Bakgrund: En god omvårdnadsrelation mellan anhöriga och sjuksköterskan är grunden för att främja hälsa och välbefinnande hos närstående med hjärtsvikt. Brist på vårdpersonal och ständiga överbeläggningar inom hälso-och sjukvården utmanar sjuksköterskans kommunikativa förmåga med anhöriga och riskerar patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas erfarenheter av sjuksköterskans omvårdnad i samband med vård av närstående med hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Data har analyserats med hjälp av Popenoe trestegsmetod för innehållsanalys. Resultat: I litteraturstudien presenteras resultatet baserat på följande tre kategorier: erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskan, erfarenheter av sjuksköterskans undervisning och erfarenheter av samarbete med sjuksköterskan. Konklusion: Anhöriga hade både negativa och positiva erfarenheter av sjuksköterskans omvårdnad och bemötande, relaterat till i vilken mån de fick vara tillräckligt delaktiga i vården. Anhöriga upplevde att sjuksköterskan saknade tillräckliga resurser för att säkerställa patientsäkerhet och vårdkvalité i praktiken. / Background: A good nursing relationship between relatives and the nurse is the basis for promoting the health and well-being of relatives with heart failure. The shortage of healthcare workers and constant overcrowding in healthcare challenges the nurse’s communicative ability with relatives and risks patient safety. Aim: The aim of the study was to shed light on relatives’ experiences of the nurse’s nursing care in connection with the care of relatives with heart failure. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach based on nine qualitative scientific articles. The data has been analyzed using Popenoes’s three-step method for content analysis. Results: The literature review presents the results based on the following three categories: experiences of communication with the nurse, experiences of the nurse’s teaching and experiences of collaboration with the nurse. Conclusion: Relatives had both negative and positive experiences of the nurse’s care and treatment, related to the extent to which they were able to be sufficiently involved in the care. Relatives experienced that the nurse lacked sufficient resources to ensure patient safety and quality of care in practice.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt syndrom som drabbar många över hela världen och påverkar de drabbades livsstil och möjligheter. Fysisk aktivitet som behandling kan bidra till en bättre livskvalitet hos personen med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva personers erfarenheter av fysisk aktivitet vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie genomfördes där åtta kvalitativa artiklar valdes ut till resultatet genom en databassökning i CINAHL och PubMed. Författarna genomförde en kvalitativ manifest innehållsanalys på artiklarna. Resultat: Tre huvudkategorier kunde sammanställas av analysen. (1) Information och kunskap påverkar personens förmåga att kunna utföra fysisk aktivitet. (2) Motivation till fysisk aktivitet påverkas av personen själv, socialt stöd och personens omgivning. (3) Fysiologiska upplevelser både hindrar och underlättar fysisk aktivitet. Konklusion: Många som lever med hjärtsvikt känner en rädsla för att utöva fysisk aktivitet, som grundas i de symtom som de upplever av sin hjärtsvikt. Socialt stöd och personens omgivning, samt gruppaktiviteter kan öka motivationen för fysisk aktivitet och övervinna rädslan. Även ökad kunskap om hjärtsvikt hjälper personen hantera sin sjukdom, dess symtom och ökar följsamheten till egenvårdsråd som fysisk aktivitet. Personer med hjärtsvikt som får konkreta råd om fysisk aktivitet utformade efter rekommendationer och professionell uppföljning känner en ökad trygghet och säkerhet i deras utövande av fysisk aktivitet. Vårdpersonal bör anpassa givna råd med personens deltagande och utifrån personens egna sociala och ekonomiska resurser samt hens omgivning.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global och växande folksjukdom med hög dödlighet som ofta medför flera påfrestande symtom för personen. Hjärtsvikt beror på att hjärtat har nedsatt pumpförmåga vilket kan uppkomma av flera olika anledningar. Klassiska symptom för personer med hjärtsvikt är dyspné, trötthet, ödem och viktuppgång. Förutom den medicinska behandlingen är den icke farmakologiska behandlingen med egenvård och livsstilen viktiga delar för att behandla hjärtsvikt. Hjärtsvikt har även ofta negativa konsekvenser på personens vardagliga liv och livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt där analysen utgick från Whittemore & Knafl (2005) analysmetod. Litteraturöversikten innefattar 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna är gjorda i databaserna CINAHL och PubMed och samtliga artiklar är kvalitetsgranskade där tio artiklar fick mycket god kvalitet och fem artiklar fick god kvalitet. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman med nio subteman som hade påverkan på livskvaliteten. Dessa huvudteman var psykologiska faktorer, psykosociala faktorer, livsstilsfaktorer och fysiska faktorer. Samtliga faktorer hade olika påverkan på livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Slutsats: Slutsatsen i litteraturöversikten var att det fanns flera faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Det är av stor vikt att kunna identifiera dessa faktorer för att kunna öka livskvaliteten för dessa personer / Background: Heart failure is a global widespread disease with a high mortality rate. More and more people are falling ill as the population gets older and better treatment options are available. Heart failure is caused by impaired pumping capacity of the heart for various reasons. Classic symptoms for people with heart failure include dyspnea, fatigue, oedema and weight gain. The treatment, in addition to the medical treatment, is focused on nonpharmacological treatment where lifestyle has a significant factor and has been shown to increase the incidence of heart failure. People with heart failure often have a reduced quality of life as the disease usually has a negative impact on everyday life. Aim: The aim was to illuminate factors influencing the quality of life in individuals with heart failure. Method: A literature review where the analysis was based on Whittemore & Knafl (2005) method of analysis. The literature review includes 15 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The searches are made in two databases CINAHL and PubMed. All articles are quality checked where 10 articles received very good quality and five articles received good quality.  Results: The results revealed four main themes with nine subthemes with different factors that had an impact on the quality of life. These main themes are psychological factors, psychosocial factors, lifestyle factors and physical factors. All factors had a different impact on the quality of life for people with heart failure. Conclusion: The conclusion of the literature review was that there were several factors that affect the quality of life of people with heart failure. It is of great importance to be able to identify these factors in order to increase the quality of life for people with heart failure.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom med ett oförutsägbart förlopp som leder till många återinläggningar på sjukhus. Patienterna är i behov av palliativ vård men sjuksköterskorna har bristande kunskap om palliativ vård vid hjärtsvikt. Sjuksköterskor har ett ansvar att lindra patientens lidande och främja en värdig död. Genom att bygga relation med patienten kan sjuksköterskor uppnå det ansvaret. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjärtsvikt palliativt. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades tre teman; planering av vårdinsatser, kommunicera med patient och anhörig, arbetsmiljö, med nio subteman. Konklusion: Sammanfattningsvis är teamarbete, kommunikation och personcentrerad vård aspekter som sjuksköterskorna anser ökar kvaliteten på palliativ vård vid hjärtsvikt. De upplevde även hinder exempelvis psykisk påverkan, brist på resurser, svårigheter att utföra samtal och kunskapsbrist. Trots erhållen kunskap behöver området beforskas vidare för att kunna utveckla vården. / Background: Heartfailure is a disease with an unpredictable trajectory which leads to many hospital readmissions. These patients need palliative care, but the nurses lack knowledge about palliative heart failure care. Nurses have a responsibility to ease suffering and promote a dignified death. Through building relations with the patient, nurses can achieve this responsibility. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients with heart failure palliative. Method: A literature-based study with ten qualitative articles in the result. Findings: From the analysis, three themes were identified; plan care interventions, communicate with patient and relatives, Work Environment with nine subthemes. Conclusion: In summary, teamwork, communication, and person-centered care is aspect which nurses believe increase the quality of heartfailure palliative care. They also experienced barriers, for instance psychological impact, lack of resources, difficulties in palliative conversations and lack of knowledge. Despite obtained knowledge, there is a need for further research in the area to develop the care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en komplex sjukdom som orsakar en mängd olika symptom och sjukdomsrelaterade problem för patienterna, vilket försvårar egenvården. Patienternas egenvårdsförmåga är avgörande för livskvalitén. Därför har sjuksköterskan en viktig funktion i att stödja patienterna i deras egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Totalt inkluderades åtta kvalitativa artiklar i litteraturstudien. Resultat: Resultatet utgörs av följande kategorier: Upplevelser av emotionella utmaningar, betydelsen av att använda inre resurser, upplevelser av fysiska begränsningar, patienternas positiva upplevelser av socialt stöd från familj och vänner samt patienternas upplevda behov av stöd från vårdpersonal. Konklusion: Patienter med hjärtsvikt upplever emotionella utmaningar, fysiska begränsningar samt ett behov av mer stöd och information om sin sjukdom för att kunna förbättra egenvården. Stöd från vårdpersonal och anhöriga är en viktig del för att hjälpa patienterna att acceptera och leva med sin diagnos samt för att bedriva egenvård. Genom mer forskning i ämnet kan sjuksköterskorna få mer kunskap kring hur de kan stötta och hjälpa patienterna till att bedriva egenvård. God egenvård bidrar till ökad livskvalitet för individen och minskade kostnader för samhället. / Background: Heart failure is a complex disease that causes a variety of symptoms and disease-related problems for patients which complicates self-care. Patients' ability to perform self-care is crucial for their quality of life. Therefore, nurses have an important function supporting patients in their self-care. Aim: The aim of the study was to highlight patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A general literature review with an inductive approach was conducted. A total of eight qualitative articles were included in the literature review. Results: The result consists of the following categories: Experiences of emotional challenges, the importance of using internal resources, experiences of physical limitations, patients' positive experiences of social support from family and friends and patients' perceived needs for support from healthcare professionals. Conclusion: Patients with heart failure experience emotional challenges, physical limitations, and a need for more support and information about their condition to improve self-care. The support from healthcare professionals and relatives is shown to be an important part of helping patients accept and live with their diagnosis, as well as engage in self-care. Through more research on the subject, nurses can gain more knowledge on how to support and assist patients in self-care. Good self-care contributes to increased quality of life for the individual and reduced costs for the society.

Bakgrund: Hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. De senaste åren har forskare upptäckt kopplingar mellan D-vitaminbrist och en ökad risk att insjukna i hjärt-och kärlsjukdom. Ny forskning tyder på att D-vitamin är oerhört viktigt del i immunförsvaret och för vår hälsa på många olika områden. Idag pågår ett stort antal studier som undersöker om D-vitaminbrist kan vara en riskfaktor för att drabbas av olika sjukdomar såsom ökad infektionskänslighet, cancer, depression, diabetes samt hjärt- och kärlsjukomar etc. Den rekommenderade dosen D-vitamin har varit omdiskuterad de senaste åren och myndigheter höjer rekommendationerna i takt med nya upptäcker inom forskningen. Syfte: Att undersöka om D-vitamintillskott kan användas som en kortsiktig behandling mot hjärtsvikt orsakad av hypertoni eller kardiohypertrofi. Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar har sökts via databasen PubMed med sökorden: “Vitamin D”,“heart failure”,”heart disease”. Av de artiklar som kunde erhållas så inkluderades sökresultaten till observationsstudier och kliniska studier. I de kliniska studierna varierade doserna mellan 100-400 g/dag. Slutligen valdes 6st studier ut och granskades noggrant. Dessa studier är sammanfattade i Tabell VI & Tabell VII. Resultat: Det kliniska randomiserade studierna visade att D-vitamin hade en statistisk signifikant reducerande effekt på det systoliska blodtrycket, parathormon (PTH), aldosteron koncentrationen, Brain natriuretic peptide (BNP) och C-reaktivt protein (CRP). Observationsstudierna visade att D-vitaminbrist kan leda till hypertoni, hjärt -och kärlrelaterade sjukdomar och kardiohypertrofi. Enligt observationsstudierna är D-vitaminbrist en oberoende markör för ökad mortalitet. D-vitaminbrist visade sig även kunna leda till en längre sjukhusvistelse hos både HF patienter och övrig population. De upptäckte även att HF patienter i regel har lägre D-vitamin koncentration än övrig population.   Diskussion: De kliniska randomiserade studierna har många brister i sin studiedesign. Det är inte tillräckligt stora med enbart 23-100st deltagare. Alla deltagare hade ej en uttalad D-vitaminbrist från studiens början, effekt av behandling blir därför svår att utreda. Observationsstudierna har sina redan kända brister och det är svårt att utreda ett orsakssamband. Det har gjorts för få studier för att säkert kunna besvara frågan om D-vitamins koppling till uppkomst av hjärt- och kärlsjukdom. Ännu fler, större, längre och noggrannare studier behövs. D-vitamins verkningsmekanism i kroppen behöver också utredas vidare. Studierna visade på en viss koppling mellan D-vitaminbrist och risken att drabbas av hjärt-och kärlsjukdom. Även om vissa samband kan observeras så har denna eventuella effekt idag ännu inte kunnat bekräftas i kliniska studier. Då vetenskapliga bevis fortfarande saknas kan D-vitamintillskott ännu inte rekommenderas som behandling mot hjärt-och kärlsjukdom. / Background: Heart disease is the leading cause of death among people in the northern countries. It is also very common with vitamin D deficiency. The geographical position affects the availability of UVB radiation and people avoid sunlight because of the risk of getting malign melanoma and other types of skin cancer. New research have shown that vitamin D is very important for us and vitamin D deficiency may play a role in many diseases such as depression, infection, autoimmune and cardiovascular diseases. This particular subject is still unexplored and more research have to be done to investigate vitamin D role in these diseases. The Vitamin D recommended dose have been questioned for many years and the agencies have been raising the recommended dose and is still investigating the subject. Objective: The aim of this study is to investigate if vitamin D supplements may decrease the risk of heart failure (HF). Methods: This bachelor thesis is a literature review. Article search is made in the database PubMed in February 2017 by using the keywords “vitamin D/heart disease/heart failure”. Inclusion criteria were clinical, controlled, randomized trials on human and observation studies, written in English.  Results: Six studies were chosen for this bachelor thesis, three of the studies are clinical randomized and three of the studies are observation studies. The doses given in the clinical studies varies between 100-400 g/daily. The clinical studies did find some statistic significant reduced effect comparing baseline with after treatment with vitamin D in the systolic blood pressure, aldosterone, PTH, EF%, CRP and BNP. The observation studies did find a correlation between vitamin D deficiency and a decreased risk getting hypertension and cardio hypertrophy. They also observed that vitamin D deficiency was common in HF patients. The observation studies also found that vitamin D deficiency is an independent predictor of increased mortality in patients with HF.     Conclusion: In the clinical studies the population was small and the time for the treatment was highly limited only 4 or 6 months. The treatment dose of Vitamin D was not a standard dose because it varied between the studies which made it hard to compare the results. The observation studies have its known limitations. It is hard to tell if patients with HF have vitamin D deficiency because they spend more time inside than healthy people. May the sickness cause some reaction in the body that leading to vitamin D deficiency or does vitamin D deficiency cause HF. Because lack of good quality in these six studies they have failed to show convincing results and correlation between vitamin D deficiency and HF. It is necessary with larger controlled, study over long time, randomized trials to investigate whether vitamin D deficiency can cause heart failure. More research has to be done.

Bakgrund: Ungefär 2 % av Sveriges befolkning lider av hjärtsvikt, vilket motsvarar cirka 200 000 personer. Globalt är 26 miljoner människor drabbade av hjärtsvikt. Hjärtsvikt har en större inverkan på livskvaliteten än många andra kroniska sjukdomar. Patienterna påverkas både psykiskt, fysiskt och socialt. Prognosen för hjärtsviktspatienter är dålig, av nydiagnostiserade hjärtsviktspatienter avlider 23 % inom ett år. Hälso- och sjukvårdskostnaden för hjärtsviktspatienter uppgick till 7,7 miljarder kronor 2017, vilket motsvarade 2,7 % av Sveriges totala sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och en mixed method artikel. Resultat: Patienternas erfarenheter av att leva med hjärtsvikt kunde delas in i sex huvudkategorier: Copingstrategier, fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan, möte med hälso- och sjukvården samt patienters kunskap. Trots att hjärtsvikt är ett somatiskt sjukdomstillstånd, upplevde flera patienter att hjärtsvikten hade en omfattande inverkan på den psykiska hälsan. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar patienten på alla plan, och det är individuellt hur den drabbade upplever sin situation. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt, där vården utgår från den unika patientens berättelse och utformas i samråd med patienten, stärks egenvårdsförmågan och därmed även livskvaliteten. / Background: About 2 % of the Swedish population suffer from heart failure, which corresponds to about 200 000 people. Globally, 26 million people suffer from heart failure. Heart failure has a greater impact on the quality of life than many other chronic diseases. Patients are affected both mentally, physically and socially. The prognosis for heart failure patients is poor, 23 % by newly diagnosed heart failure patients will die within one year. Healthcare costs for heart failure patients amounted to SEK 7.7 billion in 2017, which corresponded to 2.7 % of Sweden's total healthcare costs. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: A literature review. Research articles has been collected from the Cinahl and PubMed databases. The results are based on 15 research articles, 14 qualitative and one mixed method article. Results: The patients’ experiences of living with heart failure could be divided into six main categories: Coping strategies, physical impact, psychiatric impact, social impact, meeting with health care and patient knowledge. Although heart failure is a somatic disease state, several patients experienced that the heart failure had an extensive impact on mental health. Conclusion: Heart failure has an impact on the patient in several ways, and it is individual how the affected person experiences his or her situation. By the healthcare staff applying a person-centered approach, where the care is based on the unique patient's story and is designed in collaboration with the patient, the self-care ability and thus also the quality of life is strengthened.

Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta. Syftet är att belysa hur distriktssköterskan/sjuksköterskan som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård upplever att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har genomförts i form av samtal med en öppen frågeställning. Resultatet visar att sjuksköterskan/distriktssköterskan upplever tillfredsställelse, frustration, beroende och osäkerhet. Distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser som berättats för oss i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning. Distriktssköterskans/sjuk-sköterskans kunskap är avgörande för vården av patienten med svår kronisk hjärtsvikt. För att säkerställa det resultat denna studie kommit fram till bör en större studie göras. Resultatet kan användas som ett led i att utveckla vården för den berörda patientgruppen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög mortalitet och förr eller senare uppstår behov av palliativ vård.  Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsbehov samt omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i palliativt skede. Metod: Den metod som användes var systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades. De granskades och huvudkategorier med underkategorier bildades. Resultat: De sex kategorier som framkom var; Brister i kommunikation, information och stöd; Existentiella; Dyspné; Fatigue och depression; Ångest och Minskad rörelseförmåga. Patienternas behov var symtomlindring, god omvårdnad och bättre kommunikation vid vård i livets slutskede. Konklusion: Distriktsköterskan fungerade som en länk åt patienten. Samarbete med andra professioner var önskvärt. Kunskap, information, symtomlindring och god vård spelade en viktig roll i omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt. De resultat som framkom ger en vägvisning om vilka faktorer som spelar roll för omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt i palliativt skede. / Background: Heart failure is a serious illness with high mortality and sooner or later arises the need for palliative care. The aim of this study was to describe the care needs and care measurses for patients with heart failure in a palliative stage. Method: the method used was a systematic literature study. Nine articles were included. They were reviewed then categories and subcathegories was formed. Results: The six categories that emerged were deficits in communication, information and support; Existential; Dyspnea; Fatigue and Depression; Anxiety and Reduced mobility. Patients’ needs where symptom relief, good care and better communication at the end of life. Conclusion: The districtnurse acts as a link to the patient. Cooperation with other professions is desirable. Knowledge, information, symptom relief and good care play an important role in the care of patients with heart failure. The result that emerged gives a guidance on which factors play an important role in care of patients with heart failure in the palliative phase.

Sammanfattning  Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom och ca 250 000 människor i Sverige är diagnostiserade med sjukdomen. Hur drabbade personer upplever sjukdomen i vardagslivet är viktigt för att kunna hjälpa dem så mycket som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats är genomförd av 13 resultatartiklar. Resultat: Två kategorier framkom vid analysarbetet, känslomässiga och kroppsliga förändringar. Upplevelser som kunde utläsas i resultatet var hopplöshet, frustration och depression, men också glädje över det friska livet de hunnit leva, trygghet i att ha någon nära och viljan att fortsätta trots begränsningar. Slutsatser: Hjärtsvikt genererar många blandade känslor. Fynden visar att det är viktigt för vården att kunna identifiera utmaningarna med att leva med hjärtsvikt. Detta för att kunna stötta och utbilda de drabbade personerna. Kunskap om symptom är en bemästringsstrategi som skapar trygghet.  Nyckelord: Hjärtsvikt, trygghet och otrygghet, begränsningar, Teori om planerat beteende. / Summary  Title: Peoples experiences of living with heart failure - a literature review.   Background: Heart failure is a public disease and about 250 000 people in Sweden are diagnosed with the disease. How affected people experience the disease in everyday life is important in order to be able to help them as much as possible. Aim: The aim was to describe persons experiences of living with heart failure Method: A qualitative literature review with an inductive approach. 13 articles was used for the result. Result: Two categories emerged during the analysis work, emotional and physical changes. Experiences that could be learned in the result were hopelessness, frustration and depression, but also joy for the healthy life that has been, security in having people close and the will to keep going despite of the limitations. Conclusion: Heart failure generate a lot of mixed feelings. The findings show that it is of great importance for the health care system to be able to recognize the challenges of living with heart failure. This is to be able to support and educate the affected people. Knowledge of the symptoms is a coping strategy that creates security.  Keywords: Heart failure, security and insecurity, limitations, Theory of Planned Behaviour.