Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede. Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från hermeneutisk vetenskapsteori. Resultat: Tre huvudkategorier med sex underkategorier framkom, vilka belyste hjärtsviktssjukas upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet: Anpassningar efter sjukdomens konsekvenser, betydelsen av stöd samt osäkerhet inför framtiden. Slutsatser: Det kan ses svårigheter för hjärtsviktssjuka patienter att anpassa sig till livet som palliativt sjuk. Hjärtsviktspatienter har högre symtombelastning, är mer deprimerade och har sämre existentiellt välbefinnande i en jämförelse med svårt cancersjuka. Det finns därmed ett starkt behov att erbjuda palliativ vård även till denna patientgrupp.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg. Litteraturstudien grundar sig på 14 stycken vetenskapliga artiklar och som teoretisk referensram har Carnevalis Dagligt liv  Funktionellt Hälsotillstånd -modell använts. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplever fysiska begränsningar på grund av fatigue, energibrist, dyspné och sömnbesvär. Sjukdomen påverkade också nutritionen och det psykosociala hos dessa patienter. Det påvisades i resultatet att en brist på kunskap hos en del patienter med hjärtsvikt förekom. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att bedöma och observera fysiska och psykosociala faktorer hos patienten. Även att lindra symtom och att informera patienter om hjärtsvikt ingick i sjuksköterskans omvårdnad. / It is estimated that around 200 000 people in Sweden suffer from heart failure. It is of the utmost importance to gain an understanding of heart failure from an overall perspective as the illness affects each individual in many different ways. The purpose of the study was to examine how living with heart failure affects the daily life of the patients. The focus was also laid on how nurses performed their care based on these experiences. The research process was inspired by Goodman’s seven steps. The literature study is based on 14 scientific articles. We have used, as a theoretical frame of reference Carnevalis Daily life Functional health condition – model. The result shows that patients with heart failure experience physical limitations due to fatigue, lack of energy, dyspné and sleep deficiency. The illness also affects nutrition and the psychosocial state of the patients. The result of the study also shows a lack of knowledge amongst some patients with heart failure exists. An important task for nurses was to assess and observe physical and psychosocial factors amongst patients. Relieving symptoms and informing patients about heart failure was also included in nurses´ care.

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation. / Syftet med denna litteraturstudie är att undesöka vilka psykosociala problem som förekommer bland patienter med kronisk hjärtsvikt, samt vilka behov av patientundervisning kring egenvård som existerar inom denna grupp. Metoden är en litteraturstudie. Resultatet identifierar psykosociala problem som uppkommer i hjärtsviktspatienters dagliga liv och hur dessa påverkar deras livssituation.

Bakgrund: Diagnosen hjärtsvikt framkallar en känsla av hopplöshet och tumult hos den enskilda individen. Det är sjukvårdens ansvar att fånga upp individen samt ge hen en känsla av hopp och motivation till egenvård av hjärtsvikt och till hälsa. Egenvård av hjärtsvikt har en stor betydelse i omvårdnadsarbetet och påverkan på livskvalitet hos individer. Men enligt studier framkommer det att individers upplevelse av egenvården är viktigt att belysa för att kunna nå ut med lämpliga omvårdnadsåtgärder och omvårdnadskunskap till individen. Syfte: Att belysa hur individer upplever egenvården vid hjärtsvikt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades enligt en modifierad modell av SBU:s granskningsmall. Forskningsdatan sammanställdes enligt innehållsanalysen som redovisades av Forsberg och Wengström. Resultat: Det framkom i studierna att individer upplevde sig ha bristande kunskaper om innebörden av egenvård. Individerna upplevde att rädslan för diagnosen hjärtsvikt inte diskuterades av sjukvårdspersonalen och gav därmed en påverkan på följsamheten av egenvården. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien kom fram till att bristande kunskaper gällande att arbeta personcentrerat inom hälso-och sjukvården existerade och har därmed en negativ konsekvens för individens omvårdnadsbehov. Genom att arbeta mer personcentrerat kan sjuksköterskor hjälpa individer med hjärtsvikt till att uppnå förståelse, kunskap, livskvalitet och motivation i egenvårdsarbetet. / Background: Receiving the diagnosis of heart failure causes a sense of hopelessness and tumultuousness in the individual. It is the responsibility of healthcare workers to seize the individual and give them a sense of hope and motivation for self- care of heart failure and health. Self-care of heart failure has a significant role in the care and influence on the quality of life of the individuals. Recent studies show that the individuals’ experiences of self-care is important to enlighten to be able to reach appropriate care actions and knowledge. Aim: To illustrate how individuals experience self-management of heart failure. Method: A qualitative literature review based on 10 scientific articles. Database search was carried out in PubMed and CINAHL. The scientific articles were quality-reviewed according to a modified model of the SBU:S review template. Research data was compiled according to the content analysis as reported by Forsberg and Wengström. Results: It was found in the scientific studies that patients experience insufficient knowledge of the meaning of self-care. Individuals perceive that their anxiety for the diagnosis of heart failure is not taken into account by the medical care thus affect the compliance of self-care. Conclusion: The study showed that lack of knowledge about working personcentered in health- care exists and thus has a negative impact on the individuals nursing needs. By working more person-centered nurses can help individuals with heart failure to achieve understanding, knowledge, quality of life, as well as motivation in self-management of heart failure.

Hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom med ökad prevalens. Viktiga delar i behandlingen av hjärtsvikt är egenvård och följsamhet till behandling vilket innefattar att tolka och agera korrekt utifrån symtom och tecken till hjärtsvikt. Genom att tidigt upptäcka symtom på hjärtsvikt kan adekvata åtgärder sättas in som förhindrar en ytterligare försämring.  Syftet var att belysa hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. De inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle handla om personer som var över 18 år med diagnosen hjärtsvikt. Artiklarna var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod och uppfyllde kriterierna för god eller mycket god kvalité enligt kvalitetsgranskningen. Artiklarna sammanställdes i en integrerad analys.  Resultatet som framkom består av två kategorier och sex underkategorier. Den första kategorin är “Tolkning av symtom” med underkategorierna “Symtom och hur de upplevs”, “Förståelse av symtom” och “Patientens bedömning av symtom”. Den andra kategorin som framkom var “Agerande på symtom” med underkategorierna “Strategier innan vårdsökande” och “Sökande av vård”. Resultatet lyfter olika aspekter som påverkar hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Slutsatsen är att tolkning av och agerande vid symptom och tecken på hjärtsvikt är individuellt och verkar bero på kunskapsnivå, psykiska faktorer, anhörigas delaktighet, tidigare erfarenheter och relationen med vården. / Heart failure is a common disease with increased prevalence. Essential parts in the treatment of heart failure are self-care and compliance, which includes interpreting and acting correctly when experiencing signs and symptoms of heart failure. By detecting symptoms of the heart failure early, adequate measures can be put in place to prevent a further deterioration.  The aim was to highlight how people with heart failure interpret and act up on symptoms and signs of heart failure.  The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria used were that the articles should be about people over 18 with a diagnosis of heart failure. The articles were of qualitative, quantitative and mixed methods and met the criteria for good or very good quality according to quality. The articles were compiled in an integrated analysis.  The result that emerged consists of two categories and six subcategories. The first category is “Interpretation of symptoms” with subcategories “Symptoms and how they are experienced”, “Understanding of symptoms” and “Patient's assessment of symptoms”. The second category that emerged is "Acting on symptoms" with subcategories "Strategies before seeking care" and "Seeking care". The result highlights different aspects that influence how people with heart failure interpret and act upon symptoms and signs of heart failure.  The conclusion is that the interpretation of and action in symptoms and signs of heart failure is individual and seems to depend on the level of knowledge, psychological factors, the participation of relatives, previous experiences and the relationship with the care.

Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som kan innebära stor påverkan på den drabbades hälsorelaterade livskvalitet och livssituation genom funktionsnedsättande symtom och stort vårdbehov. Tillståndet har hög dödlighet och ökar med en åldrande befolkning även om behandlingen förbättrats. Telemedeicin implementeras i hjärtsviktsvården på flera håll i Sverige och kan med fördel integreras i vården enligt gällande internationella riktlinjer. Syftet var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt påverkas vid användning av olika former av telemedicin avseende livskvalitet och patientens livssituation. Metoden var litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. 15 artiklar publicerade 2013-2021 inkluderades från dessa sökningar. En integrerad analys av artiklarna utfördes. Resultatet visade att användning av telemedicin vid hjärtsvikt kan påverka livskvaliteten och patienternas livssituation. De kategorier som framträdde i resultatet var påverkan på livskvalitet utifrån hälsa, stöd till förändrat behov av sjukvård, support till egna handlingar och stöd tll förändringar i psykisk hälsa. Telemedicin påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten positivt och kunde ge stöd till förändrat behov av sjukvård. Telemedicin kunde också ge support till egna handlingar och stöd till förändrad psykisk hälsa. Olika former av telemedicin hade använts enskilt eller som tillägg till andra interventioner. Slutsatsen är att telemedicin vid hjärtsvikt kan påverka patienternas hälsorelaterade livskvalitet och livssituation positivt. Vidare forskning kring vilka former av telemedicin som har positiv påverkan behövs samt vilka interventioner som med fördel kan kombineras. / Heart failure is a clinical syndrome that may have a major impact on the affected´s health related quality of life (HRqOL) and life in general through disabling symptoms and a substantial need for helathcare. Even though treatment has improved, the condition has high mortality rate and is increasing with an aging population. Telemedicine is implemented in heart failure care in several locations in Sweden and can advantageously be integrated into care according to international guidelines. The aim of this study was to scrutinize how patients with heart failure are affected when using various types of telemedicine regarding quality of life and life situation. The method was a literature review with a systematic approach. Literature search was conducted in the databases PubMed and Cinahl. The quality of the articles was reviewed according to Sophiahemmet University´s assessment documents. A total of 15 articles published between 2013-2021 were eventually included in the study. An integrated analysis of the articles was performed. The results showed that the use of telemedicine in heart failure can affect quality of life and the patient´s life situation. The categories that appeared in the results were impact on quality of life based on health, support for changing needs for healthcare, support for own actions and support for changes in mental health. Telemedicine had positive impact on HRqOL and supported changing needs for healthcare. Telemedicine could provide support for own actions and support for changed mental health. Various forms of telemedicine had been used alone or combined with other interventions.  The conclusion is that telemedicine in heart failure can positively affect the patients´ HRqOL and life situation. Further research on which forms of telemedicne have a positive impact is needed and which interventions can be advantageously combined.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk folksjukdom som globalt drabbar cirka 26 miljoner årligen med stigande incidens. Sjukdomens symptom påverkar patientens förmåga till att upprätthålla sin egenvård som resulterar i försämrad livskvalitet. Egenvård är en stor och viktig del av patientens behandling och vardag. Sjuksköterskans uppgift är att informera och stötta för att främja patientens egenvård. Därför är det relevant att sjuksköterskan har kunskap om patientens upplevelse av främjande egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva hjärtsviktspatienters upplevelser av vad som främjar egenvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats genomfördes. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med Fribergs fem steg. Resultat: Fem subteman formade två teman. Att ha socialt nätverk och att hitta motivation formade stöd och motivation. Att känna engagemang till behandling, att ha tillräckligt med information och att ha tillgång till hjälpmedel formade sjukdomsinsikt. Slutsats: Resultatet visade att det fanns främjande upplevelser av egenvård hos patienter. Stöd och motivation var centrala komponenter för att underhålla egenvård. För att främja egenvård framkom det också att sjukdomsinsikt hade en betydande roll. Engagemang till behandling, information och symtomövervakning med diverse hjälpmedel bidrog till ökad sjukdomsinsikt och goda upplevelser av egenvård. / Background: Heart failure is a chronic disease that globally affecting approximately 26 million yearly with increasing incidence. The symptoms of the disease affects the patient's ability to maintain their self-care, resulting in a reduced life quality. Self-care is a large and important part of the patient’s treatment and everyday life. The nurse’s job is to inform and support the patient to promote self-care. Therefore, it is relevant that the nurse has knowledge about the patient’s experience of self-care. Aim: The aim was to describe heart failure patients' experiences of what promotes self-care. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach was conducted. Twelve scientific articles were analyzed with Friberg’s five-step. Results: Five subthemes formed two themes. To have social network and to find motivation, formed support and motivation. To feel committed to treatment, to have enough information and to have access to devices, formed disease awareness. Conclusion: The results showed that there were promoting experiences of self-care in patients. Support and motivation were central components for maintaining self-care. To promote self-care, it were also found that disease awareness played an important role. Commitment to treatment, information and monitoring of symptoms with different devices contributed to increased disease awareness and good experiences of self-care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folkhälsosjukdom som ökar i världen. Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga inte kan tillgodose kroppens organ och vävnader med blod. Sjukdomen medför en hög dödlighet som kan minskas med egenvårdsbehandling. Det handlar om åtgärder för att bibehålla livskvalitet trots sjukdomen. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Det identifierades två teman och fem subteman. Temana är livsstilsförändring och symtom. Under temat livsstilsförändring framkom följande tre subteman: Kost och vätskeintag, utmaning med medicinhantering och erfarenhet av fysisk aktivitet och under temat symtom framkom följande två subteman: Att känna igen symtom vid försämring och att förbättra livskvalitet. Konklusion: Litteraturöversikten visar att personer med hjärtsvikt är i behov av kunskap och stöd för att kunna hantera sin egenvård på ett rätt sätt. Upplevelser av oro, ångest, ensamhet, frustration och rädsla nämndes och alla dessa var kopplade till brist på kunskap av sjukdomen och egenvården. / Background: Heart failure is a public health disease that is increasing worldwide. Heart failure means that the pumping ability of the heart cannot supply blood to the body's organs and tissues. The disease carries a high mortality rate that can be reduced by self-care treatment. This involves measures to maintain physical stability despite the disease. Aim: To describe patients’ experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review was conducted based on 13 qualitative scientific articles that were analyzed according to Friberg's analysis model. Findings: Two themes and five subthemes were identified. The themes are lifestyle change and symptoms. Under the theme of lifestyle change, the following three subthemes emerged: Diet and fluid intake, challenges with medication management and experience of physical activity, and under the theme of symptoms, the following two subthemes emerged: Recognizing symptoms in case of deterioration and improving quality of life. Conclusion: People with heart failure need information and support to manage their selfcare appropriately. Experiences of worry, anxiety, loneliness frustration and fear were mentioned and all of these were linked to lack of information. The study shows how information, knowledge and support can help people to continue with their self-care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en fatal sjukdom och innebär hjärtats oförmåga att möta kroppens metabola behov på grund av en inadekvat hjärtminutvolym. Då sjukdomen innebär en tilltagande symtombörda desto längre tiden går, rekommenderas en samtidig vård med palliativ inriktning. Målet med vårdformen är att förbättra livskvaliteten för att kunna leva så gott som möjligt. Syfte: Att ur ett patientperspektiv belysa aspekter som påverkar uppfattningen av den palliativa vården hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt har genomförts med ändamålet att sammanställa och redovisa kunskapsläget inom det utvalda området. Resultat: Två kategorier identifierades, kunskapsaspekter och känslomässiga aspekter. Inom kunskapsaspekter identifierades det att patienter hade en bristande kunskap gällande hjärtsvikt men även gällande innebörden av palliativ vård. Inom kategorin känslomässiga aspekter betonade patienterna att känslan av att hopp fanns var av vikt för välmåendet. Patienter uttryckte att de såg på livets slutskede som något besvärligt och att inte veta när döden skulle komma orsakade stor ångest. Gällande döendet hade patienter genomfört praktiska planer såsom testamentering, men de hade inte uttryckt önskemål och preferenser inför vård i livets slutskede. Att få möjligheten att vårdas i hemmet bidrog till en känsla av trygghet för patienterna, men i motsats kunde det även upplevs otryggt. En anledning var att personalen inte visste hur hjärtsvikt skulle hanteras, vilket kunde föranleda sjukhusvistelser. Slutsats: Att drabbas av en hjärtsvikt var omvälvande för patienten. Utifrån var patienten befinner sig i bearbetningsprocessen var denne mer eller mindre mottaglig för information. Detta påverkade i sin tur hur patienten ställde sig till palliativ vård. / Background: Heart Failure is a fatal disease and describes the heart's disability to counter the body’s requirement because of an inadequate cardiac output. The disease amounts to a high level of symptoms, and because of it palliative care is recommended early in the process. The goal is to improve quality of life so that the patient can live as well as possible. Aim: Was to, from a patient perspective, highlight aspects that influence heart failure patients’ perceptions regarding palliative care. Method: A general literature review with a systematic approach has been carried out with the aim of compiling and reporting the state of knowledge within the selected area. Results: Two categories were identified, aspects of knowledge and emotional aspects. Within aspects of knowledge, it was identified that patients had a lack of knowledge regarding heart failure but also regarding the meaning of palliative care. Within the category of emotional aspects, patients emphasized that the feeling of hope was important for their well-being. Patients expressed that they saw the end of life as something difficult. Regarding dying, patients had carried out practical plans such as writing a will, but they had not expressed wishes and preferences for end-of-life care. Having the opportunity to be cared for at home contributed to a feeling of security for the patients. Receiving care at home contributed to the patient not going to the hospital as often. However, being cared for at home could not completely relieve the anxiety. There was a lack of knowledge among the staff regarding how heart failure should be handled and treated. Conclusion: Suffering from heart failure was upsetting for the patient. Depending on where the patient was in the processing process, they were more or less receptive to information. This in turn influenced how the patient approached palliative care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global sjukdom där patienten är i behov av egenvård som ett komplement till konventionell behandling. Hur patienten engagerar sig i egenvård är relaterat till livssituationen, men även den fysiska samt psykiska förmåga. Patienters erfarenheter av egenvård behöver beaktas för ett kunna ge effektivt stöd för deras sjukdom samt egenvård.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patientens erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 14 artiklar, där en tematisk analys användes för att analysera data. Resultat: Två teman med två respektive subteman presenterades i resultatet. Det första temat är "Att övervinna utmaningarna som medföljer hjärtsvikten” som har subteman “Navigera känslomässiga utmaningar och acceptera förändring” och ”Förändrad förmåga”. Det andra temat som presenterades är “Att upprätthålla egenvård” som har subteman “Behov av stöd” och “Behov av kunskap och information”.  Slutsats: Egenvård är viktigt för att hantera hjärtsvikt, men erfarenheterna varierar och påverkar hälsa och livskvalitet. Stöd från vårdgivare, familjemedlemmar samt relevant information är nyckeln till att uppnå förtroende till sina förmågor och därmed uppnå självständighet i sin egenvård. / Background: Heart failure is a global disease that necessitates self-care management. How patients engage in self-care is related to their life situation, but also their physical and mental abilities. Patients experience of self-care needs to be taken into account for effective support in their illness and self-care.  Aim: The aim of this study was to explore patients experience of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative approach based on 14 articles, where a thematic analysis was used to analyze the data. Results: The study identified two themes with two sub-themes each. The first theme was “Overcoming the challenges that come with heart-failure” which has the sub-theme “Navigating emotional challenges and accepting change” and “Changed ability”. The second theme was "To maintain self-care" which has the sub-themes "The need of support" and "The need of knowledge and information". Conclusions: Self-care is essential in heart failure management, but experiences vary and affect health and quality of life. Support from healthcare providers and family members, and relevant information and resources are key to achieving confidence in their abilities and therefore independence in self-care management.