Hjärtsvikt framställs vara ett globalt hälsoproblem. Många personer lider av kronisk hjärtsvikt och detta är en bidragande orsak till ökad sjuklighet, mortalitet och sjukhusvistelser. Patienter som lider av hjärtsvikt ställs inför många livsstilsförändringar för att förhindra försämring av sjukdom. Egenvård är en stor del av behandlingen för att upprätthålla hälsa och hälsofrämjande metoder för hjärtsviktspatienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Denna studie har gjorts som en allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi. Den systematiska sökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades som var publicerade mellan åren 2018 - 2022. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analys. Resultatet visar att faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt framkom i fem kategorier. Dessa är patientens kunskap om sin sjukdom, patientens sociala stöd från närstående och digitala hjälpmedel, patientens psykologiska och emotionella faktorer, sjuksköterskans stöd i form av motiverande samtal och sjuksköterskans stöd i form av strukturerade uppföljningar. Slutsatsen är att patienter med hjärtsvikt oftast är i behov av utbildning och information om sjukdomen för att förstå de symtom som kan uppstå vid en försämring och för att lättare kunna följa de egenvårdsråd som ges. De är också ofta i behov av socialt stöd, antingen i form av digitala hjälpmedel eller stöd från närstående, personliga möten inom vården eller motiverande samtal samt utbildningstillfällen och dessa har visat förbättra följsamheten till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskor. Att vården även har ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att varje individs delaktighet ska stärkas och att möta varje patient där de befinner sig, både själsligt och kunskapsmässigt i sin sjukdom. / Heart failure is presented as a global health problem. Many people suffer from chronic heart failure, and this is a contributing factor to increased morbidity, mortality and hospitalisation. Patients suffering from heart failure face many lifestyle changes to prevent worsening of disease. Self-care is a major part of treatment to maintain health and health promotion practices for heart failure patients. The aim of this study was to elucidate factors that affect adherence to self-care in patients with heart failure. This study was conducted as a general literature review with a systematic search strategy. The systematic search was conducted in the PubMed and CINAHL databases. Sixteen articles were included that were published between the years 2018 - 2022. The articles were quality reviewed and analysed using an integrated analysis. After performing an integrated analysis describing factors that influence adherence to selfcare in patients with heart failure, the results fell into five categories. These are knowledge, social support, psychological and emotional factors, motivational interviewing, and structured care. The conclusion is that patients with heart failure are most often in need of education and information about the disease to understand the symptoms that can occur when they deteriorate and to be able to follow the self-care advice given. Patients are often in need of social support, either in the form of eHealth or from family members, face-to-face meetings within the health care system or motivational talks, and educational sessions and these have been shown to improve adherence to self-care advice. A person-centred approach to care is also essential to empower each individual and to meet each patient where they are, spiritually and cognitively in their illness.

Bakgrund: I Europa antas cirka en till två procent av den vuxna befolkningen lida av hjärtsvikt och prevalensen beräknas vara cirka 10 procent hos personer över 70 år. Hjärtsvikt innebär att hjärtas pumpförmåga försämras och personen med hjärtsvikt drabbas ofta av typiska symtom för hjärtsvikt och kliniska fynd och kräver farmakologisk behandling. Trots en adekvat behandling är syndromet progriderande och övergår till sist i kronisk avancerad hjärtsvikt med hög symtombörda och hög mortalitet. Livskvaliteten hos personer med kroniska sjukdomar är ofta låg och livskvaliteteten hos personer med kronisk avancerad hjärtsvikt anses vara betydligt lägre än hos den genomsnittliga befolkningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk avancerad hjärtsvikt i ett palliativ skede. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt med systematisk litteratursökning som utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikten består av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design vilka analyserades med en integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att både personliga och omgivande faktorer var av betydelse. Fysiska och psykiska symtom kunde påverka livskvaliteten negativt medan en godkommunikation, kunskap och information samt vilken vårdtyp som erhölls var faktorer somkunde styrka livskvaliteten. Slutsats: Personer med kronisk avancerad hjärtsvikt lider ofta av en ökad fysisk och psykisk symtombörda där livskvaliteten kan påverkas negativt. Det visar också vikten av ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska där vårdtypen kunde utgöra en stor skillnad förpersonen. / Background: In Europe, about one to two percent of the adult population is assumed to suffer from heart failure and prevalence increases to an estimated 10 percent in people over the age of 70. Heart failure means that the pumping ability of the heart deteriorates and the person often suffers from serious symptoms, requiring pharmacological treatment. Despite there being adequate treatments widely available, the syndrome often turns in to advanced heartfailure with severe symptoms and a high mortality rate. The quality of life for people with chronic diseases is often low and lower still for people with chronic advanced heart failure. Those suffering are considered to have a significantly lower quality of life than the averageperson. Aim: The aim of the literature review was to highlight which factors affect the quality of life of patients with chronic advanced heart failure at a palliative stage. Method: The study was conducted as a literature review with systematic literature search conducted in the CINAHL and PubMed databases. The literature review consists of 16 scientific articles with quantitative and qualitative design that were analyzed with anintegrated analysis. Results: The results showed that both personal and surrounding factors were of importance. Physical and psychological symptoms could negatively affect quality of life, while good communication, knowledge, and information, as well as the type of care were factors thatcould improve the quality of life. Conclusion: Persons with chronic advanced heart failure often suffer from the burdens of both physical and mental symptoms, where the quality of life is negatively affected. It also shows the importance of good cooperation between patient and nurse, where a certain type of carecould represent a major improvement for the person.

Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som ofta innebär stor påverkan på det dagliga livet med nedsatt livskvalitet och frekventa sjukhusinläggningar. Förekomsten av hjärtsvikt ökar i världen och behovet av sjukhusvård förväntas stiga de närmaste åren. Egenvården är en viktig del av behandlingen vid hjärtsvikt. En välinformerad och motiverad patient bidrar till optimal egenvård. Telemonitorering används i allt större utsträckning för att patienter ska kunna monitorera sina symtom och vitala parametrar i hemmet. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att använda telemonitorering som en del av egenvården vid hjärtsvikt. Metoden var litteraturöversikt med systematiskt arbetssätt. Databassökningar gjordes i PubMed och Cinahl där 16 artiklar inkluderades. Artiklarna var publicerade 2011–2021. Artiklarna kvalitetsgranskades med modifierat bedömningsunderlag av Caldwell et al. (2011). Analysen utfördes med integrerad analys. Resultatet visade att telemonitoreringen bidrog till att patienterna upplevde en ökad trygghet, tillgänglighet och delaktighet. Patienterna uppgav att deras självförtroende ökade när det kom till att ta hand om sin hjärtsvikt. Ansvaret och motivationen för egenvården blev större hos patienterna och de fick en ökad insikt om hur egenvården är kopplat till olika symtom. Genom telemonitoreringen fick patienterna en ny rutin i sin egenvård och tekniken var ett stöd för dem i sin egenvård och hälsa. Telemonitoreringen bidrog även till att några patienter upplevde att ansvaret över egenvården inte var deras utan att det låg på vårdpersonalen. Vissa patienter upplevde att tekniken var krånglig och svår vilket skapade sämre följsamhet och ökad oro hos patienterna. Slutsatsen är att telemonitorering upplevdes som ett egenvårdsstöd hos patienter med hjärtsvikt. Genom detta stöd kunde faktorer som egenvårdsunderhåll, uppfattning av symtom och egenvårdshantering blir möjliga vilka är grunden i en god egenvård vid hjärtsvikt. / Heart failure is a clinical syndrome that often has a major impact on daily life with reduced quality of life and frequent hospitalizations. The incidence of heart failure is increasing in the world and hospital care is expected to increase in the next few years. Self-care is an important part of the treatment for heart failure. A well-informed and motivated patient contributes to optimal self-care. Telemonitoring is increasingly used to enable patients to monitor their symptoms and vital parameters at home. The aim was to investigate patient's experience of using telemonitoring as a part of self-carein heart failure. Method was a literature review with a systematic approach. Database searches were performed in PubMed and Cinahl where 16 articles were included. The articles were published between 2011–2021. The articles were quality reviewed with a modified assessment tool by Caldwell et al. (2011). The analysis was done with integrated analysis. The results showed that telemonitoring contributed to the patients experiencing increased security, accessibility and participation. The patients stated that their self-confidence increased when it came to taking care of their heart failure. Responsibility and motivation for self-care increased among the patients and they gained an increased insight into how self-care was linked to different symptoms. Through telemonitoring, patients gained a new routine in their self-care and the technology was a support for them in their self-care and health. Telemonitoring also contributed to some patients feeling that the responsibility for self-care was not theirs but that it was up to the care staff. Some patients experienced that the technology was complicated and difficult to manage, which created poorer compliance and increased anxiety in the patients. The conclusion is that telemonitoring was perceived as a self-care support in patients with heart failure. Through this support factors such as self-care maintenance, symptom perception and self-care management may be possible which are the basis of good self-care in heart failure.

Bakgrund  Hjärtsvikt är en folksjukdom som orsakar lidande hos de drabbade och medför dessutom ett stort ansvar för den egna hälsan. Egenvård är för personer med hjärtsvikt en viktig del för att förhindra försämringar då snabba förändringar av sjukdomstillståndet kan ske. Om den drabbade saknar den motivation eller kunskap som krävs kan det följaktligen medföra komplikationer. Sjuksköterskan har därför ett stort ansvar att utbilda och stödja den drabbade för att förhindra detta. E-hälsa kan därför vara ett bra stöd för att underlätta både för den drabbade och sjuksköterskan.  Syfte  Syftet med arbetet var att kartlägga förväntningar och upplevelser på E-hälsa som stöd till egenvård, hos personer med hjärtsvikt.  Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Artiklarna inhämtades med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL. För att säkerställa att artiklarna var av god kvalitet användes Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, vidare utfördes en integrerad analys där två huvudkategorier och sju subkategorier identifierades.  Resultat  Resultatet delades in i förväntningar av kommunikation och förståelsesamt upplevelser av påverkad sjukdomsförståelse som huvudkategorier. I resultatet framkom det att patienter med hjärtsvikt förväntade sig en förbättrad vårdrelation, förbättrad egenvård och ökad förståelse för sin sjukdom. Vidare upplevde patienterna ökade kunskaper om egenvård vid hjärtsvikt vilket medförde förbättrad egenvård. Dessutom upplevdes en förbättrad kontakt med sjukvårdspersonal och ökad motivation till att fortsätta med goda rutiner. Problem med tekniken var en vanlig komplikation.  Slutsats  I den aktuella litteraturöversikten framkom det att många ansåg E-hälsotjänster som ett bra stöd till egenvård då de fick en ökad förståelse för sin sjukdom. Fynden anses därför vara ett stöd för att finna egenvårdsbalans. Vidare forskning av ämnet anses dock vara nödvändigt för att resultatet ska kunna betraktas som överförbart. / Background  Heart failure is a widespread disease that causes suffering for those who are affected and brings a great deal of responsibility of their own health. Self-care plays a crucial part in preventing deterioration for people with heart failure, since rapid changes of the medical condition can occur. If the affected lacks the required motivation or knowledge, it can consequently lead to complications. Therefore, the nurse has a great deal of responsibility to educate and aid the affected to prevent this. E-health is for that reason believed to be a good support to facilitate for both the affected and the nurse.  Aim  The aim was to describe expectations and experiences of E-health as a support for self- care, among people with heart failure.  Method  A non-systematic literature review based on 15 scientific articles was made to answer the purpose. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were collected using relevant keywords in the data bases PubMed and CINAHL. To ensure that the articles were of good quality, the assessment basis of Sophiahemmet University were used. Furthermore, an integrated analysis was performed where two main categories and seven subcategories were identified.  Results  The result was divided into the two main categories expectations of communication and understanding and experiences of affected understanding of the disease. It emerged in the result that patients with heart failure expected improved care relationship, improved self- care and improved understanding of one’s disease were expected. Furthermore, increased knowledge about self-care in heart failure was experienced, which led to improved self- care. Additionally, there was an improved contact with healthcare staff and an increased motivation to proceed with good practices. The most common complication were problems with the E-health technology.  Conclusions  The current literature review emerged that many considered E-health as a good support for self-care as they gained an increased understanding of one’s disease. The findings are therefore considered to be a support to find self-care balance. However, further research of the subject is considered necessary for the result to be considered transferable.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en folksjukdom och hos personer över 80 år är prevalensen över tio procent. Sjukhusvård med täta återinläggningar är vanligt förekommande och sjukdomen medför stort lidande och sänkt livskvalitet för den drabbade. Uppföljning på sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar har god evidens med minskat antal vårddygn, dödlighet och kostnader. Studier har visat att följsamhet till behandlingsrekommendationer och genomförande av egenvård främjas av en hög grad av patientdelaktighetmen kunskap om hur sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagning arbetar för att delaktiggöra patienten i omvårdnaden tycks vara begränsad.Syfte: Syftet med studien var att belysa hjärtsviktsjuksköterskors erfarenheter av att delaktiggöra den äldre patienten i omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt.Metod: En deskriptiv kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade på hjärtsviktsmottagning i södra Sverige genomfördes. Data analyserades utifrån Burnards metod för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Förutsättningar och utmaningar för delaktighet, Delaktiggöra genom relationsskapande möte, Medvetandegöra genom information och undervisning och Hur delaktighet tar sig uttryck. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att delaktiggöra den äldre patienten påverkades av både de egna och patientens förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde att den egna utbildningen och erfarenheten var viktigt för att kunna delaktiggöra patienten. Ett personcentrerat förhållningssätt och att skapa en tillitsfull relation ansågs vara av vikt för att därefter undervisa om hjärtsvikt och göra patienten delaktig i egenvården. E-hälsolösningar var till stor hjälp för vissa patienter, men svåra för många äldre att använda. / Background: Chronic heart failure is a common disease, and in people over the age of 80, the prevalence is more than ten percent. Hospital care and frequent re- admissions are common, and the disease causes great suffering and lowered quality of life for the affected person. Follow-up of nurse-led heart failure clinics has good evidence of a reduced number of care days, mortality and costs. Studies have shown that adherence to treatment recommendations and implementation of self-care is promoted by a high degree through patient participation, but knowledge of how nurses at heart failure clinics work to engage the patient in nursing seems limited.Objective: The aim of the study was to elucidate the experiences of heart failure nurses in involving the elderly patient in care measures in the event of heart failure.Method: A descriptive qualitative study design with semi-structured interviews with nine nurses working at heart failure clinics in southern Sweden was conducted. The data analysis was based on Burnard's method for qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in four categories; Prerequisites and Challenges for Participation, Participation through Relationship-Creating Meetings, Awareness through Information and Teaching, and How Participation is Expressed. Conclusion: The nurses' experiences of involving older patients were influenced by both their own and the patient's conditions. The nurses felt that their own education and experience were important to enable the patient to participate. A person-centred approach and establishing a trusting relationship were considered to be important in order to subsequently teach about heart failure and involve the patient in self-care. E-health solutions were very helpful for some patients, but difficult for many older people to use.

Arpadzic,S Patientens upplevelser av att leva med hjärtsvikt. En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakultetenför hälsa och samhälle, institution för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder och harhög mortalitet bland äldre befolkningen. Vid Hjärtsvikt har hjärtat en nedsattpumpförmåga att pumpa ut den mängd blod som behövs till kroppen. Symtom vidhjärtsvikt är andfåddhet och trötthet. Egenvård är en viktig del i omvårdnaden föratt bibehålla ett gott välbefinnande för dem som drabbats av hjärtsvikt. För attkunna ge rätt omvårdnadsåtgärder och utbildning om egenvård till patienter ärviktigt i denna litteraturstudie att belysa patienters upplevelse av egenvård. Syfte:Att beskriva hur patienter med hjärtsvikt upplever egenvård. Metod: Studiengenomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningengenomfördes i Cinahl och Pubmed. Vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskadesenligt SBU:s granskningsmall. En innehållsanalys genomfördes såsom beskrivenav Forsberg och Wengström (2016). Resultat: I resultat framkom fyra kategorieroch tillhörande elva underkategorier. Kategorierna som framkom varförändringar i vardagen, känslomässiga reaktioner, delaktighet stärker egenvårdoch att hantera vardagen. Livet ställs inför nya utmaningar där behov av kunskapoch olika form av stöd är betydande för att kunna acceptera sitt liv trotssjukdomen. Egenvård är en viktig del i omvårdnaden vid hjärtsvikt och leder tilleget ansvar och kunskap till delaktighet. Individer upplevde rädsla på grund avbristande kunskap om hjärtsvikt och egenvård. Konklusion: Hjärtsvikt innebärförändring på dagliga livet. Kunskap är viktigt i hantering av egenvård ochbehöver individanpassas. Som sjuksköterska är det viktigt att uppmuntraindividen i delaktighet i sin egenvård och bidrar med kunskap. För att kunnahjälpa individen på bästa möjliga sätt är att sjuksköterska och annan vårdpersonalarbetar med personcentrearad vård. / Arpadzic, S Patients´ experiences of living with heart failure. A LiteratureReview. Degree Project in Nursing 15 credit points, Malmö University: Facultyof Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: Heart failure is a chronic disease that increases with increasing ageand has a high mortality rate among the elderly population. In case of heartfailure, the heart has a reduced pumping capacity to pump out the amount ofblood needed for the body. Symptoms of heart failure are shortness of breath andfatigue. Self-care is an important factor in nursing work to maintain well-being.According to the study, it is important to describe self-care experience in order tobe able to help individuals through nursing measures and knowledge. Aim: Todescribe how patients living with heart failure experience self-care. Method: Aqualitative literature study based on 10 scientific articles. The database search wasconducted in Cinahl and Pubmed. Scientific articles were quality checkedaccording to SBU's review template. Content analysis presented by Forsberg andWengström compiled research data. Results: In the result four categories andeleven subcategories were found. The categories were: changes in everyday life,emotional reactions, participation strengthens self-care and to handle everydaylife. Life faced with new challenges where the need for knowledge and variousforms of support are significant in order to be able to accept one's life despite theillness. It was found in the study that self-care is an important factor in heartfailure and leads to own responsibility and knowledge to participation. Individualsexperienced fear because of lack of knowledge about heart failure and self-care.Conclusion: Heart failure means change in daily life. Knowledge is important inself-care management and needs to be individually adapted. It’s important fornurses to encourage the individual to participate in their self-care and contributeknowledge. The nurses and other health care professionals must work withperson-centered care so they can provide the best help for every individual.

Bakgrund: Hjärtsvikt klassificeras som en av Sveriges folksjukdomar där 10% av populationen vid en ålder av 80 år drabbas. Att leva med hjärtsvikt innefattar en kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården, samt ett omfattande personligt ansvar att utföra egenvård. För en del patienter innebär egenvård ett överväldigande ansvar, där såväl yttre som inre omständigheter kan påverka en patients egenvårdsförmåga, och i sin tur även livskvalitet.  Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar egenvård vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Metod: Designen är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från databasen CINAHL; 7 kvalitativa, 7 kvantitativa samt 1 mixed method-studie.  Resultat: Faktorer som påverkar egenvården för patienter med hjärtsvikt kunde delas in i fem huvudkategorier: Kultur, Kunskap och utbildning, Acceptans och förståelse, Emotionella upplevelser samt Motivation. Resultatet visade att såväl fysiska som psykiska och sociala faktorer ansågs påverka egenvården vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Slutsats: Att leva med hjärtsvikt utgör olika individuella förutsättningar till egenvårdshandling, där olika faktorer påverkar patientens egenvårdsförmåga. Forskning visar att vardagliga situationer och vanor har stor betydelse för egenvårdsförmågan, där familjen och inte minst hälso- och sjukvården utgör en hörnsten till att kunskap, delaktighet och trygghet integreras. Genom en kontinuerlig vårdkontakt och att känna motivation till att leva efter de förutsättningar patienten har kan egenvårdsförmågan stärkas och därmed även livskvaliteten. / Background: Heart failure is classified as one of Sweden's public diseases and 10% of the population at the age of 80 are affected. Living with heart failure includes continuous contact with health care, as well as extensive personal responsibility to perform self-care. For some patients, self-care means an overwhelming responsibility, where both external and internal circumstances can affect a patient's self-care ability, and in turn also quality of life.  Aim: The aim is to describe factors that affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Method: The design is a literature review. The results are based on 15 scientific articles conducted from the CINAHL database: 7 qualitative, 7 quantitative and 1 mixed method study.  Results: Factors that affect self-care for patients with heart failure could be divided into five main categories: Culture, Knowledge and education, Acceptance and understanding, Emotional experiences and Motivation. The results showed that both physical, mental and social factors were considered to affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Conclusion: Living with heart failure constitutes different individual prerequisites for self-care, where different factors affect the patient's self-care ability. Research shows that everyday situations and habits are of great importance for the self-care ability, where the family and not least health care constitute a cornerstone for the integration of knowledge, participation and security. Through continuous health care contact and feeling motivated to live according to the conditions the patient has, self-care ability can be strengthened and thus also the quality of life.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som drabbar många individer, framförallt äldre. I Sverige får ca 28 000 individer akut hjärtsvikt varje år. Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom och högt blodtryck. Syftet: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Patienter upplevde begränsningar i dagliga aktiviteter. Detta påverkade sömnrutin, socialt liv och känslor. Familj och vänner spelar en viktig roll i patienternas liv. Acceptans av sjukdomen och vara positiv upplevde som nödvändig för att hantera dagliga livet. Patienter upplevde brist på information från sjukvården. Slutsats: Symtom som andfåddhet och trötthet begränsar patientens aktiviteter. Det är viktigt att patienter bli delaktiga i sin hälsa genom att lära sig om sin sjukdom. Sjuksköterskans ansvar är att motivera och stärka patienterna samt uppmuntra dem att leva ett hälsosamt liv. Det är sjuksköterskans ansvar att lyssna på patienternas situation och främja deras välbefinnande. / Background: Heart failure is a common disease that affects many people, especially the elderly. Approximately 28 000 of Sweden´s population experience heart failure each year. The most common cause of heart failure is ischemic heart disease and high blood pressure. Purpose: To describe patients' experiences of living with heart failure. Method: Literature overview based on 12 scientific articles. Results: Patients` experienced limitations in daily activities. This affected their sleep routine, social life and emotions. Family and friends play an important role in patients' lives. Acceptance of the disease and being positive is perceived as necessary for managing daily life. Patients experienced a lack of disease information from healthcare. Conclusion: Symptoms such as shortness of breath and fatigue limit the patients activities. It is important that patients become involved in their health by learning about heart failure. The nurse's responsibility is to motivate, strengthen the patients and give self-confidence to live a healthy life. It is important for the nurses to listen to the patients 'situation and promote the patients' well-being.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom med stor dödlighet. Det är en komplex sjukdom när det gäller vård, egenvård och behandling. Omvårdnaden är viktig för att kunna stödja personer i deras egenvård. Syfte: Målet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: I denna litteraturöversikt söktes artiklar i databaserna Cinahl och Pubmed där 16 kvalitativa originalartiklar valdes ut. Resultat: I resultatet uppkom tre kategorier och två subkategorier. kunskap och information, livsstilsförändring och att känna stöd från familj och anhöriga. Under kategorin livsstilsförändring uppkom två subkategorier; svårigheter med livsstilsförändring och motivationer och anpassning av det nya livet. Egenvård kan vara svårt att utföra på grund av dålig ekonomi, brist på kunskap och motivation. Personer handskas med att försöka acceptera en ny livsstil. Diskussion: Personer med hjärtsvikt saknade information och hade en bristande kunskap när det kom till egenvård vilket ledde till att de kände sig inkapabla till att utföra egenvård. Det är av vikt att vårdpersonal stöttar, ger information på ett förståeligt sätt och även finnas tillgänglig för personer med hjärtsvikt. Slutsats: Att belysa personer med kronisk hjärtsvikts upplevelse kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal. Ett stort behov av information och kunskap finns för personer med kronisk hjärtsvikt. Mer forskning kring detta område är av vikt för att kunna förbättra omvårdnaden och minska belastning i öppenvården och slutenvården. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Bakgrund: I Sverige är det cirka 250 000 som lever med hjärtsvikt och sjukdomen fortsätter att öka i hela världen. Hjärtsvikt är ett kroniskt sjukdomstillstånd som idag inte går att bota och är förenad med morbiditet samt en för tidig död. Men genom god följsamhet till egenvård kan sjukdomen bli mer hanterbar. Syfte: Beskriva hjärtsviktspatienters upplevelser av sin egenvård.   Metod: Kvalitativ metod med deduktiv ansats har använts till litteratur-översikten. Totalt 10 stycken vetenskapliga artiklar granskats och analyserats enligt Fribergs femstegsmodell. Alla artiklar har kvalitetsgranskats.      Resultat: Två huvudteman tillsammans med tre subteman utformades. Huvudteman var resurser och stöd samt förstå information. Subteman blev socialt stöd och professionellt stöd samt patientutbildning. I resultatet beskrivs vikten av att patienter får individanpassad information som kan ges både muntligt och skriftligt om sin hjärtsvikt samt hur patienter upplever sin egenvård. Slutsats:  Information är en viktig källa till motivation och delaktighet i patienters egenvård. Patientutbildning från sjuksköterska samt stöd från familj och närstående ökar motivation till följsamhet till egenvård hos hjärtsviktspatienter. Kunskap och förståelse om patientens inre känslor för sin sjukdom är betydelsefull att ha när denna patientgrupp möts i samhället. Informationen bör ges individanpassat och gärna med stöd från närstående. / Background: In Sweden, there are approximately 250,000 living with heart failure and the disease continues to increase worldwide. Heart failure is a chronic disease condition that today cannot be cured and is associated with morbidity and premature death. But through good adherence to self-care, the disease can become more manageable. Aim: The purpose was to describe the experiences of heart failure patient’s self-care. Method: A qualitative method with a deductive approach has been used for the literature review. A total of 10 scientific articles were reviewed according to Friberg's five-step model. All articles have been quality checked.      Results: Two main themes together with three subthemes were designed. Main themes were resources and support as well as understanding information. Sub-themes became social support and professional support as well as patient education. The result describes the importance of patients receiving personalized information that can be given both orally and in writing about their heart failure as well as how patients experience their self-care. Conclusion: Information is an important source of motivation and participation in patients' self-care. Patient education from the nurse as well as support from family and close relatives increases motivation for adherence to self-care in heart failure patients. Knowledge and understanding of the patient's inner feelings for their illness are important to have when this patient group meets in the community. The information should be provided individually and preferably with the support of close relatives.