Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät. De instrument som användes i denna studie var flera, bland annat Orientation to Life Questionnaire och Ways of Coping Questionnarie. Resultat: Patienter med hög KASAM skattade de olika symtomen lägre och patienter med låg KASAM skattade de olika symtomen högre. Patienter med KOL använde sig i högre grad av olika copingstrategier än vad patienter med hjärtsvikt gjorde.  Patienter med hög grad av de olika copingstrategierna skattade de olika symptomen högre än de med låg grad av de olika copingstrategierna, med vissa undantag. Konklusion: Resultaten är intressanta och bör tas i beaktande i mötet med dessa patienter i gemensamma primärvårdsmottagningar genom råd och stöd för att minska att symtomen från KOL respektive hjärtsvikt har en negativ inverkan på deras liv. / At least 500 000 of the Swedish population have chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and about 250 000 have heart failure. The two patient groups had many similar symptoms and a joint nurse-led primary care clinic for these patients could have many benefits. One of the district nurse's competences is supportive conversations with the individual patient about how they cope with their situation. The aim of this study was to compare coping ability and coping strategies among patients with COPD and patients with heart failure, and to investigate possible differences of degree of anxiety, depression, impact on the function of fatigue and breathlessness based on coping ability and the use of coping strategies. The method used was quantitative and comparative cross-sectional. Patients with COPD and patients with heart failure from three county primary care clinics were included in the study and they were asked to answer a questionnaire sent to their homes. The instruments used in this study were several, including Orientation to Life Questionnaire and the Ways of Coping Questionnaire. Results degree of SOC affected patients' estimation of the different symptoms. The conclusion was also that patients with COPD used in higher levels of different coping strategies than patients with heart failure did and the higher the degree of the different coping strategies, the higher the various symptoms were estimated, with some exceptions. Conclusion, the results are interesting and should be considered in the care of these patients in joint primary care clinics through advice and support to reduce the negative impact that COPD and heart failure have on their lives.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar. Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar. Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna. / Background: Heart failure is a common disease among the Swedish population today and it is also the number one cause of hospitalisation. A lack of compliance with the pharmacological treatment for heart failure is a big issue within the medical services today. This significantly contributes to increased hospitalisation as well as higher mortality rates among Heart failure patients. However, non-pharmacological treatments have been found to be a rather good complement to the pharmacological treatment.  Aim: The purpose of this literature study was to describe patients’ compliance with, as well as their experiences and accounts of, following non-pharmacological guidelines in connection to heart failure. An examination of the included studies’ focus groups and their quality was done as well. Method: A descriptive literature study where twelve scientific articles were included. The articles were found on the databases Pubmed and Cinahl. Parts of the study’s results were selected and analysed. These were then divided into categories and subcategories that suited the literature study’s research questions. Result: The compliance with the non-pharmacological treatment guidelines was generally inadequate. The most obstacles were found concerning the guidelines the patients got regarding the restrictions on salt. Thirst, forgetfulness, and physical symptoms were also big obstacles for complying with a non-pharmacological treatment. The biggest advantages of complying with the treatment that were identified were an increased sense of well-being and decreased hospitalisation. Conclusion: A general lack of compliance with the non-pharmacological treatment guidelines concerning the restrictions on salt and fluid, regular weigh-ins, and exercise occur among heart failure patients. Many obstacles to complying with treatment were identified, but the advantages of complying with non-pharmacological treatment guidelines were also described in the study.

Hjärtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det är ett kliniskt syndrom som uppstår som resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjärtsjukdomar har förbättrats samt medellivslängden har ökat. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; upplevelser av symtom, känslomässiga reaktioner, behov av kunskap och behov av stöd. Känslan av välbefinnande påverkades av som resultat av belastningen med olika symptom, kombinerad med funktionshinder, förlust av självständighet, social isolering och existentiella frågor. Det var framförallt den minskade förmågan att utföra fysiska aktiviteter som hade den största påverkan på äldre patienters dagliga liv. Patienter hade inlärningsbehov och de upplevde osäkerhet när livet inte kunde kontrolleras. Stöd visade sig vara viktigt för patienters välbefinnande. Slutsatsen var att upplevelserna som patienter hade om hjärtsvikt är individuella; av den anledningen behövs en individuell vårdplan upprättas för att möta de verkliga och potentiella behov som patienter med hjärtsvikt har. / Heart failure is not considered a disease. It is a clinical syndrome that occurs as a result of impaired myocardial function in which the heart's pumping power decreases, leading to insufficient blood supply to the organs of the body at a normal filling pressure. People who suffer from heart failure have increased in number since the treatment of other cardiovascular diseases has improved and life expectancy has increased. The aim of the study was to describe older patients' experiences of living with heart failure. The method used was a qualitative empirical study using interviews as a data collection method, which was analyzed throughout qualitative content. The result shows four categories; symptoms experiences, emotional reactions, need for knowledge and the need for support. The feeling of well-being affected by the results of the load with different symptoms, combined with disability, loss of independence, social isolation, and existential issues. It was mainly the reduced ability to perform physical activities that had the greatest impact on older patient’s daily lives. Patients had learning needs and they experienced uncertainty when their lives could not be controlled. Support proved looks to be important for well-being of patients. The conclusion was that the experiences that patients had about heart failure are individual because we need to individualize the care plan and to meet the real and potential needs for patients with heart failure.

Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av fatigue hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fatigue upplevs som ett av de svåraste symtomen vid hjärtsvikt. Patienterna begränsas framförallt fysiskt men även otrygghet och osäkerhet var vanliga upplevelser. Patienterna för en aktiv kamp mot fatigue och de genomför många ändringar för att bibehålla så hög grad av egenvård och oberoende som möjligt. Fatigue resulterar ändå i ökat beroende och ändrat socialt liv. Sjuksköterskor både i grundutbildningen och i klinisk verksamhet behöver en större förståelse för hur patienter upplever fatigue, hur det begränsar vardagen och hur patienterna oroas på grund av fatigue. Sjuksköterskan behöver den här kunskapen för att kunna utföra individanpassad omvårdnad som kan hjälpa patienterna till ökad egenvård. / Heart failure is a widespread disease that occurs in about 2% of the population. Among the older population, it is a common condition. Among individuals over 65 years, 6-10% suffers from chronic heart failure. Heart failure is a serious condition with high mortality, morbidity and impaired quality of life. Tiredness (fatigue) is one of the symptoms that the diagnosis is usually based on. Fatigue is of central importance for patients' limitations in their capacity to function. The purpose of the literature review was to highlight the experience of fatigue in patients with chronic heart failure.  The literature review results are based on 13 scientific papers. The results showed that fatigue was experienced as one of the most severe symptoms of heart failure. Patients were limited especially physically but also insecurity and uncertainty were common experiences. Patients fought against fatigue and implemented many changes in order to maintain as much self-care and independence as possible. Fatigue resulted in increased dependency and changed the social life. Nurses, both in basic training and in clinical practice, need a greater understanding of how patients experience fatigue, how it restricts daily life and how patients are worried because of fatigue. The nurse needs this knowledge in order to perform personalized care to help patients to better self-care.

Heart failure is the most common reason to hospitalization among persons over 65 years old. Self-care is an important part in the treatment of heart failure, but poor information and knowledge limits the ability of self-care and increases the risk of admission to hospital. The aim of the study was to investigate what information patients with heart failure describes that they receive from health care personal, how information is perceived, who provides the information, and on what occasions it is given. The aim was also to investigate whether patients' perception of knowledge about heart failure increased after hospitalization. The study is cross-sectional study with a descriptive design. A consecutive selection was used. A questionnaire was filled in by 28 participants. The study has shown that patients with heart failure largely experience information about heart failure inadequate. At firsthand the participants had been informed about swelling legs, dyspnea and increased weight. The information was highly described as comprehensible and individualized. Only one third of the participants described that they have been informed by a nurse. A few of the participants experienced increased knowledge about heart failure after the hospitalization. The information that is given to patients with heart failure is highly experienced as individualized and comprehensible but is given in insufficient extend, as the result demonstrate that many patients with heart failure completely lack information. A routine for heart failure caretaking that include information is required. / Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus hos personer över 65 år. Egenvård är en viktig del i behandlingen av hjärtsvikt, men bristande information och kunskap begränsar möjligheten till egenvård och därmed ökar risken för inläggning på sjukhus. Syftet med studien var att undersöka vilken information patienter med diagnosen hjärtsvikt beskriver att de får från vårdpersonal, på vilket sätt informationen upplevs, vem som ger informationen samt vid vilka tillfällen den ges. Syftet var också att undersöka om patientens upplevda kunskap om hjärtsvikt ökat efter vårdtillfället. Studien är en tvärsnittsstudie med deskriptiv design och genomförd som en enkätstudie med konsekutivt urval (N= 28). Studien visade att hjärtsviktpatienter i stor utsträckning upplever information om hjärtsvikt från vårdpersonal som otillräcklig. I första hand har deltagarna upplevt att de informerats om bensvullnad, andfåddhet, viktuppgång. Informationen upplevdes i hög grad lättförståelig och individuellt anpassad. Endast en tredjedel av deltagarna beskrev att de fått information av en sjuksköterska. Ett fåtal av deltagarna upplevde att kunskaperna om hjärtsvikt ökat efter vårdtillfället. Den information som ges till hjärtsviktspatienter upplevs till stor grad som individuellt anpassad och lättförståelig men informationen sker i bristande omfattning då resultatet visar att många patienter helt saknar information. Det behövs en rutin för omhändertagande av hjärtsviktspatienter som innefattar information.

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är idag en av våra folksjukdomar och tros öka i framtiden. Det är ett kroniskt tillstånd som karaktäriseras av flera olika symtom så som dyspné och andfåddhet. Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom som utgör 50-75% av all hjärtsvikt. New York Heart Association Functional Classification är en funktionsklassificering som är baserat på patientens egna upplevelser av sjukdomen och är graderad från I-IV. Att lida av en kronisk sjukdom kan innebära flera olika former av lidande som till exempel sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av hur hjärtsvikt och dess symtom påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturbaserad studie som är grundad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Hjärtsvikt påverkar hela människan både psykiskt och fysiskt i det dagliga livet. Livet blir begränsat på grund av de somatiska symtomen där även emotionella svårigheter blir tydliga. Att inte längre kunna utföra dagliga rutiner och delta i aktiviteter leder till en känsla av isolering och försämrad livskvalité. Slutsats: Hjärtsvikt har en tydlig påverkan i patientens dagliga liv där kroppen konstant är under förändring. Detta leder till en okänd upplevelse där framtiden för patienten är oförutsägbar. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hela människan bör beaktas för att kunna lindra lidande. / Background: Heart failure is currently one of the major diseases and is believed to increase in the future. It is a chronic condition characterized by multiple symptoms such as dyspnea and shortness of breath. The most common cause of heart failure are ischemic heart disease, which constitutes 50-75% of all heart failure. New York Heart Association Functional Classification is a classification function which is based on the patient's own experience of the disease and are graded from I to IV. A chronic disease can cause suffering of disease, suffering of life and suffering of care. Aim: To describe patients' experiences of how heart failure and its symptoms affect daily life. Method: A literature-based study, in which the result is based on eleven scientific articles. Results: Heart failure affects the whole person, both mentally and physically in daily life. Life becomes limited because of the somatic symptoms and emotional difficulties is also known. The feeling of isolation becomes evident when the patient cannot participate in activities. Quality of life deteriorates when the daily routines can no longer be performed. Conclusion: Heart failure has a clear impact in the patient's daily life in which the body is constantly changing. This leads to an unknown experience where the future is unpredictable. Heart failure is a condition where the whole person should be considered in order to alleviate suffering.

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar många personer såväl i Sverige som internationellt. Information är grundläggande för hantering av sjukdomen samt för att förebygga negativa följder. Som teoretisk utgångspunkt användes KASAM, känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters erfarenheter av information. Metod: En litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar har gjorts. Artiklarna har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkommer två teman, "Tillfredsställelse med information" samt "Former för information". Hjärtsviktspatienter hade skilda erfarenheter gällande information. Vissa patienter hade upplevt att informationen var tillfredsställande och tillräcklig medan andra upplevde informationen som bristande. Informationen som gavs upplevdes ofta vara i behov av anpassning utifrån patientens förutsättningar. Patienter hade erfarenheter av aspekter som såväl hindrade som underlättade information. I vissa fall använde patienter andra källor utöver vården för att hitta information. Slutsatser: För att omvårdnaden kring hjärtsviktspatienter ska bli tillgodosedd krävs att sjuksköterskan tar sig tid och ger anpassad information till patienterna. Sjuksköterskan bör se till att anpassa informationen utifrån patienternas förutsättningar, önskemål, resurser och behov. Litteröversikten visar att det finns rum för förbättring angående givning av information till hjärtsviktspatienter. / Background: Heart failure affect many people both in Sweden and internationally. Information is key to managing the illness and preventing negative consequences. KASAM (SOC), sense of coherence, was used as the theoretical starting point. Aim: To describe heart failure patients' experiences of information. Method: With Friberg's five step model as the analytic method, a literature review was conducted on twelve qualitative studies about heart failure patients' experiences of information. Result: The literature review's result shows two themes, "Satisfaction with Information" and "Forms of Information". Heart failure patients had different experiences concerning information. Some patients experienced the information as satisfactory and sufficient while others experience the information as lacking. The information that was given was often experienced as in need of adaptation to fit the patient's situation.  Patients had experiences of aspects that both hindered and facilitated information. In some cases, patients used sources other than the health care to find additional information. Conclusion: In nursing of heart failure patients the nurse has to take time to inform and to adapt information to the patients. The nurse should make sure to adapt the information after the patients' condition, wishes, resources and needs. The literature review shows that there's room for improvement concerning information given to heart failure patients.

Bakgrund: Hjärtsvikt är sex gånger vanligare hos patienter i 65-74 års åldern jämfört med patienter i 45-54 års åldern. Hjärtsvikt påverkar patienters hälsa och välbefinnande då hjärtsvikt påverkar den fysiska och psykiska förmågan. Symtomen vid hjärtsvikt leder till fler sjukhusvistelser och långa sjukskrivningar. Egenvården är en viktig del av behandlingen.  Trots fördelarna med egenvård genomför inte patienter egenvård. Patienter med hjärtsvikt är i behov av åtgärder som främjar deras egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som främjar patienters egenvård vid hjärtsvikt. Metod: Metoden i studien var en litteraturöversikt. 12 artiklar analyserades varav 10 av dessa var kvalitativa och 2 var av en mixad metod. Resultat: Det framkom att patienter önskade information om egenvård. Ett utbildningsprogram ökade genomförandet av egenvård. Patienter föredrog hemsjukvård före andra vårdformer då den ökade deras delaktighet. Kognitiv beteendeterapi kunde förändra patienters tankesätt och lindra depression. Stödet patienter fick från sjuksköterskor och familj hade en stor betydelse i genomförandet av egenvård. Motivationskällor och självförtroendet påverkade genomförandet av egenvård.  Slutsats: Patienter bör genomföra egenvård för att undvika symtomförsämring, sjukhusvistelser, sjukskrivningar och uppnå god hälsa och välbefinnande. Utbildning, kognitiv beteendeterapi, hemsjukvård, delaktighet, stöd, motivation och självförtroende främjar egenvård hos patienter med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is six times more common among patients between the ages 65-74 compared to patients between the ages 45-54. Heart failure affects patients health and wellbeing. Heart failure symptoms lead to more hospitalizations and long sick leaves. Self-care is an important part of the treatment. Patients do not perform self-care despite the benefits of it. Patients with heart failure are in need of measures that promote their selfcare. Aim: the aim was to describe factors that promote patients self-care in heart failure. Method: The method of the study was a literature review. 12 articles were analyzed where 10 of them were qualitative and 2 of a mixed method. Result: Patients want information about self-care. An educational program enhances self-care. Patients prefer home healthcare because it increases their participation. Cognitive behavioral therapy can change patients thoughts and ease depression. The support patients receive from nurses and family members has a big effect on their self-care. Motivation and confidence affects self-care. Conclusion: Patients should perform self-care to avoid symptom deterioration, hospital visits, sick leave and achieve good health and well-being. Education, cognitive behavioral therapy, home healthcare, participation, support, motivation and confidence promote selfcare in patients with heart failure.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 200 000 människor med hjärtsvikt. Det är en kronisk sjukdom där drabbade kan bli i stort behov av sjukvård. Sjukdomen är oförutsägbar, symptom kan komma plötsligt och leda till snabb försämring och plötslig död. Behandling av hjärtsvikt kan innebära stora livsstilsförändringar varpå det blir intressant att undersöka personers erfarenheter av att leva med sjukdomen. Syfte: Attbelysa personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar framtagna med hjälp av systematiska sökningar i databaser. Inklusionskriterier för valda artiklar var: personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt samt att studierna skulle vara utförda i en svensk kontext och baseras på en kvalitativ metod. Resultat: Deltagarnas erfarenheter av hjärtsvikt kategoriserades i tio subkategorier som vidare delades in i tre huvudkategorier: kroppens nya förutsättningar, delaktighetens betydelse, uppleva en existentiell förändring. Metoddiskussion: Strukturerades och diskuterades utifrån Shentons (2004) kvalitetsbegrepp tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussion: Följande aspekter valdes att belysas och diskuteras: meningen med livet, den sociala kontextens förändring samt att skapa ett patientdeltagande. Erfarenheterna av hjärtsvikt skiljde sig åt varpå personcentrerad vård blir av stor betydelse för att som sjuksköterska kunna bemöta de individuella behoven som uppstår. Deltagarna visade på e lösningsorienterad förmåga att anpassa sig efter kroppens nya förutsättningar vilket betonar betydelsen av patientdeltagande för att stärka personens egna potential och resurser.