Bakgrund: Hjärtsvikt är ett stort växande folkhälsoproblem som människor lider av världen över. Sjukdomen är progressiv och kräver livslång medicinsk behandling och ofta livsstilsförändringar. Att leva med en långvarig sjukdom som hjärtsvikt är komplext och kan innebära stora påfrestningar i det dagliga livet samt påtvingade begränsningar både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden kring personer med hjärtsvikt, där utbildning i egenvård är avgörande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av begränsningar hos personer som lever med hjärtsvikt. Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. En kvalitativ design användes och elva vetenskapliga studier analyserades systematiskt med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Resultatet visade att personers upplevelser av dessa begränsningar tar sig olika uttryck, samt påverkade det dagliga livet och livskvalitén i stor utsträckning. Slutsats: Denna litteraturstudie kan användas för att fördjupa förståelsen för personens upplevelser vilket skapar förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat. Det finns behov av vidare omvårdnadsforskning med fokus på hjärtsviktens svårighetsgrad kopplat till upplevelserna, för att kunna stödja och hjälpa personer med individuella, riktade insatser.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global och livslång sjukdom som medför symptom som förändrar livssituationen. Fysiska och känslomässiga påfrestningarna visar sig vara faktorer som försvårar vardagen. Samsjuklighet av andra sjukdomar är vanligt förekommande och bidrar till ökade risker att dö. Med hjälp av läkemedel och en förändrad livsstil kan symptomen lindras, öka livskvalitén, samt minska sjukhusinläggningar och mortalitet. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Utifrån relevanta indexord samt inklusions- och exklusionskriterier har lämplig data identifierats. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Patienter som lever med hjärtsvikt upplever fysiska begränsningar som reducerar deras förmåga att arbeta och utföra sociala aktiviteter. Det bidrar till social isolering och ett förändrat liv, vilket bidrar till negativa känslor. Existentiella tankar om liv och död uppdagas, som kan leda till depressiva symptom. De negativa känslorna kan hanteras med hjälp av acceptans från religion och socialt stöd vilket ökar patienternas livskvalité trots svår sjukdom. Slutsats: Hjärtsvikt medför fysiska och sociala begränsningar som hindrar patienter från att utöva aktiviteter. Social isolering och depressiva symptom uppdagas, vilket är faktorer som bidrar till lidande. Acceptans och socialt stöd visar sig göra sjukdomen mer hanterbar.

Hjärtsvikt drabbar i Sverige uppskattningsvis två till tre procent av befolkningen. Tillståndet är ingen sjukdom utan ett sammankopplat syndrom med flertalet olika påverkande faktorer. Hjärtsvikt är en vanlig orsak till sjukvårdsbesök samt återkommande vårdtillfällen inom slutenvård. Vid utredning och diagnostisering av hjärtsvikt är det viktigt med anamnes, samt provtagning och ultraljudsundersökning. Graden av hjärtsvikt klassificeras efter förmåga och ger en uppskattning av patientens tillstånd. Akut hjärtsvikt kan uppstå vid flertalet kardiovaskulära sjukdomar, exempelvis akut koronart syndrom. Hjärtsvikt kan inte botas, behandling syftar till att förstärka hjärtats pumpfunktion, samt lindra och behandla symtomen som uppkommer. Vanligast förekommande symtom är andningsrelaterade besvär vid ansträngning, i senare skede även i vila. Även sömn, trötthet, nedsatt fysisk kondition och utmattande symtom såsom vid fatigue. Mot bakgrund av detta kroniska tillstånd är det viktigt att akutsjuksköterskan utför omhändertagandet i enlighet med evidensbaserad omvårdnad och att patienten blir delaktig och får förståelse för sin egenvård. Syftet med denna studie var att beskriva påverkande faktorer avseende sömn, trötthet och fatigue hos patienter med hjärtsvikt utifrån ett akutsjukvårdskontext. Som metod genomfördes en litteraturöversikt för att kunna besvara syftet. Datainsamling av vetenskapliga artiklar genomfördes via databaser såsom PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Även manuell sökning gjordes. Totalt inkluderades 21 artiklar, alla etiskt prövade. Vid bearbetning av insamlad forskning kunde ett flertal teman urskiljas bland resultaten. Dessa syftade till ökad kunskap och förståelse för fysisk aktivitet och träning, trötthet och fatigue, egenvård med support från sjukvården. Forskningen var både kvalitativ och kvantitativ, denna mixade metod gav möjligheten att få svar på både fysiologiska faktorer som påverkar, samt även den upplevda känslan hos patienten med hjärtsvikt. Större andelen av insamlat material visade på sambandet mellan sömnproblem, trötthet, utmattning och fatigue, detta i korrelation med nedstämdhet och tyngdkänsla. Vid intervention påvisades positiva utfall avseende livskvalitet. Studiens slutsats visar på vikten av att se patienten med hjärtsvikt ur ett flerdimensionellt perspektiv. Det var av vikt för sjukvården att ha kunskapen om vilka faktorer som var utlösande och kunde förutspå vad som bidrog till trötthet och fatigue. Mot denna bakgrund kan en mer fördjupad förståelse uppnås och möjligheten till personcentrerad vård öka. / Heart failure affects approximately two to three percent of the population in Sweden. The condition is no disease but a linked syndrome with several different influencing factors. Heart failure is a common cause of medical care and recurring inpatient care. When examinating and diagnosing heart failure, it is important to have the medical history, as well as blood sampling and echocardiography. The degree of heart failure is classified according to ability and provides an estimate of the patient's condition. Acute heart failure may occur in most cardiovascular diseases, such as acute coronary syndrome. Heart failure can not be cured, treatment aims to strengthen the heart's pumping function, as well as relieve and treat the symptoms that occur. The most common symptoms are respiratory distress during exercise, later on even at rest. Also, tiredness, impaired physical fitness and exhausting symptoms such as fatigue. In view of this chronic condition, it is important that the emergency nurse performs the care in accordance with evidence-based nursing and that the patient becomes involved and understands his or her own care. The aim of this study was to describe the factors affecting sleep, tiredness and fatigue in patients with heart failure based on an emergency medical context. A literature review was conducted as method to answer the purpose. Data collection of scientific articles was carried out through databases such as PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Manual searches were also conducted. The total number of articles included was 21, all ethically approved. When processing collected research, a number of themes could be distinguished. These were aimed to increase knowledge and understanding of physical activity and exercise, tiredness and fatigue, self-care with support from the medical service. The research was both qualitative and quantitative, this mixed method gave the opportunity to respond to both physiological factors that affect, as well as the perceived feeling of the patient with heart failure. The results in the research showed the importance of identifying the patient with heart failure from a multidimensional perspective. The larger proportion of collected material resulted with the connection between sleep problems, tiredness, exhaustion and fatigue, in correlation with depression and feeling of burden. In intervention, positive outcomes were identified regarding quality of life. The conclusion of the review showed the importance for the medical care, to have knowledge of which factors were triggering and could predict what contributed to tiredness and fatigue. With this knowledge, a more in-depth understanding can be achieved and the possibility of person-centered care increases.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig och progressiv sjukdom som har invalidiserande symtom vilket påverkar patientens mående och livssituation negativt. Hjärtsvikt definieras som en otillräcklig hjärtminutvolym eller förhöjda fyllnadstryck med bevarad hjärtminutvolym. Vid försämrad hjärtfunktion ökar symtom, återinläggningar och lidandet för individen och är förenat med hög mortalitet. Vanliga symtom på hjärtsvikt är dyspné, ortopné, benödem och trötthet. Andra symtom som också förekommer dock inte lika omnämnda är nedsatt aptit och viktnedgång, förvirring, depression, dålig sömn, yrsel och koncentrationssvårigheter. Målen vid hjärtsvikt är att lindra de symtom som förekommer, förbättra personens livskvalitet, förhindra progress, minska behovet av vård på sjukhus samt öka livsförlängden. Simdax®. är ett läkemedel med den aktiva substansen levosimendan som ges intravenöst under 24 timmar och stärker hjärtats pumpförmåga. Simdax® har visats ge förbättrad hemodynamik och stärker hjärtats ejektionsfraktion samt minskar mortaliteten vid akut hjärtsvikt jämfört med annan inotrop behandling. Dock skiljer rutiner och rekommendationer av användandet av denna medicin sig åt på klinikerna i Sverige och enligt Socialstyrelsen behövs mer forskningsunderlag för vidare riktlinjer.  Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt upplever att behandlas regelbundet med Simdax®.  Metod: Vald metod innebar en kvalitativ, induktiv ansats. Information inhämtades via semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes på en klinik i södra Sverige.  Resultat: Alla forskningspersoner uttryckte en positiv effekt av att få regelbunden behandling med Simdax®. De beskrev lindring av symtom vilket gjorde att de mådde bättre både fysiskt och mentalt. Utöver symtomlindring upplevde forskningspersonerna att de inte längre hade behov av akuta återinläggningar i sjukvården till följd av försämring av sin hjärtsvikt vilket i sig var värdefullt för dem. De upplevda effekterna visade sig ha vidare positiv verkan att det ökade deras möjligheter att delta i aktiviteter som var betydelsefulla för dem. Forskningspersonerna upplevde även ett förbättrat humör som påverkade deras sociala situation positivt.  Slutsats: Regelbunden behandling med Simdax® upplevdes ge symtomlindring samt förbättring av fysisk och mental funktion. Således kunde detta vara en bra behandlingsregim för personer med hjärtsvikt i symtomlindrande syfte men även kunna minska risken för återinläggningar på grund av försämring.  Nyckelord: Simdax®, regelbunden, kronisk hjärtsvikt, upplevelse. / ABSTRACT  Background: Heart failure is a serious and progressive disease that has invalidating symptoms which adversely affects the patient's mood and life situation. Heart failure is defined as an insufficient cardiac output or elevated fill pressure with preserved cardiac output. In case of deterioration of cardiac function, symptoms, relapses and suffering to the individual increase and are associated with high mortality. Common symptoms of heart failure are dyspnea, orthopedics, oedema and fatigue. However, other symptoms that are not mentioned above are reduced appetite and weight loss, confusion, depression, poor sleep, dizziness and concentration difficulties. The goals of heart failure are to relieve the symptoms that occur, improve the quality of life, prevent progress, reduce the need for care in hospitals and prolong life. Simdax®. is a medicine with the active substance levosimendan given intravenously for 24 hours and strengthens the heart's pump capacity. Use of this has shown improved hemodynamics and strengthens the heart ejection fraction and reduces the mortality of acute heart failure compared with other inotropic treatment. However, routines and recommendations of the use of this medicine differ in the clinics in Sweden and, according to the National Board of Health, more research bases are needed for further guidelines.  Aim: The aim was to examine how patients with heart failure experience intermittent treatment with Simdax.  Method: Chosen method was qualitative, inductive approach through semi-structured interviews. Six interviews were conducted in southern part of Sweden.  Result: All interviewed expressed a positive effect of receiving regular treatment with Simdax®. They described relief of symptoms which made them feel better both physically and mentally. In addition to symptom relief, the participant felt that they no longer needed emergency reinstatement, which was valuable to them. The perceived effects also proved to have a positive effect that increased their ability to participate in activities that were important to them. They also experienced a better temper that had a positive effect om their social relations.  Conclusion: Regular treatment with Simdax® was found to provide symptom relief and improvements in physical and mental capacities. Thus, this could be a good treatment regimen for people with heart failure for symptomatic purposes but may also reduce the risk of rehospitalization due to deterioration.  Keywords: Simdax®, intermittent, chronic heart failure, experience.

Antalet personer som lever med hjärtsvikt ökar. Fatigue är ett av de vanligaste symtomen vid hjärtsvikt och kan beskrivas som en överväldigande fysisk, kognitiv och känslomässig trötthet som inte kan lindras med normala återhämtningsmetoder. Trots att fatigue har stor negativ påverkan på livskvalitet och egenvård uppmärksammas det sällan i lika stor utsträckning som övriga symtom vid hjärtsvikt. För att sjuksköterskor ska kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad till denna komplexa och växande patientgrupp krävs ökad kunskap om hur fatigue tar sig uttryck hos personer med hjärtsvikt. Syftet med denna studie var att beskriva förekomst av fem olika dimensioner av fatigue i relation till kön, NYHA-klass och EF-kategori hos personer med hjärtsvikt. Metoden för studien var kvantitativ, med en induktiv ansats och icke-experimentell design. Datainsamlingen utfördes med hjälp av The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI-20), en validerad enkät som identifierar fem olika dimensioner av fatigue; generell fatigue, fysisk fatigue, mental fatigue, minskad motivation och minskad aktivitet. Genom ett konsekutivt urval inkluderades 92 personer som besvarade MFI-20 i samband med ett besök på en dagvårdsmottagning för hjärtsvikt. MFI-20-enkäterna analyserades med hjälp av det statistiska mjukvaruprogrammet SPSS. Resultatet i denna studie visade att kvinnor uppgav signifikant högre nivåer av fatigue än män i tre av fem dimensioner. Oavsett kön uppgavs högst nivåer i dimensionen fysisk fatigue. Vidare indikerade resultatet att personer med högre NYHA-klass uppgav högre nivåer av fatigue och personer med HFpEF uppgav högre nivåer av fatigue än de med HFrEF. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver arbeta utifrån vetskapen om att fatigue är vanligt förekommande hos personer med hjärtsvikt, i signifikant högre nivåer hos kvinnor än hos män. Studiedeltagarna uppgav högst nivåer av fysisk fatigue, och omvårdnad och patientinformation behöver utformas därefter. Genom personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskor uppmärksamma fatigue och stötta varje person i dennes egenvård i takt med sjukdomsprogressionen. Rutiner och effektiva instrument behöver utvecklas för att kunna bedöma fatigue och utvärdera tillhörande omvårdnadsåtgärder. Vidare forskning krävs kring varför personer med bevarad pumpförmåga uppgett högre nivåer av fatigue än de med nedsatt pumpförmåga. / The prevalence of persons with heart failure is increasing. Fatigue is one of the most common symptoms of heart failure and can be described as an overwhelming physical, cognitive and emotional tiredness that is not relieved by normal recovery strategies. Despite the fact that fatigue has a negative impact on quality of life and self care, it rarely receives the same attention as other heart failure symptoms. To enable nurses to offer a patient- centered care to this complex and growing group of patients, increased knowledge concerning how fatigue is affecting persons with heart failure is needed. The aim of the study was to describe five dimensions of fatigue in relation to gender, NYHA-class and EF-category among persons with heart failure. The method of the study was quantitative, with an inductive approach and non- experimental design. Data collection was performed using The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI20), a validated questionnaire which identifies five dimensions of fatigue; general fatigue, physical fatigue, mental fatigue, reduced motivation and reduced activity. Through a consecutive sample 92 participants were included and answered MFI-20 during an visit at a heart failure outpatient clinic. The MFI-20 questionnaires were analyzed using the statistical software program SPSS. The result of this study showed that women reported significantly higher levels of fatigue than men in three out of five dimensions. Regardless of gender the highest levels were reported in physical fatigue. Furthermore the result showed that worse NYHA-categories was associated with higher levels of fatigue. Study participants with HFpEF reported higher levels of fatigue than participants with HFrEF. The conclusion is that nurses need to base their work on the knowledge that fatigue is a common symptom in persons with heart failure, with significantly higher levels in in women than in men. Study participants reported higher levels of physical fatigue, and nursing care and patient information should be designed accordingly. Through patient- centered care nurses can identify fatigue and support patient self care as the heart failure progress. Development of routines and effective instruments is needed to assess fatigue and evaluate nursing care, as well as further research concerning fatigue in persons with HFpEF.

Bakgrund Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom där hjärtats pumpförmåga är nedsatt och antalet drabbade stiger kraftigt med åldern. De vanligaste tecken på hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och svullnad, vilket leder till funktionshinder, social isolering och existentiella problem. Personer med hjärtsvikt upplever ett lidande i samband med deras tillstånd och behöver ofta vård inom slutenvården samt inom primära och kommunala vården. Sjuksköterskans professionella ansvar inkluderar därför omvårdnad och behandling vid olika hjärtsviktssymtom samt ett arbete mot att lindra patienters lidande. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod Designen som valdes var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga originalartiklar. Dessa har tagits fram genom databassökning i CINAHL och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet baseras på 18 kvalitativa artiklar för granskning och integrerad analys.  Resultat I dataanalys identifierades fem kategorier bestående av övergripande upplevelser av att leva med hjärtsvikt som ansågs betydelsefulla. Dessa kategorier var: upplevelser av fysiska begränsningar, upplevelser av emotionella påfrestningar, upplevelser av påverkan på det sociala livet, upplevelser av existentiella frågor och upplevelser av sjukvård och behandling. Majoriteten av personer med hjärtsvikt lider av olika fysiska och psykiska symtom. Även det sociala livet påverkas vilket ibland leder till att personerna isolerar sig. Slutsats Slutsatsen blev att upplevelser av att leva med hjärtsvikt berör fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Hjärtsvikt leder till minskad fysiska och sociala aktiviteter samt till känslor som rädsla, ångest och depression. Genom att förstå hur dessa personer påverkas av sin sjukdom kan sjuksköterskor möta individens behov på ett professionellt och personcentrerat sätt och utföra bra och säker omvårdnad. / Background Heart failure is a chronic disease which disables the heart’s ability to pump blood. It oftenstrikes elderly people. The most common symptoms for heart failure are fatigue, breathlessness and swelling. Furthermore, other indirect consequences of heart failure can include disabilities, social isolation and existential problems. People with heart failure often experience great suffering in their state of condition. Therefore, individual with heartfailure often require institutional care as well as primary care and regional care. A nurse’sprofessional responsibilities therefore includes care and treatment of symptoms of heartfailure, but also one’s ability to ease the suffering of the patients. Aim The aim was to illustrate the experiences of the patients that are living with heart failure. Method The chosen design was a literature review where original scientific articles were included. These articles were found through searches in databases PubMed and CINAHL. Only qualitative articles were included in this work after passing thorough reviews of the qualities. These 18 articles were analyzed with the method of integrated analysis. Results Five different categories were discovered in the data analysis that consisted of overall experiences of living with heart failure and were therefore considered as significant. These categories were: experiences of physical limitations, experiences of mental stress,experiences of the disease’s effect to social life, experiences of existential issues andexperiences of care and treatment. Most people with heart failure suffer from various physical and mental symptoms. Moreover, the social life may get affected and therefore they tend to isolate themselves. Conclusions The results have illustrated that heart failure leads to reduced physical and social activities but also that it leads to fear, anxiety and depression. It is therefore of the utmost interest for the nurse to understand how these people are affected by the aspects of their condition. Toconclude, by understanding the patients, the nurses may meet the individual’s needs in aprofessional and personal manner and perform a top level and safe care simultaneously.

Bakgrund Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65 år läggs in på sjukhus och orsakar ofta stort lidande med sänkt livskvalitet som följd. Hjärtsvikt uppstår när hjärtats pumpförmåga inte försörjer vävnaderna i kroppen med tillräcklig mängd blod. Dödligheten är hög men går att förebygga genom egenvård som görs för att bibehålla eller förbättra hälsan som till exempel god nattsömn, hygien, hälsosam kost och motion. Genom att stärka och möjliggöra egenvården är det lättare för patienter att leva med kronisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa vad som stärker och möjliggör utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod Studien är en litteraturöversikt som baserades på 15 artiklar. Dessa återfanns i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan åren 2011–2019. Artiklarna analyserades genom integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i kategorier efter huvudsakligt innehåll. Resultat I resultatet framkom att patienter med hjärtsvikt kunde bibehålla livskvaliteten med olika handlingar och med motivation att utföra egenvård. Patienterna blev stärkta när de kände sig inkluderade i vården och delaktiga i besluten kring sin sjukdom. Stöttning från sjukvård och närstående gav upplevelsen av både frihet och autonomi. Slutsats Vård och omsorg samt tekniska hjälpmedel behöver anpassas efter patientens unika behov och kunskap. Andra omständigheter som kan motivera patienter med hjärtsvikt är hens grundinställning till livet, sociala nätverk samt förmågan att acceptera sjukdomen och den nya livssituationen. / Background Heart failure is the most common cause for people over the age of 65 being admitted to hospitals and often causes great suffering with a reduced quality of life. Heart failure occurs when the heart's pumping capacity does not supply the tissues of the body with sufficient blood. Mortality is high but can be prevented through self-care that is done to maintain or to improve health such as good night's sleep, hygiene, healthy diet, and exercise. By strengthening and enabling self-care, it is easier for patients to live with chronic illness. Aim The aim was to illustrate what strengthens and enables self-care in patients with heart failure. Method The study is a literature review that was based on 15 articles. These were found in the databases CINAHL and PubMed and were published between the years 2011-2019. The articles were analyzed through integrated analysis, quality checked and sorted into categories according to main content. Results The results showed that patients with heart failure could maintain the quality of life with different actions and motivation to perform self-care. Patients were strengthened when they felt included in the care and became involved in decisions about their disease. Support from healthcare and informal caregivers provided an experience of both freedom and autonomy. Conclusions Care as well as technical aids need to be adapted to the patient's unique needs and knowledge. Other circumstances that can motivate patients with heart failure include the patient's basic attitude to life, social networks, and the ability to accept the disease and the new life situation.

Kronisk hjärtsvikt är en progressiv och allvarlig sjukdom och har symtom som påverkar personernas livskvalitet negativt. Försämring i hjärtsvikt medför en ökad mortalitet samt återinläggningar på sjukhus. De vanligaste symtomen som uppstår är bland annat dyspné, trötthet och ödem. Målet med hjärtsviktsbehandlingen är att lindra symtom, förbättra livskvalitet, förhindra progress, minska behovet av sjukhusvård, samt förlänga överlevnaden. Behandlingen av hjärtsvikt består av den icke farmakologiska behandlingen som syftar till egenvård samt den farmakologiska behandlingen. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att undervisa och stötta personen genom att hitta strategier för egenvård. När den medicinska grundbehandlingen för hjärtsvikt inte är tillräcklig kan behandling med Simdax® bli aktuell. Simdax® är ett läkemedel med den aktiva substansen levosimendan som vanligtvis ges som en infusion under 24 timmar och förbättrar hjärtats pumpförmåga. Behandling med Simdax® har visat sig minska symtom och mortalitet samt förbättrar hemodynamiken och stärker hjärtats ejektionsfraktion. Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt upplever sin livskvalitet före och efter behandling med Simdax®. Som metod valdes en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Informationen inhämtades via semistrukturerade intervjuer. Totalt åtta intervjuer genomfördes på tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas i sin helhet. Texten analyserades enligt en manifest innehållsanalys, då man ser till det som direkt uttrycks i transkriberingen. Meningsenheter arbetades fram som sedan kondenserades, kodades och sorterades in i fem subkategorier, deltagarnas definition av livskvalitet, längtan efter social samvaro, begränsningar i det dagliga livet, behandlingens betydelse och fysisk aktivitet och ork. Subkategorierna resulterade i två kategorier, upplevd livskvalitet före behandling och livskvalitetens betydelse efter behandling. De flesta deltagarna upplevde en positiv effekt av att få regelbundna behandlingar med Simdax®. Deltagarna uttryckte att behandlingen med Simdax® bidrog till återinläggningarna i sjukvården minskade vilket skapade en trygghet hos dem. Alla deltagare uttryckte att lindring av symtomen bidrog till att de mådde bättre fysiskt samt att de hade ork att utföra vardagsaktiviteter samt umgås med familj och vänner. Simdax® behandling som helhet upplevdes ha god effekt och bidrog till ökad livskvalitet. Regelbundna behandlingar med Simdax® upplevdes öka livskvaliteten med minskade symtom kortare sjukhusvistelser och förbättrad ork. Behandlingen av kronisk hjärtsvikt ska i första hand förbättra personens livskvalitet, i enlighet med vårt resultat skulle Simdax® behandling kunna ges till fler personer än vad som ges idag.

SAMMANFATTNING Hjärtsvikt är ett livslångt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet hos patienten. Trots att behandlingen vid hjärtsvikt har utvecklats och förbättrats de senaste åren, ökar antalet patienter som drabbas av hjärtsvikt. Egenvård har en betydande roll vid behandling av hjärtsvikt, vilket ställer höga krav på patientens följsamhet till egenvårdsåtgärder. Egenvård vid hjärtsvikt omfattar åtgärder för att bibehålla hälsa och välbefinnande trots kroniskt sjukdomstillstånd. Egenvårdsåtgärder innefattar följsamhet till medicinering, kost, motion samt monitorering av symtom som kan tyda på försämring av tillståndet. Bristande följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt kan leda till nedsatt livskvalitet och ökad andel av återinläggningar på sjukhus. Syftet med studien var att undersöka patienters följsamhet till egenvårdsåtgärder vid hjärtsvikt, med frågeställningen att undersöka om det fanns någon statistisk skillnad mellan följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt och bakgrundsvariablerna kön, ålder, civilstatus samt antal år med diagnosen hjärtsvikt. En kvantitativ ansats tillämpades i studien och en enkätundersökning genomfördes med egenvårdsenkäten "Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt". Bakgrundsvariabler lades till i enkäten. Av totalt 72 tillfrågade patienter på utvald hjärtsviktsmottagning besvarade 55 patienter (76 %) enkäten. Resultatet visade att 53 (96 %) av patienterna med hjärtsvikt som deltog i studien hade hög följsamhet till sin läkemedelsbehandling. Resultatet visade även att följsamhet till begränsat dagligt vätskeintag var hög då 36 (65 %) av studiens deltagare var följsamma till påståendet. Endast 22 (40 %) av studiens deltagare hade hög följsamhet till regelbundet fysisk aktivitet. De manliga deltagarna motionerade regelbundet i statistisk signifikant högre grad än de kvinnliga deltagarna då 18 (53 %) av männen och fyra (19 %) av kvinnorna motionerade regelbundet (p<0,05). Patienter med hjärtsvikt har hög följsamhet till läkemedelsbehandling men låg följsamhet till de livsstilsförändringar som krävs. Att informera mer om betydelsen av den icke- farmakologiska behandlingen vid patientbesöken kan bidra till ökat intresse för egenvård och livsstilsförändringar hos patienten. Mer fokus bör läggas på betydelsen av fysisk aktivitet vid hjärtsvikt, särskilt hos den kvinnliga populationen med hjärtsvikt. Om begränsningar föreligger hos kvinnor med hjärtsvikt, i form av andra samtidiga sjukdomar och hög ålder, är det av stor vikt att vårdpersonalen identifierar dessa begränsningar. Detta för att hjälpa patienten att utöva någon form av fysisk aktivitet regelbundet.

Bakgrund Hjärtsvikt har definierats som en global pandemi då det drabbar miljontals människor världen över. Samtidigt som prevalensen kommer öka dramatiskt med en växande äldre befolkning är prognosen för hjärtsvikt fortfarande dålig och ofta sämre än många cancerdiagnoser. Efterlevnad av egenvård vid hjärtsvikt är en viktig faktor för lyckad behandling, undvika försämring i sitt sjukdomstillstånd och minska dödligheten. Ändå är efterlevnaden av egenvård bland hjärtsviktspatienter låg. Syfte Syftet med studien var att undersöka faktorer som främjar egenvården hos patienter med hjärtsvikt. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som studiedesign med 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ metodansats inkluderade från CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades genom Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. En integrerad dataanalys av resultatet gjordes i tre steg. Resultat Från de 15 vetenskapliga artiklarna som inkluderades hittades två huvudteman; Stöd och Personliga förmågor. Resultatet visade att kunskap om hjärtsvikt, socialt stöd från familj och vårdpersonal samt stärkande personliga egenskaper var de mest centrala faktorerna i det som främjade egenvård. Slutsats Den här litteraturöversikten visade att egenvård hos patienter med hjärtsvikt kan främjas genom att öka deras kunskap, ge stöd utifrån behov samt ta vara på varje individs personliga förmågor och stärka dessa. Den sammanställda kunskapen i den här litteraturöversikten är viktig för hälso- och sjukvården för att skapa sig en förståelse om svårigheterna med att utföra egenvård och på så sätt kunna implementera personcentrerade stödinsatser, vilka kan främja egenvård hos patienten. / Background Heart failure (HF) has been defined as a global pandemic since it affects millions of people over the world. While its prevalence is going to drastically increase over the next years due to a growing aging population the prognosis for heart failure is still poor and often worse than many forms of cancer. Adherence to self-care in HF is crucial for successful treatment, avoid impairment and reduce mortality. Yet adherence to self-care in HF patients remains poor. Aim The aim of this study was to examine factors that promote self-care in HF patients Method Non-systematic review as study design, 15 research articles with qualitative and quantative method were included from the databases CINAHL and PubMed. The articles were then reviewed through Sophiahemmet University assessment basis of scientific classification and quality. An integrated data analysis of the result was done in three steps. Results From the 15 research articles included two main themes emerged; Support and Personal capacities. The result showed that heart failure knowledge, social support from family and health care professionals and strengthening personal characteristics was the most central (main) factors in promoting self-care. Conclusions This literature review showed that self-care in HF patients can be promoted through enhanced knowledge, support based on individual needs, and to use the benefit of personal capacities within each individual and strengthen these. The compiled knowledge of this literature review is important for health care professionals, to create an understanding of the difficulties with perform self-care so they can implement person-centred support, which can promote self-care in patients.