Bakgrund: I Sverige lever ungefär två procent av befolkningen med hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en obotlig sjukdom som har en dålig prognos som jämförs med cancer. Syfte: Att belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som fokuserar på genomförda studier som är vetenskapligt granskade. Resultat: Två teman framkom vilket var begränsat liv och förändrat liv. Nio subteman skapades var att aldrig vara utvilad, att känna sig kvävd, att inte våga somna, att känna sig fängslad, förändrad livsstil, en oviss framtid, glädjen försvinner, att ge kontrollen till någon annan och att kunna gå vidare med livet. Konklusion: Hjärtsvikt begränsar patienters liv de fysiska begränsningar som är på grund av främst andfåddhet samt trötthet. Hjärtsvikt förändrar patienters liv genom att få en annan livsstil samt att de blir påverkade emotionellt som leder till minskad livskvalitet. Sjuksköterskor kan med denna kunskap få en ökad förståelse hur det är att leva med hjärtsvikt för att därigenom kunna ge en mer personcentrerad vård. / Background: In Sweden, approximately two percent of the population lives with heart failure. Heart failure in an in incurable disease that has a bad prognosis and compared to cancer. Purpose: To elucidate and compile research that describes patients’ experiences of living with heart failure. Method: This study is a Literature Review that focuses on studies that have been scientifically reviewed. Results: Two themes were found that were limited lives and changed lives. Nine sub-themes created were, to never be rested, to feel suffocated, to not dare fall asleep, living in prison, changed lifestyle, uncertain the future, the joy that disappears, to give control to someone else and to move on with life. Conclusion: Heart failure limits patient’ lives to the physical limitations that are mainly due to dyspné and fatigue. Heart failure changes patients by changing their lifestyle and being emotionally affected which leads to reduced quality of life. With this knowledge, nurses can gain an increased understanding of what it is to live with heart failure, thereby being able to provide more person-centered care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar cirka 26 miljoner människor. Att leva med hjärtsvikt innebär en livsomvälvande förändring och försämrad hälsa för patienten relaterat till hjärtats försämrade pumpförmåga. Ett nytt liv med sjukhusbesök, behandlingar, medicinering och sjukhusinläggningar, skapar i många fall oro hos patienten för deras hälsa och framtid och i förlängningen även ångest och depressioner. Det är inte bara patienten som drabbas utan även dennes anhörige och familj är i många fall högst involverade i patientens vardag och egenvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter att följa egenvårdsråd vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt för att sammanställa aktuell forskning utfördes. Resultat: Att bli diagnostiserad med hjärtsvikt innebar en stor omställning och påverkan på vardagen. Förmåga till acceptans, relationen till familj och anhöriga, tidigare erfarenheter, psykiska och fysiska begränsningar var faktorer som påverkade patientens följsamhet till egenvård. Att följa egenvårdsråden påverkade i stor utsträckning vardagen och livet i olika grad hos patienterna med hjärtsvikt. Det framkom att patienterna måste acceptera sitt hälsotillstånd och övervinna de fysiska och psykiska hindren med stöd utifrån det individuella behovet för att klara av att utföra egenvårdsråden som givits. Det uppmärksammades även att en del patienter saknade tillräckligt med stöd och information. Med rätt stöd och utbildning från hälso- och sjukvården ökade följsamhet till egenvård och därmed underlättades vardagen och färre återinläggningar kunde ses. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visade varierande faktorer och erfarenheter kring följsamhet till egenvård. Kunskap, acceptans och förståelse kring sjukdomen var betydande för att patienten skulle utföra egenvården. Negativa faktorer för utförandet av egenvård var psykisk ohälsa och fysiska begränsningar, vilka även hade påverkan gentemot varandra och minskade följsamheten till egenvård. Stöd och hjälp från anhöriga i samråd med sjukvården var en viktig grund för att hantera sin egenvård. / Background: Heart failure is a global public health problem which affects approximately 26 million people. Living with heart failure means a life-changing event and impaired health for the patient related to the hearts decreased ejection fraction. In many cases, a new life with hospital visits, treatments, medication and hospitalizations creates concern for the patient about their health and future and, in the long run, also leads to anxiety and depression. It is not only the patient who is affected, but also his or her family and relatives are often involved in the patient's everyday life and self-care.  Objective: To describe patients' experiences of adherence to self-care advice in heart failure.  Method: A literature review to compile current research was done.  Results: Being diagnosed with heart failure meant a major change and impact on everyday life. Acceptability, the relationship with family and relatives, past experiences, psychological and physical limitations were factors that affected the patient's adherence to self-care. Following self-care advice affected everyday life to a varying degree in patients with heart failure. It emerged that patients must accept their state of health and overcome the physical and mental barriers, with support based on the individual need, to cope with the self-care advice given. It was also noted that some patients lacked enough support and information. With the right support and education from the healthcare system, compliance to self-care increased and thus made everyday life easier and fewer readmissions could be seen.  Conclusion: The results of the literature review showed varying factors and experiences regarding adherence to self-care. Knowledge, acceptance and understanding of the disease were a significant basis for self-care. Negative factors for adherence to self-care were mental- and physical limitations, which also had an impact on each other and reduced the adherence to self-care. Support and assistance from relatives in consultation with the healthcare system was an important basis for managing their self-care.

Bakgrund: Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig men modern läkemedelsbehandling och bättre poliklinisk uppföljning har förbättrat prognosen under senaste åren. Patienterna ska utföra regelbundna viktkontroller och medverka i doseringen av vätskedrivande läkemedel, patientutbildning om hjärtsvikt och egenvård spelade en avgörande roll för patienternas hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl, efter kvalitetsbedömningen inkluderades 14 vetenskapliga artiklarna med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades; att uppleva stress och rädsla vid utförande av egenvård, att sakna kunskap och information för utförande av egenvård, att ta hjälp av andra vid egenvårdshantering, påverkan på symtom i det dagliga livet och betydelse av kunskap relaterad till egenvård. Diskussion: Patienterna med hjärtsvikt upplevde brist på information och otillräckliga kunskap om sjukdomen. Påfrestningar vid emotionella upplevelser gjorde att patienterna hade svårt att hantera sin egenvård på grund av svåra symtom. Patienterna med hjärtsvikt engagerade sig vid sin egenvård genom att skapa hanteringsstrategier med hjälp av socialt stöd och kunskap. Slutsats: Det spelar en stor roll att sjuksköterskan har kunskapen om hur patienterna upplever egenvården, vilka strategier och hinder finns och hur de utvecklar engagemangen och motivationen. Det krävs mer forskningen kring detta ämne för att minska återinläggningar på sjukhuset. Genom en god information och utbildningen kan sjuksköterskan använda sig av pedagogiska kunskaper och resurser som kan utveckla till och skapa en undervisningssituation. Genom det kan sjuksköterskan stödja patientens egenvårdskapacitet, hjälpa patienterna att inse nyttan av att följa egenvård. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-25</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom som drabbar allt fler individer i världen. Hjärtsvikt är ett tillstånd när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov, vilket påverkar både hälsan och det vardagliga livet. För att sjuksköterskor ska kunna ge god vård till personer med hjärtsvikt krävs det kunskap och förståelse kring upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt med utgång i forskning med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultatartiklar insamlades från databaserna CINAHL, MedLine och PsycInfo som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet uppkom tre teman och sex underteman. Dessa teman beskriver vilka förändringar hjärtsvikt förde med sig och hur det påverkade vardagen. Slutsatser: I litteraturöversikten framkom det olika aspekter av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikt skapade begränsningar och emotionella förändringar i livet. Bristen på information från sjukvården försvårade hanteringen av hjärtsvikt. Nivå av KASAM kan påverka förutsättningar till att kunna hantera sjukdomen. För att underlätta omvårdnad och stöttning är det betydelsefullt att sjuksköterskor inneha kunskap och förståelse för upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a growing public health problem and is affecting many people around the world. Heart failure is a condition when the heart is unable to pump sufficiently to maintain blood flow to meet the body’s needs which affect the health and the daily life. For nurses to be able to provide good healthcare, it requires knowledge of experience of people living with heart failure. Aim: To describe people’s experience of living with heart failure. Method: A literature review based on qualitative design and inductive approach. Result articles were collected from the databases CINAHL, MedLine and PsycInfo and analyzed using Friberg’s five-step analysis. Result: The result revealed tree themes and six sub-themes. These themes describe how heart failure changed and affected everyday lives of people living with it. Conclusion: The literature study revealed various aspects of living with heart failure. Heart failure created limitations and emotional changes in life. The lack of knowledge from the healthcare made managing heart failure difficult. The level of SOC can affect the prerequisites of managing the disease. It is important that nurses have knowledge and understanding of the experience of living with heart failure, to facilitate nursing.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som försämrar hjärtats pumpförmåga. Sjukdomen gör att patienter får en försämrad livskvalitet då symtom som andfåddhet och trötthet uppstår som gör att patienterna inte kan leva som tidigare. Hjärtsvikt kan även påverka patienten psykiskt, depression är ett vanligt symtom.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.   Metod: En beskrivande litteraturstudie där tio kvalitativa originalartiklar från databasen PubMed lästes och analyserades.    Resultat: Tre kategorier, Följder av fysiska förändringar, Upplevelsen av anhöriga och Vårdmötet, framkom genom analys av artiklarna. I kategorin Följder av fysiska förändringar lyftes livsförändringar, symtombördan samt livssynen. Under kategorin Upplevelsen av anhöriga visade resultatet att patienter upplever sig som en börda för sina familjer samt känner sig socialt isolerade på grund av sin sjukdom. Patienterna uttryckte ångest och frustration. Under kategorin Vårdmötet visade resultatet av patienter har både positiva och negativa upplevelser av vården.    Slutsats: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar människor på olika sätt. Denna studie belyser hur människor med hjärtsvikt påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskor som vårdar patienter med hjärtsvikt måste bortse från sjukdomen hjärtsvikt och se hela människan, som helhet, bakom sjukdomen för att kunna ge den bästa möjliga vården. / Background: Heart failure is a disease that impaire the hearts pumping capacity. The disease causes patients to have a worsening quality of life due to symptoms such as shortness of breath and fatigue. This means that patients cannot live as before. Heart failure can also affect the patient mentally such as depression.   Aim: The aim with this study was to examine patients experiences of living with heart failure.   Method: A descriptive literature study in which ten qualitative original articles from PubMed database were read and analyzed.   Results: Three categories, Consequences of Physical Changes, The experience of relatives and Care Meeting, emerged through analysis of the articles. In the category Consequences of physical changes, life changes, symptom burden and outlook on life were raised. Under the category The experience of relatives, patients experience themselves as a burden for their families and feel socially isolated because of their illness. The patients expressed anxiety and frustration. Under the category Care Meeting, the patients showed both positive and negative experiences of care.   Conclusion: Heart failure is a disease that affects people in different ways. This study highlights how people with heart failure are affected physically, mentally and socially. Nurses who care for patients with heart failure must ignore the disease and see the whole person behind the disease in order to provide the best possible healthcare.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt folkhälsoproblem som kräver livslång behandling för ett välfungerande liv. Hjärtsvikt är en sjukdom där hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att kroppens celler inte får tillräckligt med syre och näring, det kan senare leda till ett livshotande tillstånd om det är obehandlat. Sjukdomen orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Det påverkar patienters aktivitetsförmåga och kan begränsa dem i deras vardag. Egenvård är en del i behandlingen som anses kunna förbättra patienters livskvalité. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: Kvalitativ metod genomfördes med induktiv ansats. En egenvårdsteori användes som teoretisk referensram som sedan resultatet diskuterades emot. Fribergs dataanalys har använts i analysprocessen. 12 resultatartiklar kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet visade på tre huvudteman. Sökande efter acceptabel vardag, Sökande efter säker vägledning och Sökande efter avgörande strategier. Att förändra sin vardag och sitt levnadssätt var påfrestande och något som ofta bidrog till negativa känslor. För att kunna bedriva egenvården krävdes information och undervisning vilket var bristvara. Patienterna upplevde att de inte hade den grund som behövdes för att bedriva sin egenvård och upprätthålla hälsa trots sin sjukdom. Slutsats: Patienterna upplevde att anpassa sin vardag var svårt, vilket innebar förändringar i livsstil, upplevelser av olika känslor och fysisk aktivitet. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med hjärtsvikt oavsett var de arbetar inom hälso- och sjukvården, då dessa utgör en allt större patientgrupp. Det är viktigt att de bemöts personcentrerat på individnivå som är grunden för att få effektiv och god vård. Sjuksköterskan behöver ha tillräckligt med kunskap för att förstå och kunna utbilda patienterna. / Backgrund: Heart failure is a global public health problem that requires lifelong treatment for a well-functioning life. Heart failure is a disease in which the heart's pumping ability is impaired, which results in the body's cells not receiving enough oxygen and nutrition. This can lead to a life-threatening condition if left untreated. Heart failure causes suffering both physically and mentally. It affects patients' ability to act and can limit them in their everyday lives. Self-care is a part of the treatment that is intended to be able to improve patients' quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: Qualitative method was used with inductive approach. A self-care theory was used as a theoretical reference frame to wich the result was reflected. Friberg's data analysis has been used in the analysis process. 12 result articles were quality reviewed. Result: The results showed three main themes. Searching for acceptable everyday life, Searching for safe guidance and Searching for crucial strategies. Changing one's everyday life and way of life was stressful and something that often contributed to negative emotions. In order to be able to conduct self-care, information and teaching was required that turned out to be in short supply. Patients felt that they did not have the foundation needed to run their own care and maintain health despite their illness. Conclusion: The patients experienced that adapting their everyday life was difficult, it meant changes in lifestyle, experiences of different emotions and physical activity. Nurses will encounter patients with heart failure everywhere as there is a large group of patients. It is important that they are treated person-centered at an individual level, which is the basis for receiving effective and good care. The nurse needs to have enough knowledge and information to understand the patients.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med hög dödlighet och dålig prognos som kan ge sänkt livskvalitet och är en vanlig orsak till återinläggning på sjukhus. Hjärtsvikt ökar bland världens befolkning och förutspås att fortsätta öka i framtiden. Utöver medicinska och kirurgiska behandlingar är egenvård en viktig del i vården av patienter med hjärtsvikt. Har patienten en god följsamhet till egenvård kan sjukdomssymtom minskas eller lindras, återinläggningar förhindras och dödligheten reduceras. Sjuksköterskan och det multidisciplinära teamet utgör en viktig del i utbildning och stöd till patienter med hjärtsvikt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Litteraturöversikt med systematiskt arbetssätt valdes som metod och sökningar av vetenskapliga artiklar som svarade syftet publicerade mellan åren 2012–2022 genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 16 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats samt en artikel med mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsformulär och analyserades med integrerad analys. I resultatet av de inkluderade vetenskapliga artiklarna identifierades fem olika kategorier av faktorer som påverkade följsamhet till egenvård vilka var: sociodemografiska-, hälsorelaterade-, psykiska- och psykosociala faktorer samt kunskap. Faktorer som etnicitet, ålder och inkomst samt hälsorelaterade faktorer som samsjuklighet och psykisk ohälsa kunde ha betydelse för följsamhet inom olika egenvårdsområden. Andra betydelsefulla faktorer var patientens upplevda självförmåga och socialt stöd. Dom mest framträdande faktorerna som påverkade följsamhet till egenvård var patientens kunskap och förståelse om hjärtsvikt och egenvård där utbildning var viktigt. Litteraturöversiktens slutsats är att följsamhet till egenvård kan påverkas av flera olika faktorer och olika faktorer kan påverka olika egenvårdsområden. Kunskap är en avgörande faktor för god följsamhet till egenvård. Utbildning är viktigt för att öka patienten och närståendes förståelse och kunskap om hjärtsvikt och egenvård men patienter med psykisk ohälsa har svårare att ta till sig utbildning. Patienter med låg upplevd självförmåga har sämre följsamhet till egenvård och stöd från närstående och vårdpersonal är betydelsefullt för en god följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. / Heart failure is a chronic disease with high mortality and poor prognosis which can reduce quality of life and is a common reason to rehospitalization. Heart failure is increasing among the world's population and it is predicted to continue increasing in the future. In addition to medical and surgical treatments, self-care is an important part in the treatment of patients with heart failure. If the patient is adherent to self-care, heart failure symptoms can be reduced or relieved, readmissions prevented and mortality reduced. The nurse and the multidisciplinary team are an important part of education and support for patients with heart failure. The purpose of this literature study was to investigate which factors that affect adherence to self-care in patients with heart failure. A literature review with systematic approach was chosen as a method and searches for scientific articles that answered the purpose published between the years 2012–2022 were carried out in the databases PubMed and CINAHL. A total of 16 articles with both qualitative and quantitative approaches were included, as well as and one article with a mixed method. The articles were quality examined on the basis of an assessment form and analyzed with an integrated analysis The results of the included scientific articles identified five different categories of factors that influenced adherence to self-care, which were: socio-demographic, health-related, mental and psychosocial factors, and knowledge. Factors such as ethnicity, age and income as well as health-related factors such as comorbidity and mental illness could be important for compliance in various areas of self-care. Other significant factors were the patient's perceived self-efficacy and social support. The most prominent factors that influenced adherence to selfcare were the patient's knowledge and understanding of heart failure and self-care where education was important. The literature review concluded that compliance with self-care can be affected by several different factors and different factors can affect different areas of self-care. Knowledge is a crucial factor for good adherence to self-care. Education is important to increase the patient's and relatives' understanding and knowledge of heart failure and self-care, but patients with mental illness have a harder time absorbing education. Patients with low perceived selfefficacy have poorer adherence to self-care and support from relatives and care staff is important for good adherence to self-care in patients with heart failure.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande folksjukdom i Sverige, och egenvård är en central del i patienternas vardag. För att minska risken av försämring i sin sjukdom är det därmed väsentligt för patienterna att få adekvat patientundervisning om hur egenvården främjas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad för upprätthållandet av en god egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt innehållande 11 artiklar från Cinahl och Medline genomfördes. Resultat: En strukturerad pedagogisk omvårdnad visade förbättring på patienters symtomuppfattning, egenvårdshantering, egenvårdsbeteenden och minskade återinläggningar. Patienterna visade dessutom förbättrad kunskap om mat- och vätskerestriktioner, läkemedelsföljsamhet och fysisk aktivitet. Slutsats: Sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad kan vara fördelaktig i arbetet med att befrämja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

Bakgrund: Patienter med hjärtsvikt upplever en rad olika omvårdnadsproblem och symtom. Egenvårdsråd inom hjärtsvikt minskar symtomen och dödligheten, dock finns det svårigheter inom livsstilsförändringar. Forskning visar även svårigheter mellan sjuksköterskan och patienten inom kommunikationen, främst i samtal om sjukdomsprognos eller döden. Vårdpersonalens attityd, tidsbrist och kunskapsnivån påverkar vårdkvalitén.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med hjärtsvikt.Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som användes vid artikelsökning var PubMed och CINAHL. Analysen utfördes enligt en allmän översiktsmetod.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde flera olika utmaningar i omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt. De upplevde bland annat brister i kontinuiteten för optimal behandling som de förväntas hantera samt brister i sitt etiska förhållningssätt i mötet med patienter. De upplevde även att kommunikationen och informationsöverföringen inte fungerade mellan verksamheterna för att kunna planera ett långsiktigt arbete och involvera patienten i sin egen vård. Det framkom också att det finns behov för ökad kunskap om telemedicin för att kunna stödja patienten i fortsättningen.Slutsats: Sjuksköterskor förväntas hantera olika utmaningar i det patientnära arbetet men även i samarbete med andra professioner. Samarbete krävs för att vården skall vara av god kvalité, nya verktyg för informationsöverföring kan därför vara nödvändiga. E-hälsa har visat positiva faktorer på vården genom minskade antal sjukhusbesök och att flera patienter kunde behandlas samtidigt, dock ses negativa delar inom kostnad och arbetsrutiner. Slutsatsen visar behov av ökad utveckling inom sjuksköterskans kunskapsläge. / Background: Patients with heart failure experience various nursing problems and symptoms. Self-care advice in heart failure reduces symptoms and mortality, however, there are difficulties in lifestyle changes. Difficulties between nurse and patient are most common in communication about disease prognosis or death. In addition, the staff’s attitude, lack of time and level of knowledge affect the quality of care.Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of providing care to patients with heart failure.Method: Literature review based on 15 scientific articles with a qualitative or quantitative approach. The databases used to search the articles were PubMed and CINAHL. The analysis was performed according to a general overview method. Results: The nurses experienced several different challenges while providing care to patients with heart failure, including lack of continuity for optimal treatment and lack of ethical approach when meeting patients. They also experienced communication and information transfer issues between various health care settings, which affected their long-term work and patient care. Finally, the results showed a need for increased knowledge about telemedicine in order to be able to support the patient in the future. Conclusion: Nurses are expected to handle various patient care challenges and collaborate with other professions. Collaboration is essential to provide care of good quality. New ways of information transfer may be necessary. E-health has shown positive and negative factors in health care. Several patients could be treated at the same time, and the need for hospital care could decrease. Negative parts are seen in cost and work routine. The conclusion shows the necessity for increased knowledge.

Sammanfattning   Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som är utbrett problem över hela världen. I Sverige diagnostiseras två till tre procent per år med hjärtsvikt. För att personer skall få rätt stöd och behandling behövs en individuell plan uppföras i samråd med sjuksköterskan. Sjuksköterskors uppgift är att ge råd till personer med hjärtsvikt och möjligheterna kan öka att följa råden om personerna har en känsla av att ingå i ett sammanhang.    Syfte: var att beskriva hur personer med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Tolv vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna hämtades från CINAHL, MEDLINE och PSYCINFO samt kvalitetsgranskas med kvalitetsgranskningsprotokollet från Hälsohögskolan, i Jönköping.   Resultat: Resultatet bestod av två teman och åtta subteman; att anpassa sig till vardagslivets fysiska utmaningar (Orkeslöshet i vardag, Kunskapsbrist om hjärtsvikt, Att anpassa sig till sjukdomen och Att vara i behov av familj och vänner), och Att genomgå emotionella förändringar i vardagen (Osäkerhet om framtid, Social isolering, Frågor om döden och Att acceptera sin sjukdom).    Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplever begränsningar i det dagliga livet. Kunskapsbrist ledde till försvårade hantering av hjärtsvikt. Sjuksköterskan inom primärvården bör ge information och kunskapen kring hjärtsvikt på ett förståeligt sätt baserat på individens anpassning och har förutsättningar att hantera sin sjukdom för att kunna förbättra välbefinnandet för personen. / Summary  Daily life changed for people with heart failure Background: Heart failure is a common disease that is a widespread problem worldwide. In Sweden, two to three percent of people per year are diagnosed with heart failure. For someone with heart failure to receive the right support and treatment, an individual plan needs to be drawn in consultation between the nurse and the person with hearts failure. The task of nurses is to give advice a person with heart failure and follow up the individual in order know if person have a feeling of being part of a context.  Aims: The purpose was to describe experiences for people with heart failure in everyday life.  Method: A qualitative method with an inductive approach has been used. Twelve scientific articles were used for the result. The articles were retrieved from CINAHL, MEDLINE and PSYCINFO and quality reviewed with the quality review protocol from the School of Health Sciences, in Jönköping.   Results: The result consisted of two themes; to adapt to the physical challenges of everyday life (lack of energy in everyday life, lack of knowledge about heart failure, adapt to the disease and the need of family and friends), and to undergo emotional changes in everyday life (Uncertainty about the future, Social isolation, Questions about death and accepting their illness).  Conclusion: people with heart failure experience limitations in daily life. Lack of knowledge leads to difficulties in managing heart failure. The nurse in primary care should provide information and knowledge about heart failure in an understandable way based on the individual’s adaptation and have the conditions to manage their illness to improve the well-being of people with heart failure.