Background: Heart failure causes great suffering and costs for the society each year. Structured care of patients with heart failure can improve treatment, reduce hospitalization and increase quality of life. Patients with heart failure who are compliant can maintain health and well-being to a greater extent but requires patient education. Aim: The aim of the study was to investigate whether patients with heart failure, at an HF outpatient clinic, have high compliance with recommended self-care actions. The study also investigate statistical differences between sex, education level and marital status amongst participants with high compliance. Method: A quantitative approach was used, where patients´ self-care ability was measured using the European Heart Failure Self-Care Behaviour Scale (EHFScBS). Sixtyfour patients were asked for participation and 46 approved (72%). Result: The result showed low compliance with self-care actions in general. The claims regarding medication and limited fluid-intake showed high compliance. Among the participants with high compliance, four statistical differences (p ≤0.05) were identified regarding gender, marital status and education level. The results are in part consistent with previous research, showing that, despite education strategies, it may be difficult for HF-patients to deal with their own self-care. Conclusion: Based on the fact that patients with HF show low compliance with self-care actions, knowledge about different factors affecting the self-care ability in order to provide optimal care for each individual patient is of importance. EHFScBS used in the study can also be used as a measuring instrument for heart failure in the HF-outpatient clinic. / Bakgrund: Hjärtsvikt orsakar stort lidande och kostar samhället stora belopp varje år. Ett strukturerat omhändertagande av patienter med hjärtsvikt kan förbättra behandling, minska antalet sjukhusinläggningar och ge ökad livskvalitet. Patienter med hjärtsvikt som är följsamma till egenvårdsråd kan i högre grad bibehålla hälsa och välbefinnande. För att uppnå detta krävs patientutbildning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om patienter med hjärtsvikt, vilka regelbundet följs upp på hjärtsviktsmottagning, har hög följsamhet till rekommenderade egenvårdsråd. Studien avsåg också att undersöka om det fanns några statistiska skillnader mellan kön, utbildningsnivå och civilstatus vad gäller hög följsamhet till egenvårdsråd. Metod: En kvantitativ ansats tillämpades där patienternas egenvårdförmåga mättes med Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt (EHFScBS). 64 patienter tillfrågades om deltagande och 46 av dessa valde att delta (72%). Resultat: Resultatet av studien visade låg följsamhet till egenvårdsråd överlag. Endast för påståendena med avseende på medicinering och begränsat vätskeintag påvisades hög följsamhet. Bland de deltagare som hade hög följsamhet påvisades fyra statistiska skillnader (p ≤ 0,05) med avseende på kön, civilstatus och utbildningsnivå. Resultaten överensstämmer till viss del med tidigare forskning som påvisat, att det trots utbildningsstrategier kan vara svårt för hjärtsviktspatienter att sköta sin egenvård. Slutsats: Utifrån att patienter med hjärtsvikt har låg följsamhet till egenvårdsråd är det viktigt att som vårdgivare ha kännedom om olika faktorer som påverkar egenvårdsförmågan för att kunna erbjuda varje enskild patient ett så optimalt omhändertagande som möjligt. Egenvårdsskalan (EHFScBS) som använts i studien kan med fördel användas som ett mätinstrument på hjärtsviktsmottagningar.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global folkhälsosjukdom som berör både fysiska och psykiska aspekter. Symtomen skapar begräsningar i vardagen och påverkar livskvalitén. Hjärtsvikt är en oförutsägbar sjukdom som inte kan botas men symtomen kan lindras med hjälp av medicinering, behandling och underhåll av egenvård. Syfte: Att beskriva personers erfarenhet av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En kvalitativ metod användes med induktiv ansats där tolv kvalitativa artiklar granskades och analyserades i fem steg enligt Friberg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat påvisade att egenvård vid hjärtsvikt var komplext och krävde stora förändringar i vardagen. Information upplevdes som bristfällig och påverkade resultatet av egenvården. Olika former av drivkraft identifierades för att utföra egenvård där rädsla var en huvudsaklig motivationsfaktor. Resultatet presenterades i två teman: Utföra egenvård för att kvarhålla hälsa och utföra egenvård för att bibehålla sin självständighet. Slutsats: Det visade sig att personerna upplevde svårigheter i att utföra egenvård på grund av brist på information och kunskap. Komplexiteten i egenvårdsåtgärderna skapade individuell tolkning av instruktionerna. Det orsakade instabilitet i den balans som, enligt Orem, krävs för att upprätthålla egenvård. / Background: Heart failure is a disease prevalent throughout the world's population and affect both physiological and psychological aspects. Symptoms of heart failure limit the person’s quality of life and lead to a negative effect on the person’s general well-being. Heart failure is an unpredictable disease that can not be cured. The symptoms can be alleviated through medication, treatment and self-care maintenance. Aim: To describe people’s experiences of performing self-care when living with heart failure. Method: A qualitative method was used with an inductive approach where twelve articles were reviewed and analysed using the five steps approach according Friberg. Findings: Self-care was complex and required a lot of adjustments to their daily lives. A lack of information was experienced among people living with heart failure. Different aspects of motivation to perform self-care were identified with fear being a major contributing factor. The result was presented in two main themes: Perform self-care to maintain health and perform self-care to maintain autonomy. Conclusion: People were found to experience difficulties in performing self-care due to a lack of information and knowledge. The complexity of self-care actions and the room for individual interpretation caused incomplete self-care maintenance strategies. It caused disruption to the balance that is required to maintain self-care according to Orem.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och allvarlig sjukdom som kan få stora konsekvenser för personers hälsa. För att kunna ge personcentrerad vård, lindra lidande och underlätta vardagen för patienter med hjärtsvikt behöver sjuksköterskor få kunskap om hur det är att leva med sjukdomen. Hänsyn behöver tas till hela människan och till olika typer av lidande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i vardagen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga studier med kvalitativ design. Analysen av studierna baserades på Fribergs femstegsmodell och gjordes med en induktiv ansats. Resultat: Tre övergripande teman identifierades: Begränsningar i vardagen, Social inverkan och Förändrade känslor. Slutsats: Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt medför lidande i olika dimensioner. Förståelse för detta är värdefullt i sjuksköterskors utformning av omvårdnad vid hjärtsvikt. Omvårdnaden bör fokusera på att hjälpa patienter hantera de upplevelser som sjukdomen ger upphov till. / Background: Chronic heart failure is a common and severe illness which can have major consequences to a person's health. To be able to give patients a person centered care, ease suffering and facilitate everyday life for patients with chronic heart failure, nurses need knowledge of what it is like to live with heart failure. Nurses need to take regard to the whole person and different aspects of suffering. Aim: To describe patients' experiences of living with chronic heart failure in everyday life. Method: A literature review of scientific papers with a qualitative design. The analysis was based on Friberg’s five step model and was carried out with an inductive approach. Results: Three general themes were identified: Limitations in everyday life, Social impact and Changed emotions. Conclusion: The experience of living with heart failure involves suffering in various dimensions. These understandings are valuable in the design of nursing interventions in heart failure. Nurses should focus on helping patients to handle the experiences caused by heart failure.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar som orsakar stort lidande för patienter. En grundläggande del i behandlingen av hjärtsvikt är det arbete som patienten själv utför för att uppnå hälsa och välbefinnande vilket kallas egenvård. Bristande sjukdomsinsikt och otillräcklig följsamhet till egenvården leder ofta till att patienter blir försämrade och tvingas få inneliggande vård. E-Hälsa ses som en möjlig lösning för att effektivisera och underlätta egenvården. Digitalisering av vården kan dock påverka vårdrelationen och upplevas frustrerande av patienter. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av e-Hälsa som stöd i egenvården av hjärtsvikt. Metoden som tillämpades är en litteraturöversikt enligt Friberg och baserades på fem kvantitativa studier, fyra kvalitativa studier samt fyra studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplevde e-Hälsa som ett stöd i egenvården med vissa reservationer. Patienterna såg både möjligheter och hinder med digitaliseringen vilket blev huvudteman i resultatet. Respektive huvudteman följdes av tillhörande subteman delaktighet i vården, stärkt självkänsla och ökad självständighet, ökad livskvalité och förbättrad egenvård samt personrelaterade faktorer och förutsättningar, skilda åsikter om ansvar, inställning till teknik och bristande teknik och ej anpassad utrustning. I diskussionen reflekteras det om patienternas skilda erfarenheter av e-Hälsa och hur utvecklingen av e-Hälsoverktyg bör fortsätta för att målen ska uppnås. Vidare diskuteras sjuksköterskans viktiga roll i arbetet kring implementering av e-Hälsa och att stor vikt bör läggas vid en en patientcentrerad jämlik vård.

Bakgrund: I Sverige är cirka 1-2% av befolkningen drabbade av kronisk hjärtsvikt. Hjärtsvikt är idag, bland personer över 65 år, den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning och mortaliteten är hög. Den årliga mortaliteten vid svår hjärtsvikt beräknas till cirka 40-50%. Hjärtsviktspatienterna vårdas på många olika avdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter på olika vårdinstanser. För att kunna ge bra omvårdnad krävs en förståelse för patienternas upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur vuxna patienter med kronisk hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från tre olika databaser, alla med inriktning på omvårdnad. Artiklarna analyserades med metoden innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier och 12 underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: Fysisk påverkan; Psykisk påverkan; Social påverkan och Att utveckla strategier. Konklusion: För att sjuksköterskan ska kunna ge bästa möjliga individanpassade vård krävs en förståelse för patientens upplevelse av sitt dagliga liv med hjärtsvikt. Andfåddhet och trötthet påverkade i stor grad patienternas dagliga liv. Dessutom påverkades de både psykiskt och socialt av sin sjukdom. Resultatet visade också att deltagarna utvecklade fysiska och psykiska strategier för att kunna anpassa sig till det nya livet med hjärtsvikt samt att deras spiritualitet hjälpte dem hantera livet med hjärtsvikt. Det är av stor vikt att sjuksköterskan förstår patientens upplevelse för att kunna tillgodose patientens alla behov. / Background: In Sweden about 1-2 % of the population suffers from chronic heart failure. Heart failure is today the most common cause for hospitalization among people over 65 years and it has a high mortality rate. The annual mortality rate for severe heart failure is estimated to be about 40-50%. The heart failure patients are cared for in many different types of wards, which means that the nurse might encounter these patients at various health care facilities. In order to provide good nursing care, an understanding of patients' experiences of living with heart failure is required.Aim: The purpose of the study was to describe how adult patients with chronic heart failure experience their daily lives.Method: A literature review based on 12 scientific articles with qualitative study design. The articles were located using three different databases, all focusing on nursing. The articles were analyzed with content analysis. Result: Four main categories and 12 subcategories where identified. The main categories were: Physical impact; Psychological impact; Social impact and Developing strategies. Conclusion: In order for the nurse to provide the best possible individualized care, an understanding of the patients experience of their daily life with heart failure is required. Shortness of breath and fatigue greatly affected patients daily lives. In addition, they were mentally and socially affected by their illness. The results also showed that participants developed physical and mental strategies to adapt to the new life with heart failure, their spirituality also helped in coping with their new life with heart failure. It is very important that the nurse understands the patients experience in order to meet the patients every need.

Bakgrund: Cirka 200 000 personer i Sverige uppskattas leva med symtom på hjärtsvikt. Risken för hjärtsvikt ökar med åldern och uppskattningsvis 10% av befolkningen över 80 år har hjärtsvikt. Hjärtsviktspatienter rapporterar att de har lägre livskvalitet och lider av psykiska besvär i högre utsträckning än de utan hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Allmän litteraturstudie på kvalitativ forskning med Polit och Becks niostegsmodell. 11 artiklar inkluderades och alla bedömdes ha hög eller medelhög kvalitet. Resultat: Sex huvudteman och sex subteman framkom: Uppfattning om livet – förändrad inställning till livet, begränsningar i livet; Förändrade relationer och livssituation – familj och vänner, livsvillkor; Känslomässiga förändringar – positiva känslor, negativa känslor; Upplevelsen av egenvård; Tankar om framtiden och Upplevelser av vården. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar alla delar av livet både praktiskt och emotionellt. Deltagarnas sociala och ekonomiska status påverkades av sjukdomen. Många kände ångest och oro över sin sjukdom och upplevde behandlingen som påfrestande. De upplevde också begränsande fysiska symtom. Deltagarna lärde sig leva med sin sjukdom men det krävde god sjukvård. För att kunna genomföra egenvård behövdes ett bra samarbete med vårdpersonal. Ökad förståelse kan leda till effektivare interventioner och därmed förbättrad livssituation hos hjärtsviktspatienter och lägre samhällskostnader.Nyckelord: Kronisk hjärtsvikt, patientupplevelse, livssituation / Background: Approximately 200 000 people in Sweden have symptoms of heart failure. The risk of getting heart failure increases by aging and about 10% of the population over the age of 80 have heart failure. Patients with heart failure report lower quality of life and experience psychological difficulties.  Aim: To describe the experience of living with chronic heart failure. Method: Literature based review of qualitative research following Polit and Beck’s flow of tasks in a literature review. Eleven articles were included, and the quality was deemed as high or moderate.Results:  Six themes and six sub themes were found. Perception of life - adjusted attitude to life, limitations in life; Changes in relationships and situation in life - Family and friends, living conditions; Emotional changes - positive emotions, negative emotions; Experience of self-care; Thoughts regarding the future and Experiences from health care.  Conclusion: Heart failure affects all parts of life, both the practical and the emotional parts. The participant’s social and economic status were affected by the disease. Many experience anxiety and worry about their health and the treatment was stressful. They also experienced physical limitations. They learned how to live with their condition, but good health care was needed. Self-care required a good collaboration with healthcare professionals. Increased understanding for the patient experience can lead to better life situations and less economic burden.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och orsakar ett stort lidande hos drabbade personer. Egenvården vid hjärtsvikt är av stor vikt för att främja hälsa och välmående där individen själv utför dessa åtgärder. Brist i egenvården då individen saknar motivation eller har en otillräcklig sjukdomsinsikt kan leda till en försämring av tillståndet. eHälsa kan vara en möjlighet att underlätta egenvården. eHälsa kan också förbättra kommunikationen mellan individ och vårdgivare. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med hjärtsjukdom upplever eHälsa som stöd för egenvård. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Litteraturöversikten baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen utfördes med Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Resultatet visade att personerna med hjärtsvikt upplevde eHälsa som ett stöd i egenvården. Resultatet visade även att det fanns vissa tekniska hinder vid användandet av eHälsa. Resultatet baserades på tre teman upplevelse av att vara delaktighet i sin egen vård, upplevelse av tekniken och upplevelse av vårdrelationen med följande subtemankunskap/medvetenhet, motivation, autonomi, hanteringen av tekniken, teknikrädsla och kommunikation till och från vårdgivare. Slutsats: Det framkom i studien att eHälsa är ett stort stöd i individernas egenvård även vid en begränsad kunskap om tekniken. eHälsa bidrog till en ökad motivation och en förbättrad kunskap för individerna för bibehålla en god hälsa. De brister som resultatet visade berodde på tekniska problem och det är därför viktigt att anpassa eHälsan utifrån varje individs behov.

Bakgrund: Med ökande medelålder i befolkningen ökar också förekomsten av hjärtsvikt. Internationella studier har visat att gruppen patienter med hjärtsvikt ökar globalt och beskrivs mer eller mindre som en “epidemi”, som tycks fortsätta öka. Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som visat sig vara både progressiv och fysiskt diskvalificerande för patienten. Att kunna erbjuda god vård i hemmet som ökar och optimerar hälsan för patienten ter sig vara en stor utmaning för sjukvårdspersonal då hjärtsvikt är en oförutsägbar sjukdom.  Motiv:  Hjärtsvikt är komplext, problematiskt och det kräver stor kompetens av sjukvårdspersonal. Genom att tillvarata sjuksköterskors erfarenheter av att vårda denna patientgrupp i hemmet kan ökad kunskap erhållas som förhoppningsvis kan bidra till ökad livskvalitet för patienter med hjärtsvikt som vårdas i hemmet.   Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och behandla patienter med hjärtsvikt i hemmet. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade med hemsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjutexten.  Resultat: Fyra  huvudteman med 12 understödjande subteman framkom i resultatet. Tema 1: Att ha ett ansvarsfullt och meningsfullt arbete. Tema 2: Att sträva efter att möjliggöra att leva sitt liv hemma trots hjärtsvikt. Tema 3: Att ha bristande förutsättningar för sitt arbete. Tema 4: Att arbeta i team  Konklusion: Att arbeta med hjärtsviktspatienten i hemmet visar vara både utmanande och svårt då sjukdomen är komplex och snabbt kan förändras och försämras. Dock finns en mängd omvårdnadsåtgärder som kan förbättra patientens livskvalitet och upplevelse av hälsa trots sjukdom. Att inkludera familjen som en enhet visade sig vara av stor vikt för patientens livskvalitet. Sjuksköterskor känner stor tillfredsställelse i sitt arbete genom att göra gott för patienten. / Background: With increasing average age in the population, the incidence of heart failure also increases. International studies have shown that the group of patients with heart failure is increasing globally and describes more or less as an "epidemic", which seems to continue increasing. Living with heart failure is a clinical syndrome that has been shown to be both progressive and physically disqualifying for the patient. Being able to offer good care that increases the health of the patient seems to be a challenge for healthcare professionals, as heart failure is an unpredictable disease. Motive: Heart failure is complex, problematic and requires a great deal of expertise from healthcare professionals. By utilizing nurses' experiences of caring for this group of patients, increased knowledge can be available and can hopefully contribute to an increased quality of life for patients with heart failure in homecare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experiences of caring for and treating patients with heart failure at home. Methods: Eight semi-structured interviews were conducted with nurses who worked with home health care. A qualitative content analysis was chosen to analyze the interview texts.  Result: Four main themes with 12 supporting sub-themes appeared in the results. Theme 1: Having a responsible and meaningful job. Theme 2: To strive to make it possible to live one's life at home despite heart failure. Theme 3: Having lack of conditions for their work. Theme 4: Working in teams Conclusion: Working with heart failure patient at home proves to be both challenging and difficult as the disease is complex and can quickly change and deteriorate. However, there are a number of nursing measures that can improve the patient's quality of life and experience of health despite illness. Working to include the family as a unit proved to be of great importance for the patient's quality of life. Nurses feel great satisfaction in their work by doing good for the patient.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem med symtom som ökar risken för lidande och dödlighet. Egenvård är en behandlingsmetod som används hos individer med hjärtsvikt för att uppnå symtomförbättring och ökad livskvalitet. Forskning visar att vårdpersonal och närstående upplever bristfällig omvårdnad kring egenvården. Därmed är det viktigt att undersöka hur individer med hjärtsvikt upplever egenvård. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva individers upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: Kvalitativ, allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. Resultat: Fem teman identifierades: “att följa råden om egenvård var svårt”; “motivation till att utföra egenvård ökade vid hälsoförbättring”; “egenvård utfördes för att förhindra sjukdomens påfrestningar på närstående”; “egenvården var emotionellt påfrestande”; “en god relation till vårdpersonalen motiverade till att utföra egenvård”. Rekommendationerna kring egenvård upplevdes svåra att följa speciellt vid anpassning till nya levnadsvanor och ny livssituation. Tecken på symtomförbättring, att bli fri från sjukdomens begränsningar och uppnå bättre hälsa, ökade motivationen. Känslan av att belasta närstående, var en annan anledning som ökade motivationen till att utföra egenvård. Egenvården förde med sig emotionella påfrestningar i form av oro och stress. En god relation till vårdpersonal ökade motivationen till att utföra egenvård, som ett resultat på god personcentrerad vård. Slutstats: Denna litteraturöversikt visar att egenvård är svår att följa och utföra, speciellt vid anpassning till nya levnadsvanor och livssituation, med emotionella påfrestningar som följd. Närstående och viljan till bättre hälsa, ökar motivationen till att utföra egenvård. Personcentrerad vård är grundläggande och betydelsefull för att uppnå målen med egenvård. / Background: Heart failure is a global health problem with symptoms that increase risk of suffering and mortality. Self-care is used as treatment for individuals with heart failure to achieve symptom improvement and increased quality of life. Research shows that healthcare professionals and peers experience inadequacies related to self-care. Therefore, it is important to explore how individuals experience self-care. Aim: The aim of this literature overview was to describe the experience of self-care in individuals with heart failure. Method: Qualitative, general literature overview with descriptive design. Result: Five themes were identified: “following recommendations on self-care was difficult”; "motivation to perform self-care increased with health improvement"; "self-care was performed to prevent burden on peers"; "self-care was emotionally straining"; "a good relationship with healthcare professionals motivated to perform self-care". Self-care recommendations were found difficult to follow, especially when adapting to a new lifestyle and situation. Signs of symptom improvement, desire to be free from the limitations of the disease and desire to achieve better health, increased motivation. The feeling of burden relatives was another reason that increased motivation to perform self-care. Self-care brought emotional strain in the form of anxiety and stress. A good relationship with healthcare professionals was important for motivation, as a result of person-centered care. Conclusion: This literature review shows that self-care is difficult to follow and perform, especially when adapting to new lifestyle and situation, with emotional strain as a result. Peers and the desire for better health, increased motivation to perform self-care. Person-centered care is essential and important for achieving the goals of heart failure self-care.

Becker, W & Johansson, F. Sjuksköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som ökar i världen, bara i Sverige lever över 200 000 individer med diagnosen. Mycket av den behandling och uppföljning som görs i samband med hjärtsvikt kan utföras av patienten själv. När patienten utför egenvårdsåtgärder som en del utav behandlingen har följsamheten stor betydelse för att motverka återinsjuknande och främja patientens livskvalitet. En viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete är att informera och utbilda men även att motivera och stötta patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur om sjuksköterskors erfarenheter av främjande av följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, (2017). Resultat: Grunden för att göra patienten delaktig i egenvård är att göra de medvetna om sin situation och vilka möjligheter det finns för att påverka diagnosen. Sjuksköterskorna upplevde att de var betydelsefulla för patientens deltagande och motivation till egenvård om de kunde hjälpa patienterna med förståelse och acceptans av sin sjukdom. En förutsättning för patientens möjlighet till egenvård var att den erhöll individanpassad information och utbildning.En konstruktiv relation mellan sjuksköterskan och patienten gynnar kommunikation och informationsutbyte. Slutsats: Sjuksköterskans arbete för att främja patienten egenvård gynnas av en etablerad kontakt och uppföljning av patientens hälsa med ett helhetsperspektiv. En kontinuerlig uppföljning i form av personlig kontakt kan utgöra grunden för att skapa en relation som i förlängningen ger upphov till ökad förståelse om patientens individuella situation och kunskapsbehov. Nyckelord: Egenvård, hjärtsvikt, information, motivation, utbildning. / Becker, W & Johansson, F. Nurses' experiences of promoting self-care in patients with heart failure. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021. Background: Heart failure is a disease that is increasing worldwide, in Sweden alone over 200 000 individuals live with the diagnosis. Much of the treatment and follow-up associated with heart failure can be performed by the patient themselves. When the patient performs self-care measures as part of the treatment, compliance is of great importance in preventing relapse and promoting the patient's quality of life. An important part of the nurse's nursing work is to inform and educate, but also to motivate and support patients with heart failure. Aim: The aim of this study was to review the literature on nurses' experiences of promoting adherence to self-care in patients with heart failure. Method: Literature review based on 10 scientific articles. Method and analysis inspired by Friberg, (2017). Result: The basis for making patients involved in self-care is to make them aware of their situation and the possibilities available to influence the diagnosis. The nurses felt that they were important for patient participation and motivation for self-care if they could help patients with understanding and acceptance of their disease. A prerequisite for the patient's ability to self-care was that they received individually tailored information and education. A constructive relationship between the nurse and the patient fosters communication and information exchange. Conclusion: The nurse's work to promote the patient's self-care benefits from an established contact and follow-up of the patient's health with a holistic perspective. Continuous follow-up in the form of personal contact can form the basis for establishing a relationship that ultimately leads to a better understanding of the patient's individual situation and knowledge needs. Keywords: Heart failure, self-care, information, education, motivation.