjärtsvikt.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett relativt utbrett och allvarligt tillstånd. Återinläggning är vanligt förekommande bland patienter med hjärtsvikt. Patientutbildning är centralt för god vård hos hjärtsviktpatienter, där huvudsyftet med utbildningen är att förbättra patientens egenvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka utbildningsinterventioner utförda av sjuksköterskor som kan minska risken för att patienter med hjärtsvikt återinläggs. Metod: Detta var en litteraturöversikt med en kvantitativ ansats. Litteraturöversikten inkluderade nio kvantitativa RCT studier. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, the Cochrane Library och PubMed. De valda studierna genomgick kvalitetsgranskning, analys och en sammanställning. Resultat: Fem av nio artiklar kunde visa på en signifikant skillnad mellan grupperna för utfallsmåttet återinläggning efter utbildningsintervention. Gemensamt för studierna var att återinläggning kontrollerades efter en månad. Vissa studier redovisade även ytterligare tidsintervaller. De centrala komponenterna i de olika utbildningsinterventionen och utfallsmåttet återinläggning vid olika tidsintervaller sammanställdes och redovisades i tabell. Konklusion: Utbildningsåtgärder i samband med utskrivning av hjärtsviktspatienter utförda av sjuksköterskor kan vara mångfacetterade och därigenom bestå av flertalet komponenter. Vilka av dessa komponenter i interventionerna som var effektiva och kunde leda till en signifikant skillnad mellan grupperna var oklart. Däremot indikerade fem av nio studier att det kan vara möjligt att minska återinläggning bland patienter med hjärtsvikt genom undervisning. / Background: Heart failure is a common and serious condition. Readmission is frequently common among patients with heart failure. Patient education is central for good care for heart failure patients, where the primary aim of the education is to improve patient self-care. Aim: The aim of the study was to investigate educational interventions conducted by nurses aimed at reducing the risk of readmission among patients with heart failure. Methods: This was a literature review employing a quantitative approach. The literature review included nine quantitative RCT studies. Searches were conducted in the databases Cinahl, the Cochrane Library and PubMed. The selected studies underwent quality assessment, analysis, and synthesis. Results: Five out of nine articles were able to demonstrate a significant difference between the groups in the outcome measure of readmission following educational intervention. A common feature among the studies was that readmission was monitored after one month. Some studies also reported additional time intervals. The central components of the various educational interventions and the outcome measure of readmission at different time intervals were compiled and presented in a table. Conclusion: Education interventions conducted by nurses during the discharge of heart failure patients can be multifaceted and consisting of multiple components. Which of these components were effective and could lead to a significant difference between the groups was unclear. However, five out of nine studies indicated that it may be possible to reduce readmissions among patients with heart failure through education conducted by the nurse.